2348362 GP0967 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:67 Tisdagen den 12 februari 2001/02 67 2002-02-12 00:00:00 Svar på interpellationerna 2001/02:212 och 227 om EU:s jordbruksstöd interpellationsdebatt C21AAF22-BBCD-4AA4-848A-DCA33F0516AB 11 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) s Fru talman! Jag delar naturligtvis den kritik som ni båda framför mot ett system som är så oerhört byråkratiskt och komplicerat som detta. Det har jag gjort ända sedan Sverige gick in i EU, och det har också varit regeringens målsättning att förändra jord- brukspolitiken så att den ska bli enklare och även stötta andra saker än det som stöds i dag. Jag säger "relativt väl". Vad är då det? Man måste komma ihåg att det finns ett regelverk också för hur mycket man ska ha betalt ut inom en viss tid. När det gäller arealersättningar ska man den 31 januari i år ha betalat ut 96 %. Och det klarar vi! Sett med tanke på regelverkets system och risken för sanktioner så be- höver vi alltså inte vara bekymrade, till skillnad från nästan alla andra EU-länder. Detta är inte något svenskt problem, utan det är ett problem för alla län- der. När det gäller de gamla miljöstöden - öppet od- lingslandskap och ekologisk odling - så har vi utbe- talat i stort sett 100 %. När det gäller vallstödet har vi utbetalat 98 % - och där är det inte samma regler. Det ska inte vara den sista januari, utan det går på budget- år. I det nya LBU-programmet har vi betalat kom- pensationsbidrag till i stort sett 100 %. För de andra delarna är det mindre, beroende på att det är ett komplicerat stöd och att det krävs stora resurser för att upprätta åtgärdsplaner. Men för t.ex. natur- och kulturmiljöer får vi ett bättre resultat än förra gången. År 1996 hade vi ungefär samma stöd. För öppet och varierat odlingslanskap har vi be- talat ut ungefär 100 %. Sådan är situationen. Rigmor Stenmark säger att man måste ha genom- fört alla de olika delarna för att få miljöstödet utbeta- lat. Ja, så är det - och det är ingenting som vi har hittat på i Sverige, utan det är EU-styrt. Jordbruks- verket tycker att detta är en intressant tanke och att man ska kunna dela upp det. Men jag vill säga att det inte blir mindre byråkratiskt från myndighetens syn- punkt om man delar upp det hela, utan snarare tvärt- om. Likväl tittar Jordbruksverket nu på detta. Men man måste då sedan gå till Bryssel och prata om sa- ken. Det var intressant att häststödet togs upp. Det finns inget beslut om det än, utan vi undersöker möj- ligheten. Det gör vi därför att hästen numera är ett väldigt viktigt djur - kanske väl så viktigt som kor, får och getter. Därför undersöker jag möjligheten att i någon mån likställa hästarna med de andra djuren. Jag önskar ju inte att komplicera byråkratin, men det blir tyvärr en följd om detta ska in i systemet. Men det kan ju få andra fördelar för människorna i framför allt gles- och landsbygden som man får tro uppväger de negativa saker som byråkratin innebär. De extra pengarna skulle användas för att hantera återkraven. Det är intressant att Carl G Nilsson tar upp sitt eget län. Vid slutet av förra året hade man där avgjort endast 6-7 % av återkraven. Därmed ligger man absolut i botten av alla länsstyrelser. Många länsstyrelser har klarat detta ganska bra med de extra pengar de fick just för detta ändamål. Men Carl G Nilssons eget län har inte lyckats med det. 0874604979107 N 2010-01-01 00:00:00 149621 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0967/#anf11