2348362 GP0967 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:67 Tisdagen den 12 februari 2001/02 67 2002-02-12 00:00:00 Svar på interpellationerna 2001/02:212 och 227 om EU:s jordbruksstöd interpellationsdebatt 32A7502A-7748-4DFB-AA50-7E9B9CA47DB5 14 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) s Fru talman! Det är klart att också jag, Rigmor Stenmark, ser på detta ur den enskilde jordbrukarens synvinkel. Men jag försökte här svara på Carl G Nils- sons fråga om sanktioner, nämligen att vi håller oss inom det regelverk som är stipulerat både av EU och av oss själva - av EU när det gäller arealstöden och av oss själva när det gäller miljöstöden. Vi begår inget brott så att vi riskerar sanktioner därvidlag. Ur den enskilde jordbrukarens synvinkel vore det bra om han eller hon visste att den 10 eller den 27 december - eller när det nu kan vara - kommer peng- arna. Men jag vill också betona att vi har aldrig givit något sådant löfte. Vi har aldrig sagt att pengarna kommer vid en viss tidpunkt. Det har helt att göra med när allt detta är avklarat. Det kan variera från år till år, från länsstyrelse till länsstyrelse - vilket vi har sett ske. De enskilda jordbrukarna upplever att de "drabbas" på olika sätt beroende på vilken länsstyrel- se de råkar höra till, men också beroende på om det är fråga om arealstöd eller miljöstöd och hur hantering- en av detta har gått till. Varför blev utbetalningen senare år 2001? Jag har försökt att säga att det bl.a. är inkörningsproblemen med det nya datasystemet, och det är åtgärdat. Då kan vi avskriva det för framtiden. Det är dubbla miljöpro- gram. Det gamla kommer nu att fasas ut och det nya kommer att finnas. Det blir alltså inte det dubbelar- betet. Det är fråga om ovanligt många felaktiga an- sökningar på grund av det nya miljö- och lands- bygdsprogrammet. Det har krävt en skriftlig kommu- nikation med brukarna, och det är klart att sådant tar tid. Sedan var det arbetet med återkraven. Vissa läns- styrelser, t.ex. Östergötland, har inte krävt något tillbaka. Där återstår en del som blir betungande. Men jag vill hävda att detta blir inte lika betungande detta år då man på de flesta håll har skött detta. Jordbruksverket bedömer att fjärranalysen inte är lika intressant. Tyvärr vet jag inte hur andra länder gör. Tidigare kontrollerades programmen separat. Det var en urdålig ordning, tycker jag. Olika folk åkte ut olika dagar till samma gård och kontrollerade olika program. Nu är det ändrat så att det finns en samord- ning. Samma kontrollanter kan kontrollera flera olika program när han eller hon är på gården. Det är högst rimligt. Då är det inte lika intressant med den här typen av fjärranalys som man kanske trodde tidigare och som uppenbarligen andra länder fortfarande an- vänder sig av. Det är möjligt att de inte samordnar kontrollerna på gårdsnivå på samma vis som vi gör. När det sedan gäller hästen och hästens roll i sam- hället må vi ha olika uppfattningar, och vi får väl se var vi landar så småningom. Men jag tror faktiskt att hästen och hästnäringen spelar, och framför allt kan spela och måste få tillåtas att spela, en stor roll i ett miljö- och landsbygdsprogram i vidare bemärkelse. Vi ser redan i dag vilken betydelse hästnäringen har. Det är därför som jag har bett Jordbruksverket att se över hur det skulle kunna gå till att få in den i samma system. Men jag är fullständigt medveten om - det sade jag också i mitt förra inlägg - att det innebär att så länge som vi har kvar systemet blir det något mer komplicerat. Det är jag väldigt medveten om. 0874604979107 N 2010-01-01 00:00:00 149624 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0967/#anf14