2348364 GP0969 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:69 Torsdagen den 14 februari 2001/02 69 2002-02-14 00:00:00 Aktuell debatt: Kvaliteten på undervisningen i grundskolan aktuell debatt 8D8CB7E0-FC25-4646-A4AD-A54B9717DCF9 7 ULF NILSSON (fp) fp Herr talman! De senaste dagarna har Thomas Östros fört en debatt om utanförskap, sortering och segregation i skolan. Den här debatten har på något sätt varit helt uppochnedvänd, när Thomas Östros nu plötsligt anklagar Folkpartiet för att vara motståndare till integrering och för segregation. Det är ju precis tvärtom: Hela vår liberala skolpolitik går ut på att minska segregationen och utslagningen i skolan. Felet med den socialdemokratiska skolan är just att den låter utslagning och segregation fortsätta och öka. Felet är att så många elever sorteras ut, och det därför att de glöms bort i skolan. Man kan fråga sig varför det ständigt är sådan uppmärksamhet riktad mot skolan. Är skolan verkli- gen så dålig? Det finns faktiskt många människor ute i våra skolor som gör ett både kraftfullt och bra arbe- te, och på många håll fungerar skolan verkligen bra. Men ändå måste vi konstatera att alldeles för många lämnar grundskolan utan att ha godkända betyg i svenska, engelska eller matematik. Det är 11 %, eller 10 000 elever. Grundskolan ska lägga grunden, säger vi, men när vi sedan ser hur det går för eleverna på gymnasiet inser vi att grunden ofta är mycket dålig. Närmare 40 % av landets 20-åringar når inte upp till gymnasie- skolans mål, och antalet elever som får slutbetyg i gymnasieskolan fortsätter att sjunka. Med de här siffrorna kan man säga att den svens- ka skolan, som skulle vara en skola för alla, är på väg att bli en skola för hälften. Det är för många elever som slås ut, och därför tycker inte jag att någon skolminister skulle kunna vara nöjd med den svenska skolan. Det är naturligtvis lätt att förlora sig bland siffror, men bakom varje siffra döljer sig en flicka eller pojke som förmodligen en gång tyckte att det var väldigt roligt att börja skolan. Bakom många av siffrorna med ej godkända döljer sig en flicka eller en pojke som glömts bort ofta redan i tredje eller fjärde klass. De har fångats i det man kan kalla en snällhets- fälla. Ingen har haft modet att ställa krav på dem, och till sist slutar det med ett stort misslyckande. Rädslan för att sätta upp tydliga kunskapsmål och rädslan för att ställa krav lämnar just dem i sticket som behöver skolan bäst. Folkpartiet säger tydligt att kunskapsmålet måste uppvärderas, och vi envisas med att tydliga krav i skolan är bevis på att skolan bryr sig om eleverna. Skolan i Sverige kostar mycket pengar. Det ska den också göra, och därför är vi i Folkpartiet med på resurstillskotten till skolan. En bra skola kostar mycket pengar, men tyvärr kostar en dålig skola ännu mer pengar. Därför måste vi tänka nytt när det gäller skolan. De senaste 30-40 åren har rädslan för att tala klarspråk om skolan varit kännetecknet för socialde- mokratisk skolpolitik. Rädslan för utvärdering och betyg har gjort att skolans resultat blivit otydligt, att föräldrar inte fått reda på hur det har gått för barnen. Bara de senaste tre åren har ett antal märkliga utspel kommit från det socialdemokratiska partiet, från regering och myndigheter eller från utredningar. Jag kan nämna några riktigt tokiga förslag, herr talman. Det är förslag att slopa kravet på godkänt i eng- elska, svenska och matte för att komma in i gymnasi- et. Det är förslag att slopa betygsgränserna på de na- tionella proven, så att lärarna inte får något stöd i betygssättningen Det är förslag att slopa de tydliga målen i läropla- nen, så att vi inte längre kan utvärdera om skolan når målen. Det är förslag att avskaffa betygen i grundskolan, från Socialdemokraternas partikongress. Det är förslag att stoppa rätten att ge skriftliga omdömen och information till föräldrarna. Allt detta är negativa förslag, som går i motsatt riktning mot vad skolan skulle behöva göra om vi ska bryta utanförskapet för alla de elever som i dag läm- nas i sticket. Folkpartiet har en rad reformförslag för att alla elever ska få en bättre skola. Genomgående är att eleverna, precis som vi vux- na, behöver olika tid på sig för att nå målen. Genom- gående är också att det är bäst att hjälpa eleverna så tidigt som möjligt i skolan. Flytta därför de resurser som nu används till att repetera grundskolan på gym- nasiets individuella program till stöd, speciallärare och extratimmar långt tidigare i grundskolan. Behåll kraven på förkunskaper för att få börja gymnasieskolan, för att tvinga fram att grundskolan verkligen lägger grunden. Låt elever lämna grundskolan först när de verkli- gen nått målen, även om det kan ta olika lång tid för olika elever. Det kan finnas elever som har nått grundskolans mål redan efter åtta år, och då ska de få lämna grundskolan om de vill. Men det finns också de som behöver gå tio år i grundskolan. I en flexibel grundskola är det inte konstigt att man tar olika tid på sig. Sätt också betyg några år tidigare, så att det inte kommer som en överraskning näst sista året. Låt föräldrarna få skriftlig information om hur det går för barnen redan från början i skolan. Utvärdera resultaten med nationella prov redan i trean, så att ingen enda elev som behöver extrastöd glöms bort. Oavsett om det handlar om mobbning, arbetsro i skolan eller kunskapsmål behöver vi en ny tydlighet i skolpolitiken. Men Socialdemokraterna vägrar envist tala tydligt om vad de vill. Från oss i Folkpartiet kommer det ett tydligt bud- skap att barn och ungdomar är värda en riktig skola, och i en riktig skola finns det kunskapsmål och en trygg miljö, och där är det också roligt att söka kun- skap tillsammans. 0542573140300 N 2010-01-01 00:00:00 149761 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0969/#anf7