<anforande>
<dok_hangar_id>2348363</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0968</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:68 Onsdagen den 13 februari</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>68</dok_nummer>
<dok_datum>2002-02-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utrikespolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>utrikespolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>00421C20-FB85-479C-A44B-71743ACDA523</anforande_id>
<anforande_nummer>37</anforande_nummer>
<talare>JAN ERIK ÅGREN (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! Holger Gustafsson har gjort en bred
genomgång av hur vi kristdemokrater ser på ett antal
viktiga frågor. Han hänvisade också i sitt anförande
till att ytterligare några kristdemokrater skulle komma
att beröra en del frågor.
Själv vill jag ta upp några viktiga aspekter på
mänskliga rättigheter, främst kvinnornas situation och
rättigheter. Det gör jag därför att jag tycker att det är
fruktansvärt med alla de uppgifter och rapporter som
gång på gång presenteras om övergrepp och förtryck
mot kvinnor över hela världen. Dessutom tror jag att
det är viktigt att den här diskussionen inte bara förs
kvinnor emellan. Den här sortens frågor måste också
diskuteras med män och av män. Först då kan vi ta itu
med mansrollen i samhället och diskutera det ansvar
vi tillsammans har för alla människors rättigheter.
Män har haft makt, och män har misslyckats i de
här frågorna. Det är ett gigantiskt misslyckande. Det
har drabbat och drabbar kvinnor över hela världen
också i dag.
Den kristdemokratiska ideologin och politiken är
mycket tydlig. Vi är för total jämställdhet mellan män
och kvinnor. Medan många andra verkar mer intres-
serade av vilken typ av feminister de är så är vi mer
intresserade av konkreta förslag som kan leda till ett
mer jämställt samhälle och en mer jämställd värld.
Det borde vara en självklarhet att män och kvin-
nor har samma värde och utifrån detta också lika
möjligheter. Det handlar om grundläggande mänskli-
ga rättigheter. Det är en skam att så många kvinnor
kränks och förtrycks över hela världen.
Herr talman! Låt mig få ge bara några exempel
från ett par länder.
Nyligen kom det en rapport från den amerikanska
organisationen Läkare för mänskliga rättigheter om
rebellernas sexuella övergrepp i Sierra Leone under
inbördeskriget. Enligt rapporten blev över hälften av
de kvinnor och flickor som kom i direkt kontakt med
rebellerna utsatta för någon form av sexuellt våld.
Motsvarande andel för de kvinnor och flickor som
kom i kontakt med andra grupper var 6 %. En tredje-
del av dem som utsattes för sexuella övergrepp upp-
gav att de fått utstå gruppvåldtäkter. Bland andra
typer av övergrepp märks sexuellt slaveri och
tvångsäktenskap.
Om siffrorna från undersökningen överförs till
hela gruppen kvinnor bland internflyktingar är det
sannolikt att mellan 50 000 och 60 000 kvinnor i
Sierra Leone utsatts för sexuellt våld, huvudsakligen
under åren 1997-1999.
Nu finns ett stort behov av stöd och skydd hos de
många kvinnor som kan komma att vilja vittna inför
den domstol och sanningskommission som upprätta-
des helt nyligen. Jag hoppas verkligen att Sverige och
andra länder inom FN inser vikten av detta bistånd
och ser till att hjälpinsatser sätts in och når fram.
Herr talman! Låt mig få ta ett annat exempel från
en annan del av världen, nämligen Kina. Där tvingas,
enligt organisationen Mänskliga rättigheter i Kina,
10 000 kvinnor varje år att bli slavar i den sydostasi-
atiska sexhandeln. Majoriteten av dessa kvinnor
kommer från de fattiga provinserna Yunnan och Gu-
angxi i sydväst och ingår i etniska minoriteter.
Antropologen David Feingold, som undersökt
frågan för FN, säger att en del av kvinnorna kidnap-
pas, men många luras också i väg från hemmet under
förespegling om ett bättre liv. De flesta kvinnor för-
söker förbättra sina liv och är på jakt efter ljuset från
de stora städerna. De börjar inte som trafficked, men
de slutar så.
International Organisation for Migration, IOM,
uppskattar att ca 300 000 kvinnor och barn lever
under slaveriliknande förhållanden i denna region.
Herr talman! Listan över länder med sådana brott
mot kvinnors lika värde och rättigheter skulle kunna
göras kusligt lång.
Kvinnor beräknas utgöra en majoritet av världens
fattiga. Samtidigt ägs en mycket liten del av världens
resurser av kvinnor, och makten är överlägset domi-
nerad av män.
Egentligen skulle det räcka med att vi talade om
mänskliga rättigheter och utgick från den allmänna
förklaringen från 1948. Vi är ju alla människor med
samma värde, både män och kvinnor. Men det har
tyvärr inte räckt. En FN-konvention om avskaffande
av allt slags diskriminering av kvinnor har varit nöd-
vändig. Men många kvinnor är fortfarande, i dag,
utsatta för diskriminering, ibland mycket grov sådan
- prostitution, "hedersmord", trafficking, kvinnlig
könsstympning och allmänt våld över huvud taget.
För att citera vår jämställdhetsombudsman är det
ju ett misslyckande att vi behöver speciella konven-
tioner och lagar för kvinnor. Men de behövs. Det
behöver också göras mer för att kvinnors rättigheter
och lika värde ska garanteras.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag uttala den
starka förhoppningen att fler män skulle engagera sig
i den här kampen, fler män som diskuterar den här
typen av frågor. Det är inte bara kvinnofrågor; det är
frågor som angår oss alla som menar något med talet
om allas lika värde och kvinnors lika rättigheter.
Även män borde vara med på framtida FN-
konferenser för kvinnors rättigheter. Inte förrän män
och kvinnor tillsammans diskuterar och agerar i dessa
frågor kan vi få en lösning på de enorma problem
som nu finns. Vi kristdemokrater fortsätter vårt arbete
för det.
</anforandetext>
<intressent_id>0457213878205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>149725</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0968/#anf37</protokoll_url_www>
</anforande>
