2348348 GP0953 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:53 Torsdagen den 17 januari 2001/02 53 2002-01-17 00:00:00 Sjöfylleri 19DD7BE0-6A58-4684-883C-108026AC19B7 172 LARS LILJA (s) s Herr talman! I det här betänkandet behandlar vi ett antal motioner om sjöfylleri, och såvitt jag kan förstå som ny i lagutskottet är det inte första gången den här frågan diskuteras i den här kammaren. Det har under en lång tid framförts berättigade krav på hårdare regler när det gäller onykterhet till sjöss. Utan tvekan råder det en stor uppslutning kring kravet på nykterhet i all trafik inklusive sjötrafiken. Det är naturligtvis inte tillfredsställande att det har tagit så lång tid att närma sig ett beslut i den här frå- gan. I november 1999 tillsattes en särskild utredare för att utreda frågan om det fanns anledning att i någon form införa en promillegräns för sjöfylleri som inte är grovt och överväga hur en sådan regel skulle utfor- mas. I uppdraget ingick också att överväga om polis eller annan bör ges rätt att rutinmässigt ta alkoholut- andningsprov på personer som omfattas av sjölagens bestämmelser om sjöfylleri, liksom hur en sådan kontroll i så fall ska genomföras. Utredningen fick namnet Sjöfylleriutredningen och presenterade i april i fjol sitt betänkande. Herr talman! Samtliga motionärer pläderar för skärpta regler för onykterhet till sjöss. De anser att det bör införas ett gränsvärde för s.k. enkelt sjöfylleri och att sjöpolis eller annan myndighet bör få möjlig- het att göra rutinmässiga nykterhetskontroller på samma sätt som i trafiken. Det är precis vad den här utredningen föreslår, nämligen att promillegränsen för den som framför ett fartyg ska vara densamma som vid väg- och spårtrafiken, dvs. 0,2 %. Utred- ningen föreslår dessutom som motionärerna önskar att rutinmässiga kontroller ska få göras även till sjöss. Dessa ska enligt förslaget i utredningen få göras av polisman eller kustbevakningstjänsteman. I motionen L213 kritiseras Sjöfylleriutredningens förslag att begränsa promilleregelns tillämplighet i vissa vattenområden. I utredningen sägs nämligen att promillegränsen för enkelt sjöfylleri ska begränsas till kanal, sluss, allmän farled och allmän hamn; alltså är likheterna med vägtrafiken mer påtagliga. I utred- ningen motiveras det här ställningstagandet utförligt samtidigt som det naturligtvis är ett av de stora pro- blemen när det gäller att skriva propositionen i det här ärendet. Ett av huvudskälen till att man gör den här av- gränsningen är att man anser att det är viktigt att rättsväsendet förmår göra allvar av ett straffhot. I det här fallet diskuteras en regel som har ett begränsat straffvärde och i praktiken ligger på bötesnivå. Det är uppenbart att rutinmässiga kontroller knappast skulle ske på någon som sitter ensam i en roddbåt på en insjö. De kontroller som kommer att ske görs givetvis i största utsträckning i trafikerade farleder. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att regeln om grovt sjöfylleri är tillämplig i alla vatten. Det är alltså inte frågan om fri alkoholkonsumtion utanför de vatten som omfattas av lagen om enkelt sjöfylleri. Herr talman! Utskottet kan konstatera att de frågor som tas upp i de nu aktuella frågorna bereds i Reger- ingskansliet. I likhet med motionärerna anser utskot- tet det angeläget att ett ställningstagande från reger- ingens sida kommer snarast i de frågor som omfattas av den här beredningen. Med anledning av detta yrkar jag avslag på de tre motionerna och bifall till försla- get i betänkandet. 0115057914316 N 2010-01-01 00:00:00 148408 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0953/#anf172