2348364 GP0969 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:69 Torsdagen den 14 februari 2001/02 69 2002-02-14 00:00:00 Aktuell debatt: Kvaliteten på undervisningen i grundskolan aktuell debatt EADB0978-8D9C-4C86-8E37-E244E7297599 8 MATZ HAMMARSTRÖM (mp) mp Herr talman! Låt mig börja med att säga vad vi gröna tycker att den svenska skolan behöver, för kvalitetens skull, för elevernas skull och för lärarnas skull. Det är mer personal, inga graderade betyg och ökad elevmakt. Mer personal, inga betyg och ökad elevmakt är också titeln på vår nya skolrapport, som ni, tittare och lyssnare, kan hitta på vår hemsida, www.mp.se. Nyligen kom betygsstatistik som visar att 11 % av eleverna i grundskolans avgångsklasser inte fick godkänt betyg i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Som ett brev på posten kom omedelbart en begäran från Moderaterna om en aktuell debatt i riks- dagen. Så har det varit varje gång betygsstatistiken presenterats den här mandatperioden. Moderaterna och Folkpartiet tävlar med varandra i ett osmakligt försök att slå mynt av de problem som de själva lade grunden till under sin regeringsperiod 1991-1994. Beatrice Ask sade i sitt inlägg att mer pengar till skolan är som att hälla vatten i en hink full av hål. Men det var ju Beatrice Ask som tillsammans med Bo Lundgren, Alf Svensson och Lars Leijonborg borrade hålen i hinken. De borgerliga partierna borde ägna sig åt lite självrannsakan och självkritik. Det är nämligen den borgerliga draksådden under 90-talets första år som är huvudorsaken till missväxten i skolan. De barn som slutade grundskolan i somras, vars betygsstatistik fick Moderaterna att begära den här debatten, när började de i skolan? Jo, de började hösten 1992. Vad hände hösten före? Jo, Sverige fick en borgerlig regering - en borgerlig regering där Beatrice Ask var skolmi- nister, en borgerlig regering som skar så mycket i statsbidragen till kommunerna att barnen och skolan blev lidande. Borgerliga politiker ute i kommunerna skar och skar i skolans budget - 1992, 1993 och 1994. "Det finns luft i systemet", sade ledande moderata och folkpartistiska skolpolitiker när vi gröna kritise- rade nedskärningarna. I min hemkommun Lund skar man under Ulf Nilssons ledning bort 30 miljoner under de här tre åren. I Uppsala skar man bort 20 % av skolans personal. Över hela landet försvann under 90-talets första år massor av fritidspedagoger, speci- alpedagoger, skolsköterskor, skolpsykologer, kurato- rer, vaktmästare och, inte minst, lärare. Betygsstatistiken visar att det finns en grupp ele- ver som lämnar grundskolan med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Den gruppen utgörs av just de ele- ver som borde ha fått särskilt stöd tidigt. Beatrice Ask och Ulf Nilsson nämner just hur viktigt det är att stödet sätts in tidigt. Det var det stöd som skolan, med de minskade resurserna, då inte kunde ge. Det gäller t.ex. gruppen barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter eller andra lättare funktionshinder, barn och ungdomar som lever i familjer med mycket stora sociala problem och barn och ungdomar med invandrarbakgrund som inte kan svenska språket tillräckligt väl. Det är dessa barn som får betala priset för den borgerliga budgetsaneringen. Det är dessa ungdomar som nu fått icke godkänt i ett eller flera av kärnämnena. Det är oerhört att Ulf Nilson påstår att orsaken till att barn inte klarar godkänt i slutbetyget är att de hamnat i "snällfällan" och att högre krav är rätt medi- cin. Till min fasa hörde jag i går av en journalist att Folkpartiet överväger nationella prov i förskolan. Jag hoppas att Ulf Nilsson kan dementera det i sitt nästa inlägg. Socialdemokraterna går heller inte skuldfria. Att återförandet av resurser för de elever som är i behov av särskilt stöd påbörjades först 1998 är en skamfläck i svensk skolpolitik. Ansvaret får delas mellan den borgerliga regeringen, som gjorde nedskärningarna, och den socialdemokratiska regering som under peri- oden 1994-1998 i stort sett inte gjorde någonting för att komma till rätta med bristerna. Men nu ökar resurserna successivt, bl.a. tack vare Miljöpartiets samarbete med regeringen. Men takten borde vara högre. Resurserna ökar. Någonting håller på att hända. Det syns ingen ljusning, sade Beatrice Ask. Men det syns faktiskt en ljusning. Enligt Skolverket ökar visserligen antalet elever som inte får godkänt i kär- nämnena, men ökningstakten har minskat. Trenden är faktiskt på väg att brytas. Miljöpartiet har nu tillsammans med regeringen och Vänsterpartiet anslagit särskilda medel för sko- lan. 17 ½ miljard extra går under de närmaste åren till skolan för anställning av mer personal. Till detta kommer extra medel för kompetensutveckling av lärare. Vi får en helt ny modern lärarutbildning. Men det tar tid att utbilda lärare, och det tar tid att bygga upp skolmiljöer som har raserats. Att modera- ter, folkpartister och kristdemokrater under denna uppbyggnadsperiod försöker driva opposition genom en kombination av svartmålning av skolverkligheten och krav på fler betyg och mer ordning och reda visar på en beklämmande idéfattigdom. Det är inte det som elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med invandrarbakgrund behöver. Det som behövs för en bättre skola är fler utbilda- de lärare och specialpedagoger och individualiserad undervisning. Det ska inte bara vara en skola för alla utan också en skola för var och en, så att elever i behov av särskilt stöd verkligen får stöd. För att det ska bli möjligt att genomföra behövs en större satsning på skolan från riksdagen, men också ett intresse från borgerliga politiker ute i kommuner- na, där de avgörande besluten fattas, för att verkligen satsa på skolan. 0507199415917 N 2010-01-01 00:00:00 149762 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0969/#anf8