<anforande>
<dok_hangar_id>2348352</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0957</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:57 Torsdagen den 24 januari</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>57</dok_nummer>
<dok_datum>2002-01-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>667E253F-0738-4F4E-87CE-628CD863B509</anforande_id>
<anforande_nummer>71</anforande_nummer>
<talare>Miljöminister Kjell Larsson (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Den frågan har lyfts fram av den
svenska regeringen för bra länge sedan vid det här
laget.
Vi kan för år 2000 redovisa preliminära siffror
som visar att vi har minskat koldioxidutsläppen med
4 % sedan 1990. Nu ska man vara försiktig med de
siffrorna. De kan delvis vara orsakade av tillfälliga
glädjande faktorer.
Den främsta orsaken till den glädjande utveck-
lingen är den koldioxidskatt som vi införde för över
tio år sedan. Den har i kombination med utbyggd
fjärrvärme, övergång till biobränsle i uppvärmningen
av byggnader minskat koldioxidutsläppen från upp-
värmning av fastigheter ganska ordentligt under de
senaste åren.
Dessutom krävs det mer målmedvetna direkta in-
satser för att titta på byggnaderna själva. Här har vi
ett antal fina exempel i Sverige. Systembolaget har
lyckats med en kraftig reduktion av växthusgasut-
släppen liksom Dalarnas landsting.
Därför har vi i klimatpropositionen aviserat ett
uppdrag till de statliga fastighetsförvaltarna att se vad
de ytterligare kan göra.
</anforandetext>
<intressent_id>0818762925009</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>148699</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0957/#anf71</protokoll_url_www>
</anforande>
