2348367 GP0972 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:72 Onsdagen den 20 februari 2001/02 72 2002-02-20 00:00:00 Handikappolitik 4C9F8AF2-9E60-4C54-BDD4-103AADB2F484 203 CATHERINE PERSSON (s) s Herr talman! En samhällsgemenskap med mång- fald som grund. Samhället ska utformas så att männi- skor med funktionshinder blir fullt delaktiga i sam- hällslivet. Jämlikhet i levnadsvillkoren för flickor och pojkar samt kvinnor och män. Ja, det är de mål som vi här i riksdagen har antagit i den nationella handlingsplanen för handikappoliti- ken. Hur vi tolkar målen och hur vi anser att vi ska genomföra dem kan vi ha olika åsikter om. Vi socialdemokrater är övertygade om att vi blir mest framgångsrika genom att fortsätta att bygga på vår generella välfärdspolitik. Alla människor ska få möjlighet att utifrån sina förutsättningar t.ex. gå i skolan, arbeta, få sjukvård, ha en rik fritid och utan förbehåll få existera som de personer de är. I Sverige har vi, jämfört med många länder, oer- hört bra levnadsförhållanden. Men trots det finns det mycket mer att önska. Fortfarande är alldeles för många bostäder otillgängliga, alldeles för många får inte ett gott bemötande, alldeles för många arbetsplat- ser är funktionsovänliga och många fler funktions- hindrade saknar arbete jämfört med personer som inte har någon form av funktionshinder. Det innebär naturligtvis att förutsättningarna för att nå de handikappolitiska målen är att vi angriper utmaningarna på alla områden. Det är hela samhället som är arenan för att miljöer och olika verksamheter utformas så att var och en kan delta utifrån sina förut- sättningar. Det kräver allas vårt engagemang, kraft och vilja att förändra i de olika roller vi har som poli- tiker, arbetskamrater, arbetsgivare eller kompisar. Det är inte bara ett fåtal som kan anstränga sig, utan det måste vi alla göra. Jag vill påstå att den nationella handlingsplanen för handikappolitiken är ett bra verktyg och en bra bas för att gå vidare. Den nationella handlingsplanen innebär, herr tal- man, i korthet att statliga myndigheter bör integrera handikapperspektivet i sin verksamhet och vara ett föredöme när det gäller att göra verksamhet, infor- mation och lokaler tillgängliga. Enkelt åtgärdade hinder i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser bör vara eliminera- de år 2010. Likaså ska kollektivtrafiken vara till- gänglig till dess. Det satsas också särskilda medel för kompetensutveckling för personal inom olika sam- hällsområden kring frågor som rör bemötande av personer med funktionshinder. Vi måste fortsätta att bygga ett samhälle som in- nebär generella lösningar, kompletterat med individu- ella lösningar. Behovet av särlösningar minskar na- turligtvis ju mer framgångsrika vi blir i att skapa ett samhälle som är tillgängligt för oss alla. Till det har vi också fattat olika beslut, som inne- bär: - möjlighet att behålla assistansersättningen efter 65 år - utökad verksamhet med personliga ombud för personer med psykiska funktionshinder - en handlingsplan för hälso- och sjukvården som innebär mer pengar till bl.a. primärvård och psy- kiatri - de s.k. tillgänglighetspengarna som ska korta väntetiderna till hälso- och sjukvården - maxtaxa och förbehållsbelopp för personer som bor i särskilt boende eller som har hemtjänst. Herr talman! Någon talare sade tidigare att det är samma motioner och samma yrkanden. Det tycker jag också att en del av det här är. Jag blir också lite för- vånad. Det kan bero på att jag upplever att reservan- terna skriver om det som redan pågår. Det gör att det blir upprepningar. Jag ska kommentera en del av reservationerna. Många av reservationerna handlar om redan pågå- ende arbete. Jag tycker att reservanterna i flera fall försöker slå in öppna dörrar. Folkpartiet skriver t.ex. om hörselhjälpmedel och avgifter för desamma. Moderaterna skriver om en hjälpmedelsgaranti tillsammans med flera andra par- tier. Det Moderaterna däremot inte talar om är vad som ska garanteras, och framför allt avsätter Mode- raterna inte en enda krona för att kunna genomföra det. Det Moderaterna gör i budgeten är att försöka slingra sig från kostnaderna genom att föreslå ett s.k. nytt konto, som i själva verket är pengar som används till elektronisk kommunikation och bilstöd till funk- tionshindrade personer. Jag tycker att det är skrattre- tande, med tanke på att pengarna till bilstöd inte räck- er i dag. Det är inget jag är stolt över, och det är nå- gonting vi får förbättra. Men det blir absolut inte bättre därför att man rycker undan de pengarna helt och hållet och säger att de ska användas till någonting annat. Jag tycker att Moderaterna lurar personer med funktionshinder genom att skriva att man ska göra någonting, och sedan ser man inte till att det finns förutsättningar för att kunna genomföra det. De som följer arbetet i socialutskottet vet att jag som särskild utredare har fått i uppdrag av regeringen att utreda bl.a. hjälpmedelsfrågor. Det är det område som tas upp i reservationer och motioner. Det är de förändrade förutsättningarna på hjälpmedelsområdet genom utvecklingen inom informations- och kommu- nikationsteknologi samt digital teknik. Det är avgifts- systemet för hjälpmedel och därtill hörande regler i hälso- och sjukvårdslagen. Det är gränsdragningen vad gäller ansvaret mellan individuella hjälpmedel för personer med assistans och arbetshjälpmedel för assistenterna. Herr talman! När det gäller tillgänglighet till ha- bilitering och rehabilitering delar jag den uppfattning som många tidigare har uttryckt, dvs. att det är viktigt att vi får en samordning av insatserna. Regeringen har också efter tillkännagivande från oss här i riksdagen gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga detta. Jag noterar att Moderaterna och Kristdemokrater- na skriver oerhört tjusigt om rehabilitering i det här utskottsbetänkandet, samtidigt som man i socialför- säkringsutskottet föreslår fler karensdagar och beräk- ning av sjukpenning med två års retroaktivitet. Vem drabbas negativt av detta? Jo, det är de personer som ofta är sjuka och t.ex. reumatikern som behöver få operationer gjorda vid flera tillfällen. Med Modera- ternas politik sjunker alltså sjukpenningen i takt med antalet sjukskrivningar. Nej tack, det vill vi inte ha, för det drabbar naturligtvis dem som allra bäst behö- ver sjukpenningen. Moderaterna skriver också i en reservation att man vill använda civilrättsliga regler för att stärka den enskildes ställning gentemot myndigheter och politiska beslut. Samtidigt är Moderaterna starkt kritiska till den strängare lagstiftningen på tillgäng- lighetsområdet. För mig blir det motsatsernas politik - eller är det kanske just så Moderaterna vill ha det? Tycker Moderaterna att de som orkar och har råd att processa i domstolarna ska göra det och yrka på ska- destånd? Men vad hjälper ett skadestånd om man inte kommer upp till tredje våningen där bästa kompisen bor, när man inte kan handla en klänning i boutiquen som ligger en halvtrappa upp eller inte kan åka tun- nelbana till biografen? Svaret är enkelt: Det hjälper inte alls utan betonar bara bristen på tillgänglighet. För mig som socialdemokrat är det självklart att välja den andra vägen, nämligen att försöka göra samhället så tillgängligt för alla som det bara går. Vi väljer att fortsätta att satsa på generella lösningar i samhället kompletterat med individuella lösningar som behövs, i stället för att se att det är individen som är problemet. Det gör vi bäst genom att fortsätta att ha pengar till de här verksamheterna. Man kan tycka att det inte är nog, men det kommer naturligtvis inte att dra undan skattemedel, som Moderaterna gör i sina budgetmotioner. Herr talman! I en reservation tar man upp frågan om anmälningsplikt vid misstanke om missförhållan- den inom omsorgen om personer med funktionshin- der. Det är naturligtvis ytterst angeläget att den frågan belyses ytterligare, och jag vill då i sammanhanget säga att Socialdepartementet för närvarande bereder den frågan. Till sist yrkar jag bifall till förslaget i socialut- skottets betänkande 7 från 2001/02 samt avslag på samtliga reservationer och motioner. 0903751303011 N 2010-01-01 00:00:00 150146 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0972/#anf203