<anforande>
<dok_hangar_id>2348367</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0972</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:72 Onsdagen den 20 februari</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>72</dok_nummer>
<dok_datum>2002-02-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Förlängning av giltighetstiden för konven- tionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>819C55B1-A664-4DF6-9FB4-3783808E1E3F</anforande_id>
<anforande_nummer>215</anforande_nummer>
<talare>ÅKE SANDSTRÖM (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Betänkandet från miljö- och jord-
bruksutskottet nr 12 berör en förlängning av den
nuvarande svensk-norska renbeteskonventionen. Det
synes en liten fråga för de allra flesta kanske, men så
är det inte. Arbete har pågått under en lång tid för att
finna utökade betesmarker för norska renar i Väster-
bottens kustland i första hand.
Det är dels områden som är under process därför
att man inte är överens om huruvida det finns en
hävdvunnen rätt, dels områden där det aldrig har
förekommit renbete tidigare. Det handlar om privat
mark, om produktiva skogsarealer där skaderisken för
blandskog är överhängande. Jag känner de här områ-
dena mycket väl. Det har väckt en stark irritation ur
äganderättssynpunkt och ur markägarsynpunkt. Det
handlar alltså om vinterbete på svensk privat mark.
Den andra delen gäller sommarbete i norska fjällom-
råden. Det är alltså en klar skillnad i vilka marker vi
talar om.
Vår reservation från Centerpartiet har till allra
största del juridiska utgångspunkter. Eftersom den
aktuella Gränsdragningskommissionen nu ska påbörja
sitt arbete att utreda vilka marker som samerna tradi-
tionellt haft samt vilka marker de brukar tillsammans
med andra, ser vi att prövningen av de yttre gränserna
för renskötselområdet ska klaras ut först innan för-
handlingarna upptas med Norge. Processen för att få
till stånd nya konventionsmarker sker enbart utifrån
biologiska förutsättningar. Om dessa områden fast-
ställs innan den juridiska processen har avklarats
riskeras, som vi säger i reservationen, en ytterligare
mycket omfattande prövning där staten kan tvingas
att expropriera och betala omfattande arealer.
Denna hållning till den juridiska dimensionen har
jag testat hos landets markrättsexperter, jurister. Man
säger att den hållningen är klart riktig ur juridisk
synpunkt.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
reservation nr 1.
</anforandetext>
<intressent_id>0590881101608</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>150158</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0972/#anf215</protokoll_url_www>
</anforande>
