2348362 GP0967 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:67 Tisdagen den 12 februari 2001/02 67 2002-02-12 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:216 om god man för multihandikappade interpellationsdebatt 77E57885-69F3-43F1-90A4-8C351A3649B3 63 ESTER LINDSTEDT- STAAF (kd) kd Fru talman! Jag tackar justitieministern för svaret. Justitieministern har samma uppfattning som jag i den här frågan. Interpellationen gäller alltså de föräld- rar som kombinerar uppdragen som personlig assi- stent och god man åt sitt eget handikappade barn som fyllt 18 år. Det är de barnen det gäller. Uppdraget som personlig assistent anses nu i en del kommuner som diskvalificerande för uppdraget som god man. Jag tog upp den här frågan eftersom jag var osäker på om problemet var bekant för ministern. Det är rätt som ministern anförde här att några fall för närvaran- de prövas i domstol, men problemet är mycket större än så. Personkretsen utgörs av kanske 1 000 barn med sådant här funktionshinder inklusive utvecklingsstör- ning och uttalat kommunikationshinder. I de här fallen gäller det inte bara att handha bar- nets ekonomi utan även att sörja för barnets person. För att förstå barnet måste man lära sig tolka de sig- naler barnet ger. Föräldern eller föräldrarna är dock inte de enda personerna som ser till att barnet får den hjälp det behöver vid så svåra handikapp. Oftast är det fler personer inblandade. Om en utomstående person ska vara god man ska ytterligare en person bli en del av barnets vardag. Föräldern skulle ändå tvingas vara tolk mellan barnet och den gode mannen. Sedan finns det fall, som mi- nistern säger, där det är olämpligt att en förälder ut- ses, och det är inte de fallen jag är ute efter. Nu har det brett ut sig en föreställning i många kommuner i Norrland, Skåne och Stockholmsområdet att en förälder är jävig om han eller hon både är per- sonlig assistent och god man åt sitt barn, men sådant jäv talas inte om i lagen om god man. Därför har nu överförmyndarnämnden i dessa kommuner avsatt dessa föräldrar från deras godmanskap om de inte själva lytt uppmaningen och frånsagt sig uppdraget. En annan god man har utsetts, ofta utan samråd med berörd familj. I Skåne har ifrågavarande föräldrar känt sig tving- ade att säga upp sitt godmanskap varför det där inte blivit någon rättslig process. I Norrland har man i hitintills två fall vägrat att säga upp sitt godmanskap varför man överklagat överförmyndarnämndens be- slut. Då hamnar fallet i tingsrätten. Ett fall är avgjort i Skellefteå tingsrätt till förälderns favör. Men tings- rätten i Skellefteå svarar egentligen inte på huvudfrå- gan: Kan en förälder kombinera uppdragen som per- sonlig assistent respektive god man åt sitt barn? Den fråga som rätten svarar på är om en förälder kan fråntas sitt godmanskap på grund av den här kombi- nationen. Rätten säger att bedömningen kan vara mindre sträng när det gäller entledigande än när det gäller tillsättande av en god man. En stor oro utbreder sig nu landet bland föräldrar till de här barnen. Grogrund för den här oron är att man nästan alltid upplever kommunen som motpart som man får kämpa mot för att barnet ska få sina rättigheter. Man upplever misstänksamhet om att man överdriver barnets behov. Men inte i något av de här fallen har det funnits anklagelser att de här föräldrar- na inte skulle ha skött sina godmanskap. Jag är tacksam för ministerns syn på detta, men jag vill gärna höra vad man kan göra vidare åt detta. Ministern hänvisar till utredningen. Jag vore tacksam för att få höra hur man kan hjälpa föräldrarna lite kvickare. 0558392779801 N 2010-01-01 00:00:00 149673 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0967/#anf63