2348351 GP0956 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:56 Onsdagen den 23 januari 2001/02 56 2002-01-23 00:00:00 Särskilt anordnad debatt om våld och mobbning i skolan, ungdomsvåld samt integration särskild debatt ED5588BC-EF57-48EA-8096-A3BD6A6DA7E2 22 ALF SVENSSON (kd) kd Fru talman! Det är verkligen inte första gången som riksdagen debatterar och resonerar om mobb- ning. Men deklarationer från denna talarstol, fastän aldrig så angelägna, måste följas av, menar jag, ett skolväsendets restaurering. Det är knappast skolan som är i kris. Det är skolpolitiken som är i kris. Vi kan resonera om betyg eller inte betyg tills vi är blåa eller röda i synen. Men om inte vi ute i våra kommuner ser till att arbetsmiljön är av den kvalitet att kunskaper kan läras ut och kunskaper kan läras in hjälper ingen betygsdebatt hur viktig den än är. Det är vuxenvärldens plikt att se till att inget barn, ingen ungdom, behöver eller nödgas växa upp i ett gränslöst land, i en gränslös miljö. Knappast något är mer förödande för en individ än att behöva leva i ett kravlöshetens rike. Vi kan plocka fram statistik på mobbning - och den är förskräckande. Vi kan se frukterna av en upp- växt där udda är jämt och där sant och osant bestäms från dag till dag eller kanske inte ens existerar. Vi kan rada uppgifter i långa banor om hur barn under 15 år rånar, nyttjar droger och fastnar i gäng. Men det måste vara vuxenvärldens oavvisliga uppgift att ta ansvar och sluta att vara iakttagare från åskådarläkta- re. Tre områden måste enligt min uppfattning sättas i fokus. Det är arbetsmiljön i skolan, precis som jag sade, ledarskapet i skolan, och föräldraansvaret. Jag tror inte att vi alls kommer till rätta med avigsidorna i den omfattning som vi skulle kunna om vi inte reellt går i ansvarskoalition med barnens föräldrar. När eleven börjar skolan borde någon form av kontrakt undertecknas, en handling som redovisar såväl rättigheter som skyldigheter, som garanterar kontinuerlig information om vilka ämnesområden och vilka nya avsnitt som tas upp. Det ska förstås också informeras om glädjeämnens och problem. Det är orimligt att det får finnas en okunskapens mur mellan föräldrar och lärare. Lika väl som föräldrar ska följa sitt barn till fyra- årskontroll ska föräldrar enligt mitt sätt att se hålla sig informerade och hållas informerade om sitt barns skolsituation. Det är ett sätt att auktorisera lärarrollen. Föräldrarna är samhällets bästa brottsförebyggan- de resurs, slog Våldskommissionen fast med profes- sor Leif G. W. Persson i spetsen. Jag vill påstå: För- äldrarna är samhällets största mobbningsförebyggan- de resurs. I läroplanen står: "Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, gene- rositet, tolerans och ansvarstagande." Ska vi kunna möta en tradition med värderingar som går stick i stäv med de värderingar som läropla- nen stryker under måste vi själva vara trygga i vår egen identitet, i de värden som demokratin bygger på. Och dessa värden måste förankras i varenda individ, i varenda familj. Så länge socialdemokrater, och andra med för den delen, knappt vågar ta ordet familj i sin mun eller tala om föräldraansvarets oersättlighet, så når vi inte så långt vi kan nå för att skapa trygghet och trivsel i skolan. Fru talman! Jag ser att jag har någon minut kvar av talartiden. Jag till då stryka under att språkbruket inte kan skiljas från mobbningsdebatten. Ordets makt över tanken är odiskutabel. Vi får inte inbilla oss att det inte finns en relation mellan språkbruk och bete- endemönster. Låt oss i skolpolitiken lära från idrottsarenan. Där finns det rött kort. Om drumlar kallar flickor vid könsord - det har resonerats om det här tidigare - ska de ha rött kort. Det kan gott vara liktydigt med ett par timmars kvarsittning. Att enbart i sådana lägen tala om att det är fel tror jag inte håller. (Applåder) I detta anförande instämde Erling Wälivaara, Fan- ny Rizell, Ulla-Britt Hagström, Ragnwi Marcelind, Dan Kihlström, Ingemar Vänerlöv, Kjell Eldensjö, Rosita Runegrund, Tuve Skånberg, Lars Gustafsson, Margareta Viklund, Johnny Gylling, Maria Larsson, Yvonne Andersson, Göran Hägglund, Mikael Oscars- son, Ingvar Svensson, Inger Strömbom och Inger Davidson (alla kd). 0739780276601 N 2010-01-01 00:00:00 148531 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0956/#anf22