<anforande>
<dok_hangar_id>2348362</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0967</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:67 Tisdagen den 12 februari</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>67</dok_nummer>
<dok_datum>2002-02-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:205 om rök- ning och serveringsmiljöer</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>198BACC4-07EB-4D1F-844C-EC8CF15F65ED</anforande_id>
<anforande_nummer>30</anforande_nummer>
<talare>CAROLINE HAGSTRÖM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag konstaterar bara att jag inte fick
svar av ministern på någon av mina frågor. Men jag
ska påminna ministern om det som jag frågade om.
Först handlade det om de restauranger som har
investerat stora belopp för att utbilda sin personal
kring cigarrerna. Sedan handlade det om hur minis-
tern ser på detta. I debatten har fokus satts på restau-
rangerna. Vad händer med de statliga kasinona? Ska
de också bli rökfria? Eller kommer den frågan också
att utredas? Vad händer med nattklubbarna? Görs det
en konsekvensanalys av vad ett rökförbund kommer
att innebära för dem?
Sedan vill jag höra lite mer om hur ministern ser
på detta med frivilligheten som ett konkurrensmedel.
Vi har tidigare i debatten hört att det redan används
som ett konkurrensmedel. Information läggs ut på
nätet, och det finns många krogar som har infört ett
förbud. Jag är övertygad om att det är uppskattat
bland många. Men kan man inte i stället sköta detta
på frivillighetens väg så att de restauranger som redan
har infört rökförbud kan använda det som ett konkur-
rensmedel?
</anforandetext>
<intressent_id>0855851906414</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>149640</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0967/#anf30</protokoll_url_www>
</anforande>
