2348351 GP0956 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:56 Onsdagen den 23 januari 2001/02 56 2002-01-23 00:00:00 Särskilt anordnad debatt om våld och mobbning i skolan, ungdomsvåld samt integration särskild debatt 11E7078A-4BA7-47B4-A235-A5D2E9650E38 47 BO LUNDGREN (m) m Fru talman! Göran Persson kan aldrig ha blivit rå- nad. Skulle han bli det skulle det hända grejer. Så säger 17-årige Daniel som bor i en av Stockholms förorter. På ett halvår blev han rånad två gånger. En tredje gång lyckades han fly. Vid det första rånet blev han misshandlad, och varje gång hotades han med kniv. Han hoppade av andra året i gymnasiet. Han fullföljde inte sin utbildning. Hans liv är rejält påver- kat. I en niondeklass i dag har i genomsnitt sex elever utsatts för rånförsök. Det innebär sex ungdomar - och säkert fler - med mardrömmar i varje skolklass. Det handlar om tusentals ungdomar vars rädsla och oro gör det svårare att lyckas i skolan. Det handlar om tusentals ungdomar vars livsdrömmar riskerar att inte bli verklighet. Ministrarna i regeringen Persson kommer och går, men sveket när det gäller skyddet mot våld består. En anledning är att de har en felaktig grundsyn. I Social- demokraternas kriminalpolitiska program slår de fast att brott kan förebyggas och tryggheten ökas genom att de som riskerar att utsättas för brott ändrar sitt beteende. Budskapet till svenska folket är alltså föl- jande: Vi klarar inte att erbjuda dig ett rimligt skydd mot övergrepp, så det är bäst att du håller dig hemma. Men du måste ändå betala världens högsta skatter utan att få valuta skattepengarna när det gäller en av de mest grundläggande uppgifterna. Vilket företag skulle kunna bete sig på samma sätt, dvs. att om och om igen ta betalt för någonting som inte fungerar till ett ständigt högre pris? Fru talman! Som alltid är det de människor som har de sämsta förutsättningarna som drabbas hårdast när politiken sviker. Det gäller de människor som inte ha möjlighet att flytta från ett våldsamt bostadsområ- de, som inte har tillräckligt mycket pengar kvar efter skatt för att anlita Securitas och som inte kan kosta på sig att åka taxi hem på kvällen. Det är dessa männi- skor som betalar det högsta priset genom den ständiga oron för sig själva och säker än mer för sina barn för att Socialdemokraterna har rustat ned rättsstaten. För en borgerliga regering kommer en av de vik- tigaste uppgifter att bli en offensiv mot våldet. En av statens mest grundläggande uppgifter är att skydda människor mot våld. Ska den uppgiften klaras krävs både politisk vilja och tillräckliga resurser. Det handlar om att bygga ett samhälle som präglas av respekt för varje människas okränkbarhet och rätt att forma sitt liv efter eget huvud. Det grundläggande är att skapa förutsättningar för trygga föräldrar med kontroll över sin vardag, dvs. föräldrar som är starka och kan ge sina barn den kärlek och omtanke som ger trygghet - för trygga barn begår sällan brott eller förfaller till våld. Skolans roll är viktig. Det handlar om att skolan ska vara en god arbetsmiljö som likt samhället präg- las av respekt. Det handlar om att bekämpa och före- bygga mobbning. Det handlar om att se varje elev och att omedelbart ta ansvar om något går snett. Det krävs rejäla insatser mot drogmissbruket. Det räcker inte med ord, det krävs handling. Den omfat- tande kritiken mot regeringens aviserade förslag som kom i går visar ju att även här är orden möjligen vackra, men knappt ens det, men det finns inget bak- om. Även om vi skulle vilja undvika det måste vi, för barnens skull, tillåta drogtester från 12 års ålder om det finns misstanke om missbruk. Kampen mot dopning måste skärpas väsentligt. Anabola steroider ökar våldsbenägenheten. Det krävs oerhört starka insatser i det avseendet. För att förebygga och beivra våld och andra brott behövs väsentligt fler poliser. Polisnärvaron måste öka, särskilt i de områden där brottsligheten är som störst och där polisen behövs som mest. Det är be- klagligt att Socialdemokraterna sedan de började regera 1994 har skurit ned antalet poliser från 19 000 till lite drygt 16 000. Om syndaren nu vaknar och gör någonting, så kommer det att dröja alldeles för länge. Nu gör man alldeles för lite för att klara den här upp- giften. Ni har svikit genom att rusta ned rättsstaten och skära ned antalet poliser. Det krävs kraftfulla åtgärder för att värna kvinno- friden. Man ska inte behöva var rädd när man går hem på kvällen. Övervakningen av besöksförbud måste förbättras. Elektronisk fotboja ska kunna an- vändas omgående, och vid behov ska livvaktsskydd finnas. Rättsstaten måste reagera med mycket större kraft mot dem som kränker andra människors frihet redan första gången det händer. Påföljden vård inom social- tjänsten bör avskaffas, och ett särskilt ungdomsstraff som inte syftar till fängelse utan till vård i särskilda kriminalvårdshem med tillräckliga resurser för att återanpassa ungdomarna bör ersätta. För att motverka det allt grövre våldet bör upp- såtsbegreppet ses över. Den som bär med sig ett far- ligt vapen inser ju rimligen att det kan komma till användning. Om man då använder detta ska man i princip dömas för uppsåtligt brott. Fru talman! Om våldsutvecklingen ska kunna vändas krävs en regeringen som klart och tydligt slår fast att det inte är de som följer lagen som ska behöva ändra sina liv, utan det är de som bryter mot lagen som ska ändra sina. Jag skulle avslutningsvis vilja ställa en fråga Thomas Bodström. De flesta inser att vård inom soci- altjänsten inte fungerar. Kan vi bli överens om att slopa vård inom socialtjänsten och i stället införa ett särskilt ungdomsstraff? 0537484650407 N 2010-01-01 00:00:00 148556 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0956/#anf47