2348367 GP0972 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:72 Onsdagen den 20 februari 2001/02 72 2002-02-20 00:00:00 Teracom AB - garanti och omstrukture- ring 55E4C9F6-B2C6-4BF0-AD01-3018F33F3EB2 3 ANA MARIA NARTI (fp) fp Fru talman! Det här är en av de märkligaste de- batter vi kan lyssna till under det här riksdagsåret. Det som är väldigt viktigt, tycker jag, är att vi kommer ifrån de teknisk-ekonomiska detaljerna och att vi talar så att TV-tittarna förstår vad detta gäller. Det är oer- hört viktigt. De är faktiskt den viktigaste partnern i den här diskussionen. Då är det väldigt viktigt att lyfta fram de osäker- hetsmoment som i dag så starkt hotar fortsatt verk- samhet med ett digitalt TV-nät i statlig ägo. Osäker- heten är väldigt stor. Ingen expert har hittills sagt att digital-TV kommer att löna sig i en nära framtid. Det är det ena: Det kommer att gå med förlust. Och det vet vi alla, fast vissa av oss låtsas inte om det. Den andra stora osäkerheten i detta sammanhang är vad som kommer att hända med de andra verksamheterna, som kanske, om ödet är snällt, kan bidra till att Tera- com så småningom får en ordentlig ekonomi. Det är den s.k. telekommarknaden, dvs. marknaden för tele- komtjänster. Men vem kan i dag gå ut och med sä- kerhet slå fast hur telekomtjänster kommer att se ut 2003 eller 2004, var prisnivåerna kommer att ligga eller hur mycket pengar Teracom kan tjäna på detta? Vi vet ingenting om det. Vi vet ingenting om det, därför att vi har att göra med ett komplex av tekniska och ekonomiska förändringar som inte en enda män- niska har förmåga att lägga fram prognos om. Har vi inte lärt oss någonting av det som kallas för IT-bubblan? Under en tid var alla så otroligt entusi- astiska. Det skulle gå så bra. Plötsligt fanns det t.o.m. riskkapital, hur mycket som helst. Man gick rakt in i en fälla, därför att marknaden inte hade fått en nå- gorlunda begriplig struktur. Det var för tidigt, och det ledde till stora förluster. Vad garanterar att inte precis samma sak händer med telekommarknaden? Då kommer Teracom att förlora pengar på digital-TV som inte lönar sig, vilket vi har fått bekräftat i utskottet från alla håll, och på telekomtjänster som inte fungerar som en stark in- komstkälla. Det är därför vi har motsatt oss de beslut som kommer att fattas i dag. Det är därför jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 2. Det finns andra saker som är intressanta att lyfta fram i debatten, med tanke på att TV-tittarna kanske - inte vet jag - intresserar sig för dem. Det finns en övertro hos majoritetspartierna på att bara staten kan garantera full täckning när det gäller distribution av TV över landet. Jag är inte alls säker på att det synsättet har någonting med verkligheten att göra. Jag är inte alls säker på det, därför att man kan se i alla andra sektorer inom kulturverksamheten att staten inte uppfyller sina förpliktelser. Om det var så att statligt ägande och statlig finan- siering, egentligen via skattsedeln, skulle frambringa en stor trygghet i kulturen skulle vi inte ha ett golv på Operan som måste kontrolleras för hand, så att olyck- or inte inträffar. Hela den tekniska utrustningen har förfallit för länge sedan. Jag tror inte alls på den svenska statens generositet i förhållande till kommu- nikation, kultur och kunskap. När det gäller medier finns också en annan, mycket stark principiell invändning. Det är mycket bra om relationen stat-medier är kylig och växer fram på rätt stort avstånd mellan parterna. Armlängds av- stånd är alldeles för lite. Kom ihåg de strejker som ägde rum i Prag för inte så länge sedan. Det tjeckiska folket ville inte ha för mycket statlig blandekonomi i TV-sammanhang. Därför är det bra om många sektorer av verksam- heten är oavhängiga av staten. I debatten målas upp ett stort hot som skulle komma från det privata kapi- talet. För det första förstår jag inte hur vi, år 2002, kan måla upp det privata kapitalet som ett slags de- mon. Vi lever mitt i det privata kapitalets ekonomi. Vi kan inte göra någonting åt det. Om vi demoniserar det privata kapitalet kommer vi att ha svårigheter på många områden. För det andra finns inget monopol för distribution av TV. Det finns ett flertal finansiärer. Det enda monopol som finns på området är det statli- ga. Diskussionen om monopol bör då riktas mot sta- ten och inte mot det privata kapitalet. Det finns också andra märkliga inslag. Det som förvånade mig mest, som relativt ny ledamot i kultur- utskottet, var den totala bristen på reaktion på syn- punkterna från Riksgäldskontoret. Har vi rätt att be- vilja garanti till ett företag vars ekonomi är så svag? Det har vi inte, enligt bedömare på Riksgäldskonto- ret. Det stämmer inte med budgetlagen. Då kan man inte vifta bort det mycket tunga argumentet med på- ståendet att Teracom kommer att löna sig. Det går inte alls att garantera, vilket jag försökte bevisa i början. 0283009944701 N 2010-01-01 00:00:00 149946 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0972/#anf3