2348367 GP0972 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:72 Onsdagen den 20 februari 2001/02 72 2002-02-20 00:00:00 Handikappolitik 49564BEC-8DF5-4F5C-95E2-9DF307D0C601 201 KERSTIN HEINEMANN (fp) fp Herr talman! Klockan börjar vridas tillbaka. Efter decennier med viktiga framsteg för funktionshindra- des rättigheter börjar villkoren för denna grupp att försämras. Det finns en rad indicier och rapporter som talar om försämrade villkor och en smygande försämring av många funktionshindrades situation. Ett exempel är att funktionshindrade har sämre välfärd än befolkningen i övrigt, och Folkpartiet har i en motion tidigare tagit upp det och även fått ett till- kännagivande här i riksdagen. Regeringen uppdrog i maj förra året åt Statistiska centralbyrån att utarbeta en rapport om funktionshindrade personers levnads- förhållanden. Uppdraget skulle ha redovisats i no- vember förra året men är försenat och ska komma under första halvåret 2002. Vi förutsätter att regering- en med anledning av det som kommer att beskrivas i den här rapporten också avser att återkomma med förslag till åtgärder som kan förbättra de funktions- hindrades levnadsvillkor. Från Folkpartiets sida kommer vi att extra hårt bevaka att det sker. Herr talman! Folkpartiet arbetar för att alla män- niskor ska kunna bestämma mer över sina liv. Det är genom att ta ansvar för sig själv, sina närmaste och hela samhället man växer som människa. Alla behö- ver ibland vägledning och stöd, men livet blir olidligt om någon annan alltid vet bäst vad just jag behöver. Därför måste även funktionshindrade få möjlighet att bestämma mer över sina liv, och därför behövs en radikalare handikappolitik. Folkpartiet vill satsa mer på att öka tillgängligheten i byggnader och kollektiv- trafik. Rätten till personlig assistans måste återställas och utvecklas vidare. Människor med funktionshinder måste få möjlighet att i större utsträckning än i dag få bestämma över sina liv, var man vill bo, vilken hjälp man behöver, vem som ska ge hjälpen. Det är bara några exempel. Hjälpmedel är för många funktionshindrade en möjlighet till ett bättre fungerande liv. Därför är hjälpmedelsförsörjningen så viktig. Den fungerar inte på ett tillfredsställande sätt i dag. Väntetiderna är ofta oacceptabelt långa, och det innebär ju att den som behöver hjälpmedel ofta blir beroende av andra män- niskor i stället för att kunna klara sig själv. Folkparti- et och även de övriga borgerliga partierna har länge drivit frågan om en hjälpmedelsgaranti, och vi fort- sätter att driva frågan vidare trots inte minst Social- demokraternas hårdnackade motstånd. Det är svårt att förstå att det skulle vara omöjligt att inom en rimlig tid förse människor med de hjälpmedel de behöver. Hjälpmedlen måste också utprovas på ett bra sätt och rådgivningen är naturligtvis viktig. En utökad konkurrens på hjälpmedelsområdet kan vara ett sätt att höja kvaliteten och kapa köerna. Inom t.ex. hörselvården skulle man i högre utsträckning än i dag kunna upphandla tjänster från privata entrepre- nörer. Det är då viktigt att upphandla hela kedjan, dvs. utprovning och uppföljning. Herr talman! Från Folkpartiet är vi naturligtvis glada åt att vi i riksdagen fick igenom vårt yrkande om att även de vuxnas rehabilitering och habilite- ringssituation ska ses över av Socialstyrelsen. Vi vet ju att det brister i många avseenden. Men vi vill än en gång - det har vi gjort i en reservation - understryka att enligt FN:s standardregler handlar begreppet reha- bilitering om en process som syftar till att människor med funktionsnedsättning ska uppnå och behålla bästa möjliga fysiska, intellektuella, psykiska eller sociala funktionsförmåga. Rehabilitering och habilite- ring ska också ses i ett livslångt perspektiv och inte bara som en insats för yrkesverksamma eller för dem som kan rehabiliteras tillbaka till yrkeslivet. Det är också viktigt att det är en sammanhållen rehabilite- ring där insatserna ses som en helhet och inte som från varandra skilda insatser. Individens behov, öns- kemål och bästa ska ha ett avgörande inflytande på valet av rehabilitering och habiliteringsinsatser och inte utbud och ekonomiska möjligheter. Det är en lång bit kvar att gå innan vi i Sverige kan säga att vi uppfyller FN:s standardregel nr 3. Med detta vill jag yrka bifall till reservation nr 16. Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att även funktionshindrade ska kunna delta i politiken och i övriga samhällsaktiviteter. Det är ingen självklarhet i dag. Kommundemokratiutredningen visar t.ex. att funktionshindrade är underrepresenterade som poli- tiskt förtroendevalda i kommunerna. För synskadade finns det stora briser i tillgången på information, både för synskadade som förtroendevalda och som med- borgare. Enligt Handikappombudsmannen årsrapport år 2000 tar var femte kommun inte fram dokumenta- tion och information i handikappanpassad form, inte ens när sådana önskemål framförs. Regeringen har nyligen i proposition 2001/02:80 lagt fram förslag om vissa förbättringar bl.a. vad avser resor för förtroendevalda med funktionshinder. Det är gott och väl, men det räcker inte. Folkpartiet anser att det behövs en lag som föreskriver att infor- mation och underlag för beslut ska tas fram i anpas- sad form om så begärs. Här är vi glada för att Väns- terpartiet och Miljöpartiet har ställt upp och stött vårt yrkande. Det borde vara självklart att betydligt fler partier också såg till att funktionshindrade människor skulle få rätt att delta i samhället på lika villkor som andra. Det här är en åtgärd som är nödvändig för att öka funktionshindrades delaktighet i det politiska livet. Herr talman! Jag står bakom samtliga våra reser- vationer, men jag yrkar bifall till reservation nr 8 som handlar just om funktionshindrades möjligheter att delta i samhällslivet. 0395042560705 N 2010-01-01 00:00:00 150144 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0972/#anf201