2348359 GP0964 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:64 Onsdagen den 6 februari 2001/02 64 2002-02-06 00:00:00 Livsmedelskontroll och genteknik A27A262E-9714-42A4-A842-4F3446F0050A 48 CAROLINE HAGSTRÖM (kd) kd Fru talman! För drygt en vecka sedan var vi, någ- ra stycken från utskottet, på en politikerträff på riks- dagens infocenter som hade temat Maten vi äter. Glädjande nog var mötet välbesökt och frågorna till oss politiker många. Många av de frågor som ställdes handlade just om mycket av det som vi i dag ska debattera här i kam- maren. Att mat är en fråga som engagerar många är inte svårt att förstå. Men man märker också en ökad oro bland människor när det gäller frågor runtom- kring maten vi äter. Det handlar om allt från långa, oacceptabla djurtransporter, sjukdomar hos djuren och genmodifiering till frågan om märkning av livs- medel. Därför vill jag börja med att säga att jag är mycket glad för att vi har enats kring en bra skrivning i detta betänkande rörande just märkningsfrågan. I enlighet med ett kristdemokratiskt yrkande säger vi nu att vi anser att regeringen ska utreda frågan om märkning även av annat köttslag än nöt. Detta tror jag är nå- gonting som uppskattas av många konsumenter. Jag tycker på det hela taget, fru talman, att detta är ett ganska bra betänkande. Men vi kristdemokrater har på grund av avvikande uppfattning i några frågor tre reservationer samt ett särskilt yttrande fogat till betänkandet. Jag tänker nu uppehålla mig runt några av dessa. I reservation nr 9 tar vi upp frågan om småskalig livsmedelsproduktion. Det växande intresset från konsumenterna av att köpa lokalt producerade livs- medel ska enligt vår syn stödjas - inte minst av mil- jöhänsyn, eftersom transporterna av livsmedel då minskar. Därför anser vi att den småskaliga livsme- delsproduktionen och förädlingen måste få ökade möjligheter till forskning och utveckling genom en fond liknande den som trädgårdsnäringen efter propå- er från Kristdemokraterna nu har fått. Den småskaliga livsmedelsproduktionen består liksom trädgårdsod- lingen av en strukturellt småskalig företagarbransch med en begränsad produktionsandel som kanaliseras via egna utbudsorganisationer. Branschen möter där- för samma svårigheter som trädgårdsodlingen när det gäller att på frivillig basis organisera resurser för tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Jag vill, fru talman, härmed yrka bifall till reservation nr 9. Reservation nr 7 handlar om lokaliseringen av EU:s nya livsmedelsmyndighet. Enligt vad jag har förstått så har Sverige nu gett upp hoppet om och viljan att driva frågan att lokaliseringen av myndig- heten bör ske till Sverige. Sverige och Sveriges bön- der har under lång tid investerat oerhört mycket i bra miljöbetingelser och riktig djurhållning för att kvali- tetssäkra våra livsmedel. Jag tycker att det nu är hög tid att ta hem mervärdena av dessa investeringar. Med vår förhållandevis goda djurhälsa och goda livsme- delssäkerhet anser jag att Sverige lämpar sig väl som värdland för en livsmedelsmyndighet på gemensam- hetsnivå. Jag anser att regeringen ska verka för detta inom EU. Fru talman! I detta sammanhang skulle jag också vilja ta upp Livsmedelsverkets situation. Det kommer nu larmsignaler om akut brist på pengar för inneva- rande budgetår - så akuta att verket hittills har fått göra neddragningar på 14 miljoner kronor. Ändå saknas mellan 4 och 5 miljoner kronor! Denna brist på budgetmedel får naturligtvis oacceptabla konsek- venser, inte minst för konsumenterna, då vi nu bl.a. riskerar att få sämre kontroll av t.ex. bekämpnings- medel i mat. I dessa tider av matskandaler och djur- sjukdomar satsar man inom EU stora belopp på livs- medelssäkerhet. Min fråga till Michael Hagberg blir: Hur kommer ni från majoritetens sida att hantera den nu uppstådda krisen inom Livsmedelsverket? Fru talman! I ett av våra särskilda yttranden tar vi upp frågan om salmonella och bekämpandet av smitt- samma husdjurssjukdomar och zoonoser. Trots att vi i Sverige i dag har en ganska unik och god salmonella- situation, som har krävt enorma insatser från svenska bönder, så måste vi med all kraft fortsätta att hålla Sverige fritt från salmonella. Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort. Ett kryphål i den svenska livsmedelslagstiftningen möjliggör att importerat kycklingkött som packas om någonstans och sprutas med enprocentig saltlakelösning klassas som berett livsmedel, och det behöver därmed inte salmonella- testas innan det förs in i Sverige. Risken att vi får in salmonellasmittat kött i våra livsmedelsdiskar är uppenbar då en stor del av importen kommer från länder som Thailand och Brasilien, där salmonellas- mittan är mycket utbredd. Jag har tidigare ställt en fråga till jordbruksminis- tern angående detta, men svaret jag fick gav ingen lösning. Därför undrar jag nu om Michael Hagberg kanske kan svara på vad som händer i denna fråga. En annan viktig fråga är de neddragna budgetme- del som redovisades i budgetpropositionen beträffan- de anslaget 42:5, Bekämpande av smittsamma hus- djurssjukdomar. Under lång tid har den svenska sta- ten investerat mycket i att förebygga, kontrollera och bekämpa inhemska djursjukdomar och zoonoser. I och med detta djurhälsoprogram har den direkta be- kämpningen vid akuta sjukdomsutbrott på sikt kunnat hållas nere, och därmed också statens långsiktiga kostnader eftersom djurägarna har lagbunden rätt till ersättning vid sådana utbrott. Dessa uppbyggda kon- troll- och bekämpningsprogram är grunden för den svenska modellen för god djurhållning och livsme- delssäkerhet. Under ordförandeskapet drev Sverige den förebyggande och proaktiva linjen. Här finns såväl djurskydds- som folkhälsoaspekter. I djur- skyddslagstiftningen är djurhälsa en viktig del. Våra djur ska skyddas mot lidande och sjukdom. Ju högre smittryck i djurpopulationen, desto större användning av läkemedel, dvs. antibiotika. Då ökar resis- tensproblemen i alla led, både på djur, bland livsme- del och bland människor. Därför anser vi att det är oacceptabelt att majoriteten i riksdagen har beslutat om neddragning av resurser beträffande just detta anslag. Varför kan vi inte i enlighet med Kristdemokra- ternas motion enas om att Jordbruksverket självt ska få göra en omprioritering inom sin budgetram för att säkerställa det viktiga arbete som är i gång, Michael Hagberg? Det kostar ju inte ens några pengar. 0855851906414 N 2010-01-01 00:00:00 149409 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0964/#anf48