<anforande>
<dok_hangar_id>2348355</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0960</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:60 Onsdagen den 30 januari</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>60</dok_nummer>
<dok_datum>2002-01-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Faderskap, vårdnad och umgänge, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>7947AFB0-D363-40A1-BF0A-25249CBA5BFB</anforande_id>
<anforande_nummer>124</anforande_nummer>
<talare>TANJA LINDERBORG (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det gäller detta med talerätten igen.
För att försöka göra det lite tydligt ska jag ta upp det
fall som jag relaterade till i mitt anförande och som
Berit Adolfsson också mycket väl känner till.
Mannen erkände faderskapet. Under 18 år betala-
de han underhåll för sitt barn till barnets mor. Man-
nen avled, och den nya hustrun hade mycket svårt att
förstå att han skulle vara biologisk far till barnet. Hon
vill därför ha en möjlighet att ifrågasätta riktigheten
av detta påstående.
Ponera att det införs en sådan regel som ni vill ha.
Det skulle faktiskt kunna vara så att mannen inte är
far till barnet - det vet inte någon av oss här. Är det
då rätt mot barnet att göra det faderslöst? Hur ser ni
på det här egentligen?
</anforandetext>
<intressent_id>0489462966700</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>149067</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0960/#anf124</protokoll_url_www>
</anforande>
