2348359 GP0964 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:64 Onsdagen den 6 februari 2001/02 64 2002-02-06 00:00:00 Vissa forskningsfrågor m.m. 1C5E2228-6D08-4C61-9426-785FA7669FB5 88 INGE CARLSSON (s) s Fru talman! I detta betänkande behandlas 26 mo- tionsyrkanden om forskning och utbildning m.m. från den allmänna motionstiden 2000 och 2001. Den svenska forskningspolitiken behandlas nume- ra i intervaller om tre år. I proposition 2000/01:3 Forskning och förnyelse, presenterade regeringen sin forskningspolitik för åren 2001-2003. Regeringen redogör däri bl.a. för vissa prioritera- de områden inom miljöforskningen. Ett sådant områ- de är forskning syftande till att utgöra underlag för miljökvalitetsmålen och klimatpolitiken och underlag för internationella förhandlingar. Regeringen lyfte vidare fram forskning om biologisk mångfald och forskning om produkter, processer och resurseffekti- visering. Regeringen anser dessutom att forskning om kemikalier och strålskydd samt samhällsvetenskaplig och juridisk miljöforskning bör utgöra prioriterade områden. Den beslutade ordningen för forskningspolitiken innebär att regeringen för riksdagen framlägger för- slag om övergripande mål för forskningen och all- männa riktlinjer för politiken. Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna bör övergripande forsknings- politiska beslut fattas av statsmakterna, medan organ med sakkunnighet inom berörda områden beslutar om verksamheten och den närmaste medelfördelningen. Den 1 januari 2001 inrättades fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering, vilka ersatte de tidigare nio myndigheterna. Av de nya myndigheterna är det två som har bäring på miljö- och jordbruksutskottets arbetsområde. Det är Vetenskapsrådet, som ska stödja grundforskning av högsta vetenskapliga kvalitet, och det är områdesinriktade Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas. I reservation 1 om svensk miljöforskning fram- håller moderaterna att miljöforskningen och mil- jöövervakningen måste prioriteras. Det är ett sent uppvaknande från ett parti som i praktiken inte visat något stort intresse för miljöfrågorna. Sanningen är ju den att det aldrig har funnits så mycket medel för miljöforskning, och detsamma gäller för miljööver- vakning där årets budgetanslag fick en kraftig ökning. Moderaterna föreslog 362 miljoner kronor mindre än regeringens anslag. Jag vill också tillägga att stiftelsen MISTRA för- delar ca 250 miljoner kronor per år till miljöforsk- ning. I början av år 2001 uppgick stiftelsens kapital till ca 4,7 miljarder kronor. Vidare framhåller moderaterna att Sverige tidigare var en framstående forskningsnation på miljöområdet, men att man under senare år har förlorat kompetens och tid. Moderaternas uppfattning är fel och den strider mot den utvärdering som EU-kommissionen genom- fört. Undersökningen visar att frekvensen av antalet svenska forskare som citerades i vetenskapliga tid- skrifter i relation till folkmängden gav Sverige en tätposition. Skälet till att ni står ensamma bakom denna reservation är helt enkelt att ni inte är trovärdi- ga på detta område, liksom på flera andra områden. Flera talare har yrkat bifall till reservationen om gentekniska forskningsresultat. Beträffande forskarnas tillgång till forskningsre- sultat publiceras som regel akademiska forskningsre- sultat som uppnåtts med finansiering från forsknings- råd och andra offentliga finansiärer i vetenskapliga tidskrifter. Därmed blir resultaten offentligt tillgäng- liga. Beträffande forskning som utförs av eller finansi- eras av företag kan publiceringen fördröjas eller re- sultaten bevaras som företagshemlighet. Detta för- hållande gäller emellertid all forskning och är inget specifikt för genteknisk forskning. För alla företag som lägger ned stora resurser på att utveckla innova- tioner finns ett behov av att skydda sig mot piratkopi- ering från andra företags sida genom patent. Enligt europeisk patentlagstiftning får patent en- dast meddelas uppfinning som inte tidigare varit känd. Därför måste forskning och resultat, där avsik- ten är att söka patent för en uppfinning, sekretessbe- läggas till dess en patentansökan har lämnats in. Det finns exempel på att företag utvecklat grödor med tolerans mot ett bekämpningsmedel som företa- get självt tillverkar. Det kan öka användningen av just denna kemikalie i jordbruket. Samtidigt minskar emellertid användningen av andra bekämpningsmedel för samma ändamål. Tillgänglig statistik och erfarenhet visar att den totala förbrukningen av ogräsbekämpningsmedel minskat i samband med odling av grödor som med hjälp av genteknik gjorts toleranta mot glyfosat, som är det bekämpningsmedel som det oftast är fråga om i dessa sammanhang. När det gäller växter som med hjälp av genteknik gjorts resistenta mot skadeinsekter leder detta enligt all tillgänglig information till en ofta dramatisk minskning av användningen av kemiska preparat för bekämpning av insekter. För kemibranschen som helhet torde således gentekniken snarare minska än öka försäljningen av kemiska preparat för ogräs- eller insektsbekämpning. Beträffande böndernas möjlighet att själva få välja sitt utsäde är monopolsituationer lika oönskade inom utsädesområdet som inom andra områden, oberoende av om de dominerande sorterna utvecklas med gen- teknik eller med traditionella metoder. Vi som besökte Astra vet ju att det företaget ligger långt framme. Man satsar 7-8 miljarder på olika forskningsinnovationer. Det är självklart att Astra måste få skydda sig innan någon annan får ta del av forskningsresultaten. Det är först efter att man har fått patent som resultatet blir fritt. Jag yrkar avslag på denna reservation. Som svar till Kjell-Erik Karlsson vill jag säga att när det gäller att utfärda förskrifter om godkännande av hovslagare har arbetet pågått sedan 1993. Jag trodde att frågan var bortglömd, men nu har Jord- bruksverket återupptagit arbetet med förordningens innebörd. Jag utgår ifrån att frågan får en snar lös- ning. Kristdemokraterna har väckt en motion om forsk- ning och utvecklingsfond för potatis. Den frågan bereder man på Jordbruksverkets vegetabilieenhet. Det ligger redan nu en ansökan från potatisodlarnas organisation. Jag utgår ifrån att frågan kan lösas med de gödselavgifter som ska återbetalas till näringen. I regeringens förslag som behandlas i EU så har regeringen framhållit att vissa medel ska gå tillbaka till bl.a. forskning. Det innebär att även denna näring kan få forskningsstöd. När det gäller biodling så har denna fråga diskute- rats ett flertal gånger. Under 2001 utkom Jordbruksverket med sin rap- port Biodlarnäringens förutsättningar (rapport 2001:2) i syfte att göra en genomgång av förutsätt- ningarna för biodlarnäringen i Sverige. Under hösten 2001 gjordes en remissammanställning kring denna remissrunda bland berörda myndigheter och biodlar- näringens organisationer som sändes ut i samband med rapporten. Ärendet är nu under beredning på Jordbruksdepartementet. I reservationerna om marinforskning och forsk- ning om fiskefångstmetoder är det mycket riktigt att man i går hade en utfrågning i miljö- och jordbruks- utskottets regi där man hade landets experter och myndigheter samlade. Det är klart att dessa människor presenterar olika bilder. Det finns också många intressenter i den här frågan, konsumenter, forskare, myndigheter och poli- tiker. Jag tror att det är viktigt att man får till stånd någon form av samordning, inte minst när det gäller Östersjön och de baltiska länderna. På det sättet ska vi försöka att lösa problemen. Regeringen har tidigare uppmärksammat t.ex. be- kymret med torskbeståndet i våra angränsande hav. Man anslog också 20 miljoner kronor till Fiskeriver- ket redan förra året för att Fiskeriverket på olika sätt skulle försöka att åtgärda den kader av dagordnings- punkter som finns. Problemen är stort, och jag tror att det fordras en samordning för att komma till rätta med dem. Man kan skylla på både den ena och andra, men regeringen har insett att problemen snabbt måste lösas, och där- för satsar den mycket pengar på detta. Fru talman! Jag vill också kommentera en motion från Lilian Virgin och Lennart Klockare där det före- slås att man ska inrätta en permanent svampforskning i landet. Utskottet har erfarit att inom Sveriges lantbruksu- niversitet bedrivs flera olika forskningsprojekt med anknytning till svampar och svampodling. Utskottet delar motionärernas uppfattning att denna typ av forskning och utbildning om matsvamp är viktig och tillhör framtiden. Svampodling i kommersiellt syfte är relativt ovanligt i Sverige, och huvuddelen av be- hovet av svamp importeras. Ett "svamparnas hus" där man kunde samla kvali- ficerad forskning och utbildning är en idé man borde gå vidare med. Jag tror det är rätt att en sådan sats- ning bör ske i Uppsala av det skälet att SLU och Uppsala universitet har den sammantaget största potentialen och kompetensen inom fältet. Dessutom finns där flera eldsjälar, bl.a. forskaren Erik Danell. Jag tycker att det är viktigt att SLU och Uppsala uni- versitet samlar sig i denna framtidsfråga, som kan bli en viktig näring. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betän- kandet och avslag på samtliga reservationer. 0270681733602 N 2010-01-01 00:00:00 149449 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0964/#anf88