2348355 GP0960 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:60 Onsdagen den 30 januari 2001/02 60 2002-01-30 00:00:00 Bildande av ett familjemedicinskt institut m.m. C4419097-EBB8-4645-9752-AA653E7F9A72 58 LARS U GRANBERG (s) s Fru talman! Det betänkande vi nu debatterar handlar om hur vi socialdemokrater vill stimulera och utveckla primärvården i Sverige. Svensk sjukvård har varit mycket framgångsrik under de senaste decenni- erna. Den medicinsk-tekniska utvecklingen har flyttat gränserna för det möjliga. Vi kan rädda liv och öka livskvaliteten för många människor. Framgångarna har inte varit förbehållna någon särskild grupp i samhället. Alla har kommit i åtnju- tande av dem. Men framgångarna har också en baksi- da. De medicinska landvinningarna gjordes samtidigt som staten sakta men säkert gick mot en finansiell kris. Den besparingspolitik som vi socialdemokrater tvingades tillgripa för att få landets ekonomi på fötter genomfördes delvis till priset av att sjukvården inte kunde räkna med nya friska pengar under många år. Det medförde kraftiga personalnedskärningar. Sjuk- vården, i synnerhet sjukhusen, slimmade sina organi- sationer för att effektivisera sin verksamhet. Någonstans här på vägen förlorade också vården på många håll sin omvårdnadsuppgift. Konsekven- serna av detta möter vi dagligen när vi besöker sjuk- vården eller läser de svarta rubrikerna i pressen om krisen i vården. Vi socialdemokrater lyckades dock vrida ekono- min i rätt riktning. I ett par år har vi socialdemokrater nu gjort ett flertal satsningar för att stärka sjukvårdens två grundläggande mål: Dels gäller det sjukvårdens allemansrätt som in- nebär att varje människa ska få vård efter behov, oavsett hennes ekonomiska eller sociala omständig- heter. Det kräver i sin tur att sjukvården är solidariskt och gemensamt finansierad samt att den är demokra- tiskt styrd. Dels gäller det en fungerande vårdkedja som in- nebär att patienten vid behov snabbt kommer i kon- takt med primärvård som behandlar eller remitterar patienten till rätt specialist. Vad vi för att klara dessa mål hittills gjort är den största statliga satsningen på sjukvården någonsin, totalt 14 miljarder kronor. Men det kommer inte att räcka. Bristerna i tillgänglighet inom primärvården, som är vårdkedjans första länk, kräver ytterligare satsningar vad gäller både pengar och kompetens. Primärvården, som alltså är basen för svensk sjukvård, har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Den medicinska utvecklingen har gjort det möjligt att inom primärvården i större utsträckning behandla många sjukdomar som tidigare krävde slutenvård. Patienterna kan i stället kurera sig hemma, inte på sjukhuset. Framtidens primärvård måste alltså bygga ut sin kapacitet för att möta beho- vet av planerade besök och jourbesök av läkare och sjuksköterskor i patienternas hem. Vi bör också utgå från att primärvårdens resurser kommer att inriktas på den allt större gruppen äldre i landet. I den nationella handlingsplan för sjukvård som den socialdemokratiska regeringen lade fram år 2000 och som riksdagen ställde sig bekom fastslogs att läkartätheten inom primärvården ska öka från drygt 1 läkare på 2 000 invånare till 1 läkare på 1 500 invånare samt att patienterna ska ha möjlighet till en fast kontakt hos en familjeläkare. För att offensivt stödja och stimulera utvecklingen av primärvården, så att den snabbare och bättre kan möta de här utmaningarna, vill vi socialdemokrater skapa ett familjemedicinskt institut. Institutets huvuduppgift ska vara att genom ut- veckling och spridning av kunskap bidra till att ut- veckla primärvården och därigenom stärka den svenska familjemedicinen. Institutet får därmed också rollen som nationellt stöd och inspirationskälla för kompetensutveckling av alla personalgrupper inom primärvården. Då talar vi om sjukgymnaster, läkare och alla andra personalgrupper som framtidens pri- märvård kan omfatta. Fru talman! Låt mig gå vidare och utveckla vår syn på institutets uppgifter. När det gäller fortbildningen tror jag att man ska vara försiktig och inte på ett så här tidigt stadium lasta på institutet och detaljstyra institutet alltför mycket. Det viktiga för det här institutet är att stimu- lera och utveckla modeller för teamgemensam kun- skapsutveckling mellan landstingens och kommuner- nas primärvård. I övrigt ska institutet inrikta sig på att ge perso- nalen den fortbildning som personalen behöver. Det handlar då om att institutet får i uppgift att initiera och utveckla fortbildningsinsatser. Här handlar det om att vara en spindel i nätet som ska samordna redan i dag goda insatser samt framtida nya idéer och tankar på fortbildningsområdet. När det gäller kvalitetsarbete och metodutveckling är god kvalitet grundläggande inom hälso- och sjuk- vården. Institutet ska här jobba med att utveckla ar- betsmetoder inom primärvården och också beakta folkhälsoaspekterna. Det handlar om att sprida kun- skaper och erfarenheter kring betydelsen av hälso- främjande och förebyggande arbete. Fru talman! Sedan har vi vården av äldre. Här vet vi att det finns ett stort behov av utveckling inom primärvården så att denna bättre motsvarar de krav som man ska kunna ställa på vården av äldre med omfattande behov. Institutets roll blir att förbättra kunskapsutveck- lingen på området. Särskilt bör diagnostisering vara ett fokuserat område för institutet att arbeta med och sprida kunskap om. Vi måste tidigare och med större säkerhet kunna fastställa rätt diagnos; detta för att vi ska kunna forma rätt sorts kompetens och insatser inom den framtida primärvården. När det gäller detta med ett ökat antal specialister på olika områden håller Socialstyrelsen i just ett pla- neringsstöd för tillförskaffandet av specialister. Kombinationen av teamuppbyggnad och nämnda insats på diagnostisering tycker jag ska vägleda in- stitutet när det gäller att självt komma med förslag och att fatta viktiga beslut. Avslutningsvis, fru talman, återkommer jag till det som är viktigt när det gäller institutets roll och inriktning. Institutets arbete ska inriktas på konkreta och all- mänt förekommande frågor som berör primärvården för att på så sätt utgöra ett stöd för personalen i pri- märvården. Detta är ett viktigt område. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ar- bete i samverkan med Folkhälsoinstitutet är också en viktig roll och inriktning. Vad vi nu snart ska fatta beslut om är ett nätverk för att stärka och utveckla primärvården - ett nätverk som ska ha referenser från vård i glesbygd och stor- stad att arbeta med - men också för att arbeta med att sprida redan goda lösningar till alla delar inom den svenska primärvården. Med detta, fru talman, yrkar jag avslag på reser- vationerna och bifall till utskottets förslag i betänkan- det i dess helhet. 0957631371811 N 2010-01-01 00:00:00 149001 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0960/#anf58