2348367 GP0972 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:72 Onsdagen den 20 februari 2001/02 72 2002-02-20 00:00:00 Idrottsfrågor E9045F34-7FFC-48A8-8682-49151C4328E3 93 DAN KIHLSTRÖM (kd) kd Fru talman! Det är ett antal viktiga och intressanta yrkanden som faktiskt återkommer i detta betänkan- de, ett betänkande som behandlar motioner från all- männa motionstiden 2001/02. Det handlar bl.a. om breddidrott, folkhälsa, jämställdhet, handikappidrott och etik. Eftersom det är detta som Kristdemokrater- nas reservationer handlar om ska jag något beröra dessa i mitt inlägg. Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 2 under punkt 4. Självklart står jag bakom alla kristdemokratiska reservationer i betän- kandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 2. Fru talman! Alla människor som vill ska kunna delta i idrottsaktiviteter. Genom att se till att verk- samheten får en stor bredd som involverar en stor mängd människor kan idrotten spela en avgörande roll för såväl människors psykiska som fysiska hälsa. Vi vet ju alla att idrottsrörelsen med sina tre miljoner medlemmar bidrar till ett rikare socialt liv, menings- fulla aktiviteter och en viktig insats när det gäller folkhälsan. Genom att idrottsrörelsen når så många människor har man också ett stort ansvar på flera sätt. Det handlar inte minst om de etiska frågorna, t.ex. dopning och alkohol. Detta återkommer jag till. Det kan klart konstateras att särskilt breddidrotten bidrar till människors välbefinnande och minskar riskerna för sjukdom. Breddidrotten som mer betonar hälsoaspekterna och kamratskap än idrottsprestation lever i ett slags beroendeförhållande med elitidrotten. Elitidrotten är ju en inspirationskälla för många mo- tionärer. Samtidigt är elitidrotten beroende av att det finns en stor bredd i idrotts- och motionsutövandet. Det är nämligen där som talangerna framträder och utvecklas. Precis som flera talare tidigare har vidrört så har vi väl alla under de senaste dagarna tittat på OS i TV. Då kan det vara på sin plats att påminna om att om svensk idrott även i framtiden ska kunna fostra id- rottsutövare på internationell toppnivå fordras fort- satta satsningar på de många människornas idrotts- utövande, alltså breddidrotten. Fru talman! Det är oerhört viktigt att ta ett samlat grepp om folkhälsofrågorna. Precis som jag redan nämnt har idrottsrörelsen en mycket viktig uppgift på det här området. Jag tänker särskilt på barnen och ungdomarna. Ungdomarnas levnadsvanor oroar fors- karna. Svenska barn och ungdomar ökar i vikt. Orsa- ken är att de inte rör sig tillräckligt, vare sig på friti- den eller i skolan. Risken för framtida sjukdomar ökar. Förut var tobaksrökningen den största hälsorisken i västvärlden. I dag är stillasittandet vår största hälso- risk. Vi blir allt tyngre och får alltfler sjukdomar till följd därav. Frågan är egentligen hur hälsosituationen kommer att se ut om 10 eller 20 år. Häromdagen läste jag i en tidning hemma i Värmland att en lokal friskvårdskonsulent hade före- slagit att skolskjutsen skulle stanna en kilometer från skolan för att skolbarnen skulle få möjlighet att röra på sig en stund före den alltför teoretiska skoldagens början. Alla idéer om mer rörelser borde prövas, tycker jag. I reservation 2 talar vi om ett breddat folkhäl- souppdrag för idrottsrörelsen. Majoriteten pekar på alla projekt och utvärderingar som pågår. Visst, det är jättebra. Risken finns dock att de insatser och projekt som nu genomförs stannar vid tillfälliga insatser. Vi vill betona behovet av ett mer samlat grepp om folk- hälsofrågorna på lång sikt. Varför skulle inte vi här i riksdagen, som tar så många kloka beslut under ett år, också uttala att detta är en prioriterad fråga? Därmed ansluter jag mig till vad Peter Pedersen här var inne på - att vi tillsammans har ett stort ansvar i de här frågorna. Fru talman! Vi Kristdemokrater tycker att det är mycket bra att Riksidrottsförbundet i sin verksam- hetsinriktning för åren 2002 och 2003 i samarbete med sitt studieförbund SISU ska bygga upp en ny och grundläggande samordnad basverksamhet för de idrottsanknutna etiska och sociala frågorna. I detta arbete ska bl.a. frågor om alkohol, tobak och sexuella trakasserier inkluderas. Precis som på alla andra områden spelar den etis- ka dimensionen en viktig roll inom idrotten. Genom att idrotten når så många barn och ungdomar har den en viktig fostrande roll. Inom idrotten lär man sig vad ansvarstagande och samarbete innebär. I idrottsvärl- den finns också givna regler som måste följas, men etikarbetet måste också fördjupas. "Starta vågen"-satsningen, som initierades för några år sedan, var bra. Den handlade nämligen om att starta förändringsprocesser, och den aktualiserade en värdediskussion inom förbund, distrikt och före- ningar. En viktig effekt av god etik är hur barn- och ungdomsidrotten utformas. Det finns en tendens till elitisering av barnverksamheten inom alltför många idrottsgrenar och föreningar. Allt högre ställda krav, utslagning och hård fysisk träning kan leda till såväl psykiska som fysiska skador hos barn. Det är oac- ceptabelt och oetiskt att lek och gemenskap får stå tillbaka för krav på prestationer och resultat redan i barnidrotten. Etikfrågorna måste ständigt hållas le- vande - därav vår reservation nr 8. Fru talman! I betänkandet konstaterar majoriteten att utvecklingen på jämställdhetsområdet går åt rätt håll men att det finns mycket kvar att göra, t.ex. att verka för rättvisa när träningstider och resurser för- delas. Ja, just det - därför reservation nr 5. Det är viktigt att flickor och pojkar liksom kvin- nor och män ges likvärdiga möjligheter och förutsätt- ningar att utöva aktivt idrottande. Varför är det så att kvinnoidrotten fortfarande tilldrar sig ett betydligt mindre intresse än motsvarande idrott för män? Det kan vara bra att ställa sig den frågan. Detta gäller inte minst i massmedierna. Flick- och kvinnoidrotten behöver en starkare ställning när det gäller träningstider och tillgänglighet till lokaler och anläggningar. Jämför gärna ishockey och ridning! Jag vet att det är ett klassiskt exempel, men det är ett ganska talande exempel. Arbetet med att påskynda idrottens jämställdhet- sarbete är mycket viktigt. Vi anser därför att idrotts- rörelsen ska fokusera ännu mer på dessa frågor. De här aspekterna ska också finnas med vid fördelningen av det statliga stödet till idrotten på olika nivåer. 0338278373318 N 2010-01-01 00:00:00 150036 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0972/#anf93