<anforande>
<dok_hangar_id>2348368</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0973</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:73 Torsdagen den 21 februari</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>73</dok_nummer>
<dok_datum>2002-02-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>AD90C444-CF7A-4859-A5D3-E2E84D9155AC</anforande_id>
<anforande_nummer>20</anforande_nummer>
<talare>ALICE ÅSTRÖM (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! I dag har vi att fatta beslut om god-
kännande av inrättande av Eurojust. Jag tror att gans-
ka många ställer sig frågan: Vad är Eurojust?
Eurojust är ett samarbete mellan åklagare inom
EU.
Att man inte ens vet vad det är, tycker vi visar på
tydliga brister. Enligt vår mening saknas det en hel-
hetssyn när det gäller samarbetet inom EU i fråga om
polisiära och straffrättsliga frågor.
Ett sådant nära samarbete mellan medlemsstaterna
på straffrättens område borde föregås av en offentlig
och allmän debatt så att medborgarna i Sverige är
medvetna om vad det är vi går in i.
Man kan uttrycka det så att man just nu håller på
att bygga upp ett rättsväsendets federation i allt snab-
bare takt. Men det sker helt i det tysta. Vi anser att
man inte bör acceptera en sådan ordning. I stället för
att godkänna beslutet om inrättandet av Eurojust
borde riksdagen ta initiativ till en offentlig debatt om
förutsättningar och gränser för det straffrättsliga ar-
betet i vid bemärkelse inom unionen.
Vi i Vänsterpartiet anser att det är anmärknings-
värt att så få partier anmäler sig i debatten i kamma-
ren i dag. Det är just den offentliga debatten man
behöver.
Därför yrkar vi bifall till reservation 1, som är ett
avslag på inrättandet av Eurojust.
Fru talman! Med vetskap om att detta kommer att
gå igenom trots att man av principiella skäl borde
avstå, har vi i Vänsterpartiet också lyft fram några
olika punkter i betänkandet där vi anser att det finns
klara brister i den struktur som man just nu bygger
upp.
Den ena frågan är Eurojusts behörighet. Man hän-
visar till den gemensamma åtgärden från den 21 de-
cember 1998. Den beskrivning som finns där när det
gäller medverkan i kriminell organisation är otroligt
töjbar. Den kan faktiskt omfatta en hel del brott som
vi anser inte borde vara prioriterade för Eurojusts
arbete.
Det gäller också bristen på definition när det gäl-
ler brott som begås i samband med de brott som man
beskriver. Ramarna för behörigheten för Eurojust blir
otroligt vida på det här sättet.
Vi anser att man borde har reglerat detta på ett
mycket tydligare sätt.
Frågan om behörigheten att samarbeta med Euro-
pol, som är den polisiära organisationen inom EU, har
man inte reglerat över huvud taget. Man säger att man
lämnar den till framtiden och får en praxis som ut-
formas under hand.
Vi anser att om man ska godkänna det här beslutet
borde den frågan ha varit reglerad.
En ytterligare viktig fråga är behandlingen av per-
sonuppgifter. I samband med att Eurojusts verksam-
het nu blir permanent byggs det upp ytterligare ett
register med personuppgifter. I den här strukturen ska
man skydda de enskildas integritet genom ett perso-
nuppgiftsombud. Förutom det ombudet ska man ha en
gemensam tillsynsmyndighet. Det är otroligt viktigt
med en demokratisk kontroll och insyn.
Den tillsynsmyndighet som man skapar kommer
att vara en intern angelägenhet. Både personal och
budget ingår som en del av Eurojust. Att ha ett kon-
trollorgan som finns under samma tak och ingår i
samma budget måste anses vara totalt olämpligt. Det
finns ingen garanti för att den myndigheten ska kunna
vara oberoende från den struktur som den ska ha
tillsyn över. Det finns redan en liknande struktur när
det gäller SIS-registren. Kritiken mot denna modell
har varit oerhört skarp. Därför är det märkligt att man
bygger upp exakt den här modellen ytterligare en
gång.
Man har dessutom inte gett de nationella till-
synsmyndigheterna en plats i övervakningen. Det
gäller t.ex. Datainspektionen som är de som har det
här ansvaret här i Sverige.
Skyddet för enskilda när det gäller att utlämna
personuppgifter till tredje land är också minimalt.
Detta är sådant som man borde ha åtgärdat innan
man lade fram förslaget.
Fru talman! Anmärkningsvärt är också att man
med den här strukturen ger Eurojust förslagsrätt inom
det straffrättsliga samarbetet. Från Vänsterpartiet har
vi länge hävdat att kommissionens initiativmonopol
som existerar i dag måste ersättas med en initiativrätt
för de nationella parlamenten för att stärka deras roll.
Att i ett sådant här läge ge en myndighet - i det
här fallet Eurojust - förslagsrätt anser vi fullständigt
oacceptabelt
Fru talman! Ett av syftena med förslaget från
majoriteten är att man vill formalisera det internatio-
nella samarbetet. Man säger att man vill öka det de-
mokratiska inflytandet och den demokratiska kon-
trollen för att på så sätt också öka legitimiteten för
verksamheten.
Det finns risk för att de förslag som nu läggs fram
leder till motsatsen både genom tillsynen och genom
att den kontroll som nu ska ske innebär att Eurojust
ska skicka en rapport till kommissionen. Kommissio-
nen ska sedan redigera en rapport som man skickar
till EU-parlamentet. De nationella parlamenten kom-
mer inte att få någon information annat än den de
skaffar sig genom EU-parlamentet. Vi anser att sam-
ma rapport som kommissionen får, och som då inte
ska redigeras av kommissionen, också måste sändas
både till EU-parlamentet och de nationella parlamen-
ten.
Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till re-
servation 1 och avslag på förslaget om inrättande av
Eurojust.
</anforandetext>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>150187</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0973/#anf20</protokoll_url_www>
</anforande>
