<anforande>
<dok_hangar_id>2348371</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0976</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:76 Tisdagen den 5 mars</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>76</dok_nummer>
<dok_datum>2002-03-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:254 om nyföretagandet i Sverige</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7B4A301F-A77D-46C1-ACE8-E494BAE7FEEA</anforande_id>
<anforande_nummer>74</anforande_nummer>
<talare>Näringsminister Björn Rosengren (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Marietta de Pourbaix-Lundin har
frågat mig om jag avser att på ett generellt plan före-
slå ytterligare åtgärder för att långsiktigt stärka före-
tags- och företagarklimatet i Sverige, om jag avser att
föreslå eller vidta åtgärder som gynnar ett ökat nyfö-
retagande och slutligen om jag avser att vidta åtgärder
för att i framtiden undvika att den statistik regeringen
använder när det gäller utvecklingen på nyföretagar-
området inte kommer förrän halva året har gått.
Jag har tidigare besvarat frågor och interpellatio-
ner i detta ämne och då bl.a. refererat till Sveriges
officiella nyföretagarstatistik som Institutet för till-
växtpolitiska studier, ITPS, med hjälp av SCB årligen
presenterar avseende det faktiska nyföretagandet i
Sverige. Jag vill påpeka att detta inte är en statistik
som enbart regeringen använder sig av utan används i
alla officiella statistiksammanhang. Ett problem är,
som interpellanten mycket riktigt påpekar, att resul-
tatet på grund av mängden data kommer först några
månader in på nästa år. För att förbättra detta har dels
ITPS ett övergripande mål att minska eftersläpningen
i statistiken och att höja dess kvalitet, dels har rege-
ringen uppdragit åt ITPS att ge en samlad översyn av
den statistik som behövs för att följa den ekonomiska
utvecklingen. Denna översyn har resulterat i ett antal
förslag till hur bl.a. företags- och företagarstatistiken
kan förbättras. Förslagen är under beredning i Rege-
ringskansliet.
Regeringens arbete för att främja företagsamhet är
i första hand inriktat på att skapa goda ramvillkor för
företagandet. Regler ska vara så enkla och ändamåls-
enliga som möjligt, därför är Simplex arbete priorite-
rat. Det är också nödvändigt att en effektiv konkur-
rens råder på olika marknader, så att små företag kan
utmana större företag och effekterna kommer konsu-
menterna till godo.
Arbete pågår inom flera politikområden för att
uppmuntra till företagande och underlätta för företa-
gen. Exempel är ett flerårigt nationellt entreprenör-
skapsprogram. Syftet är att skapa ett mer entreprenö-
riellt klimat, att främja och uppmuntra entreprenör-
skap, bidra till positiva attityder till entreprenörskap
och företagande samt öka nyföretagandet. Förslag har
även lämnats om införandet av ett system för mik-
rolån via ALMI Företagspartner AB, och ökade insat-
ser har annonserats för att främja kvinnors och in-
vandrares företagande samt kooperativt företagande.
För att ytterligare förbättra statens insatser har rege-
ringen tillsatt en särskild utredare, f.d. landshövding-
en Ulf Lönnqvist, för att lämna förslag till inriktning,
effektivisering och organisering av statens insatser för
tillväxt och företagsutveckling på regional nivå. Ar-
betet omfattar finansiering, rådgivning och organise-
ring av statens insatser.
Näringsdepartementet kartlägger också omfatt-
ningen, utvecklingen och varaktigheten av nya former
för företagande i gränssnittet mellan egenföretagande
och anställning i syfte att beskriva och finna vägar att
undanröja de hinder som eventuellt kan finnas för
individer som vill gå mellan att vara anställd och att
vara företagare.
En av de viktigaste frågor som går att påverka
från politiskt håll när det gäller ett lands förmåga att
vara attraktivt för företagande är att förutsättningarna
för produktionen med hög kunskapsnivå är god. En-
ligt en benchmarking-rapport från OECD uppvisar
Sverige många tecken på att vara kanske världens
främsta kunskapsbaserade ekonomi. Sverige är t.ex.
det land som, enligt rapporten, satsar mest på forsk-
ning, högre utbildning och investeringar i datorpro-
gram mätt i andel av BNP. T.ex. har Sverige den
högsta andelen innovationer och placerar sig tvåa när
det gäller antalet patentsökningar till EU.
En annan positiv trend vi upplever i Sverige är att
eget företagande står högt i kurs bland unga svenskar.
En rapport som Svenskt Näringsliv presenterade
under förra året redovisar att var fjärde svensk mellan
16 och 25 år hellre startar eget än blir anställd. Det är
den högsta siffran bland tio jämförbara EU-länder.
Jag har även i mina tidigare svar påpekat att vi
känner av en konjunkturavmattning, och det innebär
naturligtvis risk för ett minskat företagande, vilket
innebär ett ännu större behov av fler entreprenörer
som kan omvandla goda idéer till nya och växande
företag. Detta är en prioriterad fråga för regeringen
och Näringsdepartementet, och jag kommer noga att
följa utvecklingen inom området.
</anforandetext>
<intressent_id>0294802296006</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>150360</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0976/#anf74</protokoll_url_www>
</anforande>
