2348363 GP0968 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:68 Onsdagen den 13 februari 2001/02 68 2002-02-13 00:00:00 Utrikespolitisk debatt utrikespolitisk debatt 06DF2B67-A22C-4613-BC78-6DED4B8169F6 11 HOLGER GUSTAFSSON (kd) kd Herr talman! Det kan aldrig sägas för många gånger att Sverige och Europa måste minnas sin 1900-talshistoria. Minnet av nazismens och kom- munismens illdåd är grunden för både Europarådet och Europeiska unionen. De institutionerna bygger på insikten att förståelse och dialog mellan länder bara kan garanteras i starka gemensamma institutioner. Det är svårt att förstå hur Vänsterpartiet och Mil- jöpartiet kan mobilisera ett så kompakt motstånd mot den restaurering av mänskliga rättigheter och demo- krati som har skett i Europa. Både Europarådet och Europeiska unionen representerar institutioner som har förknippats med Europas väg mot demokrati och skydd för de mänskliga rättigheterna. Är det någon som har slagit vakt om torskfisket genom begränsade fiskekvoter är det väl EU. Vem skulle annars ha gjort det om den institutionen inte hade funnits? Vi kristdemokrater vill stärka unionen genom att tydliggöra maktfördelningen mellan medlemsländer och unionen. Detta bör ske genom en grundlag och en konstitution för EU. I en sådan konstitution måste det finnas garantier för mänskliga och medborgerliga rättigheter. Öppenhet, demokrati och delaktighet måste prägla såväl gamla som nya medlemsländer i unionen. Det finns sprickor i EU-fasaden. Europa är långt- ifrån ett lyckorike för alla. De allvarligaste problemen finns i EU-ländernas nuvarande flyktingpolitik. Euro- pa sviker sina humanistiska ideal genom att stänga ute nödlidande människor som är på flykt. Kombina- tionen av hårda visumregler, regler i Dublinkonven- tionen och de nya reglerna om transportörsansvar gör att flyktingar ofta är hänvisade till smugglare för att komma till Europa. Det är en rättighet för alla människor att kunna söka asyl. Vi anser att de europeiska länderna nu sviker flyktingarnas rättigheter. Kristdemokraterna anser att Sverige måste driva på för en mer human flyktingpolitik i Europa. Herr talman! Europeiska unionen har ett direkt ansvar för fred och säkerhet och därmed konflikt- hantering i vårt närområde. En utrikespolitisk sam- ordning och byggande av en gemensam krishante- ringsstyrka är nödvändig. Civila och militära resurser krävs för fred och stabilitet. När konflikter dyker upp i Europas närområde är det hela Europas angelägen- het. Europas säkerhet är odelbar. Anna Lindh, det är regeringens plikt att göra svenska folket medvetet om detta ömsesidiga beroen- de och att skapa insikt om den historiska förändringen från det kalla kriget och Sveriges neutralitet till da- gens situation med europeisk solidaritet. Herr talman! Europarådet omfattar nu 43 stater efter kommunismens fall. Detta har lett till en enorm arbetsbörda, inte minst för Europadomstolen, som är överbelastad av rättsliga prövningar för enskilda människor som drabbats av svaga och bristfälliga demokratier. Trots reformer kvarstår eftersläpningen i domstolens arbete. En ökning av resurserna till Euro- parådet är därför synnerligen nödvändig. Sverige bör driva på för en resursförstärkning till domstolens viktiga verksamhet. Domstolen är den främsta garanten för mänskliga rättigheter i Europa. Vi får inte tillåta att förtroendet för Europadomstolen minskar på grund av bristande ekonomiska resurser. Herr talman! Oroande tecken på förakt för demo- krati och åsiktsfrihet förekommer även i Sveriges närhet. Låt oss vara ärliga och se att utvecklingen i Ryssland inger farhågor för framtiden. Nyligen stängdes den sista oberoende TV-stationen, och enligt uppgifter skedde detta av politiska skäl. Det har också funnits tendenser att tona ned hän- delser i Tjetjenien nu då världens uppmärksamhet är fångad av kampen mot terrorism. Men det är ett fak- tum att mänskliga rättigheter fortsätter att ignoreras i Tjetjenien. Herr talman! För att demokrati och mänskliga rät- tigheter ska kunna få fäste i alla delar av världen krävs en dialog, ett utbyte och handel. Kristdemokraterna ser fram emot en ny frihan- delsrunda. Den rymmer hopp om steg mot en bättre värld. Den nya handelsrundan måste präglas av global solidaritet i praktiken och inte bara i retoriken. Det är hög tid att de fattigaste ländernas situation nu uppmärksammas. U-länderna måste tillåtas att öppna sina marknader i den takt de själva finner bäst. En friare handel kan ge välstånd åt många fler än i dag. Men vägen till ökat välstånd nås inte genom en övertro på liberalekonomiska modeller. Ödmjukhet och flexibilitet måste bli honnörsord i de kommande WTO-förhandlingarna. 0782713019602 N 2010-01-01 00:00:00 149699 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0968/#anf11