2348363 GP0968 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:68 Onsdagen den 13 februari 2001/02 68 2002-02-13 00:00:00 Utrikespolitisk debatt utrikespolitisk debatt ED11D4CD-0B7B-470C-BB4D-C0E65A94F46A 50 BIRGITTA AHLQVIST (s) s Fru talman! Jag är mycket glad att utrikesminister Anna Lindh i regeringens utrikespolitiska deklaration tar upp Barentssamarbetet som ett enskilt begrepp. Tidigare ingick detta samarbete i beteckningen Öster- sjösamarbetet och blev på det sättet ofta bortglömt. Barentsregionen - som jag hoppas att de flesta i riksdagen och kammaren nu känner till efter alla mina inlägg - omfattar de nordligaste regionerna av Sveri- ge, Norge, Finland och nordvästra Ryssland. Det är ett område på total 1 755 kvadratkilometer med sex miljoner invånare. Det är ett mycket aktivt område, och samarbetet betyder naturligtvis mycket för oss som bor i norr. Men det betyder också mycket för övriga Sverige och hela Europa. Det mesta samarbetet bygger på gräns- rötterna - folkliga kontakter, folkrörelser, enskilda företagare, forskare, lärare, skolungdomar m.fl. Det kan beskrivas som en nedifrån-och-upp-modell för regional samverkan som är unik i Europa. Tack vare Barentssamarbetet säkrar vi en fredlig och stabil utveckling i regionen. Vi befäster och vida- reutvecklar de kulturella banden mellan folken. Vi lägger på detta sätt grunden för en bärkraftig ekono- misk och social utveckling i området. Vi medverkar också till en utveckling som tar hänsyn till urbefolkningens intressen genom deras deltagande i samarbetet. I området bor och verkar bl.a. samer, vesper och nenetser. Vi är inte nöjda med det vi har gjort och vill gå vidare. Vi känner att vi vill fortsätta. Det är nödvändigt att ytterligare stärka processen och befrämja en längre gående integration och ett utökat samarbete. För att åstadkomma det fordras en bättre samordning av de svenska Barentsinsatserna och ett förbättrat informationssystem inte minst på Internet. Det behövs också ett förbättrat nätverks- samarbete mellan myndigheter, näringsliv och uni- versitet och effektivare användning av Interregmedel. Det behövs förbättrad fysisk infrastruktur, bättre nyttjande av distansöverbryggande tekniker och inte minst decentraliserade pengar för samarbete. För att kunna göra allt det bör ett Barentsinstitut inrättas i norra Sverige på samma sätt som det inrät- tades ett institut för samarbetet kring Östersjön. Ett sådant institut skulle vara ett stort stöd i myndighe- ters, universitetens, näringslivets, folkrörelsernas och de enskildas arbete. Ett Barentsinstitut borde ha en stark europeisk profilering och inrikta sig på att bli ett väl fungerande verktyg i kontakter och i nätverks- och kunskapsupp- byggnad inriktat mot Barentsområdet. Det borde vara ett institut som skulle ha samarbete med det redan befintliga Östersjöinstitutet i Karlskrona, som har lång erfarenhet av liknande verksamhet. Både Nord- norge och Nordfinland har redan den här typen av institut medan vi i Sverige saknar ett sådant instru- ment för Barents. Fru talman! Det officiella Barentssamarbetet byg- ger på två dimensioner - en central och en regional. Den centrala organisationen är Barentsrådet, som är ett mellanstatligt samarbete, och den regionala orga- nisationen är Regionrådet. Barentsrådet bildades 1993, och ordförandeskapet roterar mellan länderna i tvåårsperioder. Just nu är Sverige ordförandeland fram till november år 2003. Som ordförandeland i Barentsrådet har vi ett stort ansvar att leda samarbetet framåt och se till att kon- kreta saker uträttas. Barentsrådet fungerar som ett ministerråd i första hand för berörda utrikesministrar. Men minister- rådsmöten kan också ordnas av övriga fackministrar. Sverige har prioriterat frågor som rör tullen, trans- porter, energi, miljö, kärnsäkerhet och hälso- och ungdomsarbete. Som prioriterad fråga ingår också ansvarsavtalet om kärnavfall. Den frågan måste lösas under vårt ordförandeskap. Det är ett avtal som vi har väntat på länge för att kunna fortsätta arbetet med kärnsäkerhet. Vi har också i flera år väntat på att Salla tullstation, som är färdigbyggd, ska öppnas så att vi slipper att åka flera mil extra för att ta oss in i Ryssland. En annan fråga som jag också vill ta upp i detta sammanhang är kvinnornas situation, prostitution och kvinnohandel, som i dag är den mest lönsamma han- deln i världen. Även den blomstrar i detta område. Det är fruktansvärt. Här återstår mycket att göra även för Barentsrådet. Avslutningsvis vill jag tacka regeringen som till- satt en utredning om Barentssamarbetet. Utredningen ska vara klar i slutet av mars i år. Den ska utreda den framtida hanteringen av frågor som rör Barents- samarbetet i syfte att bibehålla kontinuitet i verksam- heten och stärka långsiktigt svenskt deltagande i detta samarbete. Fru talman! Jag hoppas mycket på denna utred- ning och på de förslag och beslut som riksdag och regering kommer att fatta efter att ha studerat utred- ningen. Barentsinstitut, kärnavfallsavtal och tullstation i Salla är bara tre konkreta, viktiga Barentsfrågor som måste få en bra lösning för Barentsregionens bästa. Men vi får aldrig glömma bort det långsiktiga arbetet, t.ex. arbetet för att göra ett bättre samhälle för kvin- norna. Det säkerhetsfrämjande samarbetet är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Samarbetet i Barents stärker säkerheten och integrationen i vårt närområde. 061124537800 N 2010-01-01 00:00:00 149738 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0968/#anf50