<anforande>
<dok_hangar_id>2348351</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0956</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:56 Onsdagen den 23 januari</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>56</dok_nummer>
<dok_datum>2002-01-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Särskilt anordnad debatt om våld och mobbning i skolan, ungdomsvåld samt integration</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>särskild debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D946E7FE-DA50-458A-A991-7FDE0FA75B2C</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>Utbildningsminister THOMAS ÖSTROS (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det finns ingenting som gör mig så
upprörd som när barn kränks och utsätts för trakasse-
rier, mobbning, i vår skola. Alla barn har rätt att kän-
na trygghet i skolan. Trygghet är själva förutsättning-
en för att kunna växa med kunskap i skolan. Det är
någonting som alla barn vet. Det är någonting som
alla vi föräldrar vet. Det är också någonting som
märks när man frågar föräldrar: Vad tycker ni är
viktigast i skolan? Trygghet kommer mycket högt
upp, eftersom trygghet är förutsättningen för att växa
med kunskap.
Det är ett alldeles självklart krav. Det är också ett
krav som naturligtvis ska innebära att det finns studi-
ero i skolan. Inget barn ska behöva sitta och fundera
på det som hände på rasten innan och vara rädd för att
gå ut på rasten efter lektionen. Det blir inte mycket
ork och koncentration kvar om man utsätts för sådant.
Mobbning är ett stort samhällsproblem. Det har
funnits mycket länge. Det finns i dag. Det som är
positivt i dag är att det finns en debatt om det och
strålkastarljus på det. Det är ett gemensamt ansvar för
oss alla, barn och vuxna, i vårt samhälle att lösa detta.
Jag skulle vilja börja med några av de grund-
läggande mål som jag tycker ska vägleda detta arbete.
Det ska vara studiero i skolan. Det kräver att det
finns resurser i vår skola så att vi kan ha tillräckligt
med välutbildade lärare, specialpedagoger, fritidspe-
dagoger och annan personal i skolan, vuxna som ser,
hör och verkar tillsammans med våra barn för att
skapa trygghet i skolan.
Jag är också alldeles övertygad om att när elever-
na får inflytande över skolans arbete så stärks den
miljö av gemenskap, samhörighet och ansvarstagande
som behövs i vår skola.
Vuxna får aldrig abdikera från sitt ansvar. Alla har
ett stort ansvar att visa var gränserna går i behand-
lingen av varandra. Skolan har ett mycket tydligt
uppdrag, uttalat i läroplanerna, att aktivt förebygga
och vidta åtgärder mot mobbning i skolan.
Min bedömning är att det kommer att behövas ett
mer handfast stöd för att stödja skolorna i att utarbeta
handlingsplaner mot mobbning, i att både arbeta
förbyggande och vara mycket tydlig när mobbning
inträffar. Därför kommer regeringen att ge Skolverket
i uppdrag dels att samla in, värdera och bedöma de
handlingsplaner som nu finns i de flesta av våra sko-
lor, dels att ge konkreta råd till våra skolor om hur
man ska förstärka det arbetet.
För att också utveckla detta vidare behövs mer av
forskning och kunskap kring hur mobbningen ser ut,
så att Skolverket tillsammans med skolorna sedan ska
kunna använda sig av denna kunskap, bli starkare i
det förebyggande arbetet och kunna agera när det
händer.
Om mobbning ändå förekommer krävs det snabba
och tydliga insatser, i första hand för att skydda dem
som är utsatta. De ska naturligtvis involvera elever,
lärare, personal och föräldrar. Det är klart att den
situationen kan uppstå, när alla handlingsmöjligheter
är uttömda, att en elev också flyttas för att miljön,
lärandet och tryggheten ska kunna upprätthållas. Min
bedömning är att den möjligheten finns i skollagen.
Men vi har nu en skollagskommitté som ser över
skollagen också utifrån detta perspektiv. Jag har som
ny skolminister inhämtat att de jobbar hårt med detta,
och jag ser fram emot deras resultat.
Lärarnas roll är oerhört viktig i vår skola! Vi
måste också ha en känsla av respekt för lärarnas pro-
fessionalitet och kompetens och ge dem det stöd de
behöver för att tillsammans med eleverna skapa lugn
och studiero i vår skola. I den nya lärarutbildning som
nu börjar, som vi har arbetat med under denna man-
datperiod, får lärarna med sig grundläggande kunska-
per kring hur man ska arbeta mot mobbning och lösa
de konkreta problem som kan uppstå i vår skola.
I en bra skola utvecklar man också tydliga regler
och normer för hur man beter sig mot varandra. Det
gör man tillsammans med eleverna. Det är så man får
det att genomsyra skolan: ett demokratiskt förhåll-
ningssätt, grundläggande mänskliga rättigheter, att
man respekterar varandra.
I går besökte jag en skola i Hammarö kommun i
Värmland där små barn, redan i ettan och tvåan, pra-
tar om just detta: att ha respekt för varandra, att hjäl-
pa varandra och att inte vara dumma mot varandra.
Utbildningsdepartementet driver nu en kampanj
där vi vill informera och involvera våra elever och
lärare i vår skola. Tillsammans, heter den. Ta gärna
del av detta arbete. Snart hälften av landets grund-
skolor deltar i projektet att lära sig hur vi ska hantera
mobbning, att öka medvetenheten om mobbningens
konsekvenser och hur vi ska se till att respektera
varandra i framtiden. Det är ett konkret folkrörelsear-
bete för att involvera eleverna.
Men till sist handlar det också om skolans resur-
ser, vuxna i skolan som är tillsammans med eleverna,
som finns i barnens vardag, som förmedlar goda
normer och värderingar, som samtalar med våra barn.
När vi nu ökar insatserna till skolan, 5 miljarder kro-
nor, 15 000 nya lärare, specialpedagoger och fritids-
pedagoger, är kanske det en av de allra viktigaste
insatser vi kan göra för att skapa en bra skola för alla
våra barn.
</anforandetext>
<intressent_id>0977281927618</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>148511</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0956/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
