2348367 GP0972 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:72 Onsdagen den 20 februari 2001/02 72 2002-02-20 00:00:00 Ungdomspolitik 736B7B35-5F5A-4FE2-BFC6-5376F2D039BA 48 DAN KIHLSTRÖM (kd) kd Fru talman! För ungefär fyra månader sedan, nå- gon vecka efter den allmänna motionstiden, diskute- rade vi ungdomspolitik här i kammaren. Då gällde det motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1999/2000 och 2000/01. Redan då hade nya motion- syrkanden från årets allmänna motionstid inkommit. Nu är det dags att behandla dessa motionsyrkanden här. Vad jag vill säga med detta är att jag tycker att det är ganska bra att vi med jämna mellanrum får tillfälle att diskutera ungdomspolitiken - för den är viktig. Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1 under punkt 1. Självfallet står jag bakom alla krist- demokratiska reservationer i betänkandet, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till den första. Fru talman! Den 23 januari hölls en aktuell debatt här i kammaren om ungdomsvåld m.m. Jag tror att det var många av oss som nu deltar i den här debatten som lyssnade på den debatten. Den handlade mycket om konsekvenserna av mobbning, våld och droger men också en hel del om förebyggande insatser och stöd. Jag tycker att det finns en klar koppling mellan den debatten och de förslag som vi diskuterar här i dag i kulturutskottets ungdomspolitiska betänkande. Vi kristdemokrater menar att det behövs en sam- lad statlig ungdomspolitik som bidrar till att skapa en helhetsbild av ungdomars situation. Den kan bidra till en samordning av de statliga insatserna för ungdomar samt stödja föräldrar, kommuner, ideella organisatio- ner och andra positiva krafter i samhället. Vi kristde- mokrater stödde också förslaget att ange tre mål för ungdomspolitiken. Det första målet handlar om att ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. Inte minst måste politiken samtidigt som den medger att ungdomar själva formar sin framtid befästa att värderingar som människolivets okränkbarhet, varje människas värde och rätt till integritet förmedlas till varje ny generation. Vi har tagit upp det förut, men vi gör det igen. I regeringens ungdomspolitik behandlas frågor om självständighet och inflytande på ett utförligt sätt. Detta är viktigt, och vi kristdemokrater ställer upp på det. Men vi saknar en annan viktig dimension, nämli- gen frågan om allmänt välbefinnande. Alltför många ungdomar mår psykiskt dåligt. Undersökningar visar att vad ungdomar saknar mest är trygga relationer med vuxna - inte materiell välfärd. Många känner sig övergivna och ensamma. De upplever att de inte behövs eller de har t.o.m. tappat sin identitet och förlorat framtidstron. Att ha någon att tala med, nå- gon som vill förstå och lyssna betyder oerhört myck- et. Fru talman! Statens roll när det gäller ungdom- spolitiken bör vara stödjande - inte styrande. Hu- vudmålen är viktiga, men också delmålen. I reserva- tion 1 vänder vi oss emot att regeringen själv utfor- mar delmålen. För att bättre kunna bedöma den poli- tiska inriktningen för ungdomspolitiken anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med kon- kreta delmål. De nuvarande 41 delmålen har visat sig vara svåra att följa upp. Många av dem upplevs som otydliga, och vi anser därför att regeringen ska åter- komma till riksdagen med förslag till nya delmål. Genom att återkomma till oss här i riksdagen upp- märksammas och debatteras ungdomspolitiken på ett annat sätt än nu, vilket torde vara bra för uppslutning- en kring de viktiga ungdomsfrågorna. Fru talman! Jag vill ännu en gång ta upp frågan om statsbidragen till ungdomsorganisationerna. Jag vill minnas att jag tog upp den frågan i budgetdebat- ten i höstas, men det finns anledning att ta upp den igen. Just nu handlar det om reservation 10. Det är i grunden ett yrkande från Centern, men som vi krist- demokrater stöder. Denna fråga har vi diskuterat under flera år, och vi kristdemokrater har kritiserat den nya förordning som trädde i kraft den 1 januari i år och som tillämpas för första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2004. Precis som vi kan läsa i betänkandet handlar det nu om tre olika bidrag - strukturbidrag, utvecklingsbidrag och etablerings- bidrag - med olika krav på medlemsantal och antal lokalavdelningar. Den speciella situationen för ung- domsorganisationer för handikappade ska tillgodoses. I undantagsfall ska det finnas dispensmöjligheter. Precis som vi har påpekat förut anser vi att de ge- nerationsövergripande organisationerna missgynnas. Med anledning av den aktuella reservationen tycker jag att våra argument blir starkare. Det visar sig att invandrarnas ungdomsorganisationer, precis som flera andra ungdomsorganisationer, riskerar att hamna utanför det nya bidragssystemet. Som förut hänvisas till dispensregeln. Det måste väl ändå vara lite besvä- rande att ett antal organisationer hamnar liksom vid sidan om? För oss är det klart att statens roll ska vara stödjande - inte styrande. Förklara för oss varför vissa organisationer inte kan inrymmas i bidragssystemet utan ska leva på dispens. Herr talman! Till slut vill jag ta upp något om in- ternationellt ungdomsarbete. För oss kristdemokrater är det självklart att ungdomsfrågorna måste priorite- ras i det internationella arbetet. Jag tycker mig se en fara, nämligen den att frågan enbart hamnar inom själva EU-samarbetet. Detta ska naturligtvis inte förringas, men det är viktigt att komma ihåg att det internationella ungdomsarbetet också ska sträcka sig utanför EU. Ungdomar är en viktig resurs också i det internationella utvecklingssamarbetet. Det är oerhört viktigt att öka kunskaperna om och förståelsen för internationellt solidaritetsarbete hos morgondagens beslutsfattare. Här spelar de svenska ungdomsorgani- sationerna en viktig roll. Det är därför Kristdemokra- ternas uppfattning att staten genom ungdomsstyrelsen bör stödja ungdomsorganisationernas reguljära inter- nationella verksamhet, dvs. deras möjligheter att ha kontakt med sina systerorganisationer i andra länder och bedriva arbete inom sina internationaler. det är bakgrunden till vårt ställningstagande i reserva- tion 12. 0338278373318 N 2010-01-01 00:00:00 149991 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0972/#anf48