<anforande>
<dok_hangar_id>2348367</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0972</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:72 Onsdagen den 20 februari</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>72</dok_nummer>
<dok_datum>2002-02-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ungdomspolitik </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2974BB1E-C7ED-4D8A-84F7-6E3F4A885792</anforande_id>
<anforande_nummer>63</anforande_nummer>
<talare>ROY HANSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det var bra att Annika Nilsson sade
att man inte försöker styra ungdomar, för det går inte.
Våra ungdomar låter sig inte styras. Likväl slår man
vakt om sådana stora centrala system som här har
nämnts. De är väl just till för att försöka styra över
hela landet, men det går alltså inte.
Det hänvisas till nya organisationer och nätverk
som kommer till. De finns ett tag, och med tiden
upphör de och försvinner. Det är precis så det ska
fungera. De som har ett gemensamt intresse och en-
gagemang går med och stannar kvar så länge det är
intressant, och sedan går man ur. Då utvecklas ung-
domarna.
Vi ska inte låta allt vi gör planeras på kanslier.
Det finns andra, spontana sätt att bedriva verksamhet,
och då blir resultaten bättre.
LSU nämndes här igen. En del organisationer har
lämnat LSU. De passar inte in i de stora systemen
utan ställs utanför. Kan man verkligen ha en ordning
där de som inte passar in faller ut och inte får vara
med?
</anforandetext>
<intressent_id>0736583179204</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>150006</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0972/#anf63</protokoll_url_www>
</anforande>
