<anforande>
<dok_hangar_id>2348355</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0960</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:60 Onsdagen den 30 januari</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>60</dok_nummer>
<dok_datum>2002-01-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Förmyndare, gode män och förvaltare </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>18162C48-92EA-40B9-839D-38E7145816D8</anforande_id>
<anforande_nummer>109</anforande_nummer>
<talare>MARINA PETTERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! När vi i dag ska debattera lagutskot-
tets betänkande LU7, Förmyndare, gode män och
förvaltare, vill jag inledningsvis yrka bifall till ut-
skottets förslag i betänkandet.
Jag kan säkerligen korta ned min tid här i talar-
stolen på grund av att vi i lagutskottet med detta be-
tänkande förutsätter att regeringen snarast initierar en
tidigare aviserad utvärdering av de aktuella bestäm-
melserna. Vi anser därför för motionernas del att de
för närvarande inte bör föranleda någon riksdagens
vidare åtgärd.
Fru talman! Det är nu återigen frågor om förmyn-
dare, gode män och förvaltare som har aktualiserats
motionsvägen från den allmänna motionstiden år
2001. Utskottet konstaterar att det har gått mer än sex
år sedan de nya reglerna om förmyndarskapet, god
man och förvaltare trädde i kraft. Utskottet har åter-
kommande gånger avstyrkt bifall till motioner på
området med hänvisning till att regeringen aviserat en
utvärdering av 1995 års förmyndarskapsreform. Så-
vitt utskottet känner till har inget utvärderingsarbete
kommit i gång. Enligt utskottets mening är det hög tid
och synnerligen angeläget att regeringen snarast tar
initiativ till en utvärdering om de regler som förmyn-
dare, gode män och förvaltare har och som infördes
1995 samt att regeringen beslutar om de närmare
formerna för detta arbete och återkommer snarast
möjligt.
En naturlig utgångspunkt för denna utvärdering är
enligt utskottets mening de återkommande frågeställ-
ningar som väckts sedan de nya reglerna trädde i kraft
den 1 juli 1995.
Fru talman! I frågorna om god man och förvaltare
finns det många bekymmer. Men låt mig börja med
det viktigaste och det mest elementära för att kunna
fullfölja ett sådant här viktigt uppdrag, som betyder
så mycket för så många människor. Detta, som är den
stora frågan, gäller också huruvida det finns tillräck-
ligt med kunskap för uppdraget. Utskottet anförde
detta år 1999, och vi fann att det fanns kritik och att
kritiken hade framförts mot bristande engagemang
och mot bristande kunskaper hos gode män och för-
valtare. Speciellt gällde detta för de många utveck-
lingsstörda som behövde hjälp av gode mannen med
att utveckla beslut om stöd och om den service som
de enligt lagen är berättigade till - lagen om stöd och
service för funktionshindrade.
Det har vidare kommit frågor om hur många upp-
drag en god man högst ska ha. Utskottet har väntat på
direktiven till utredningen och genom åren avstyrkt
motioner med hänvisning till den genom åren närlig-
gande utredningen.
Fru talman! I betänkandet finns sju motioner in-
nehållande spörsmål och krav på förändringar så att
förutsättningarna för att detta viktiga uppdrag kan bli
bättre. Det är bl.a. påpekanden om osäkerheten i frå-
gor om förutsättningarna för att förordna en god man
respektive förvaltare. T.ex. har inte uppdragets om-
fattning inte klarats ut och preciserats tillräckligt. Det
handlar också om den enskildes inflytande. Det är
bl.a. dessa frågor som har väckts.
Avslutningsvis, fru talman, yrkar jag bifall till ut-
skottets förslag i lagutskottets betänkande nr 7.
</anforandetext>
<intressent_id>0747667590310</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>149052</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0960/#anf109</protokoll_url_www>
</anforande>
