2348343 GP0948 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:48 Fredagen den 14 december 2001/02 48 2001-12-14 00:00:00 Internationellt bistånd 82BCE26C-6C76-424D-94C3-A9E9F138A69C 7 JAN ERIK ÅGREN (kd) kd Fru talman! Naturligtvis står jag bakom samtliga kristdemokratiska reservationer, men för tids vinnan- de och med tanke på den speciella dag det är i dag nöjer jag mig med att yrka bifall till reservation 1. Utvecklingen i världen går framåt. Enligt UNDP:s årliga rapport lever vi längre och mer hälsosamma liv. Barndödligheten minskar. Alltfler människor lär sig skriva och läsa. Genomsnittsinkomsten i utveck- lingsländerna har fördubblats under de senaste tio åren. Fler länder utvecklar demokratiska samhälls- system osv. Det finns fler positiva exempel än de här uppräknade. Dock varierar utvecklingen kraftigt mellan olika folkgrupper och regioner. 5 miljarder människor anses ha mat för dagen. Men officiellt finns det i dag mer än 6 miljarder människor. Det betyder att ungefär 1 miljard människor svälter. Var tredje sekund dör någon av svält och undernäring. Vad beror det på? Skulle vi kunna göra mer för att hjälpa? Jag undrar vem av oss som kan säga: Jag kan inte göra mer. I onsdags kunde vi här i kammaren lyssna till FN:s generalsekreterare Kofi Annan, värdig fred- spristagare och en man med en oerhört svår uppgift: att se så många behov utan att få de resurser som behövs - inte därför att de inte finns utan därför att vi i den rika världen inte anser att vi kan göra mer just nu. Fru talman! Trots att vi svenskar tillhör dem som står i främsta ledet kan vi göra mer. Enprocentsmålet är ett viktigt principmål. Men det är också viktigt hur vi använder våra biståndspengar. Vad skulle du vilja säga och göra om du hade haft samma uppgift som Kofi Annan? Vi skulle alla behö- va stanna upp och tänka till när det gäller den frågan. Vad menar vi med vårt tal om alla människors lika värde? Vilka konsekvenser får det för oss, eller borde det få, kanske man skulle säga? Hur ser framtiden ut för de nära 325 miljoner barn som går miste om sin skolgång, eller de mer än 20 miljoner människor i världen som nu befinner sig på flykt? Vilket fram- tidshopp är vi med och ger de människor som bor i de fattigaste länderna, de svårast drabbade? Fru talman! Vi kristdemokrater anser att tänkan- det kring utveckling och bistånd måste förändras. Det internationella biståndet är en av flera komponenter i en sammanhållen global utrikespolitik till stöd för de fattiga ländernas utveckling. Ett väl fungerande och effektivt utvecklingssamarbete kräver en helhetssyn på ekonomi, handel, bistånd och miljö. Internationellt bistånd måste bidra till att skapa förutsättningar som främjar långsiktig tillväxt för de allra fattigaste, så att de kan ta sig ur biståndsbehovet. För att kunna stödja utvecklingsländernas möjlig- heter att på ett rättvist sätt delta i globaliseringen krävs det internationellt bistånd för att bygga upp fungerande institutioner, utveckla socialt och miljö- mässigt hållbara tillväxtmetoder och höja utbild- ningsnivån. På FN-konferensen Finansiering för ut- veckling måste både nationer och internationella organisationer ta sig an denna uppgift. Fru talman! Frihandeln rymmer stora möjligheter men kan inte isoleras från problemområden såsom miljöförstöring, skövlade naturresurser, brott mot mänskliga rättigheter, osv. Vi kristdemokrater anser att den globala ekono- min kräver tydliga spelregler präglade av etiska hän- syn. I framtiden måste stater, frivilligorganisationer och företag samarbeta i de stora globala frågorna - miljöförstöring, kampen för de mänskliga rättigheter- na, korruptionsbekämpning och mycket mera. Vi kristdemokrater ser därför med stor glädje och för- hoppning på FN:s generalsekreterare Kofi Annans initiativ The Global Compact. Denna överenskom- melse med näringslivet om att samarbeta kring nio principer för mänskliga rättigheter, miljö och social utveckling kommer förhoppningsvis att få stor bety- delse för utvecklingssamarbetet världen över. Krist- demokraterna anser att detta förslag bör följas upp genom ett nära samarbete mellan regeringen och det svenska näringslivet, där regeringen uppmanar och stöder företagen i arbetet med att upprätta uppföran- dekoder och säkerställa god kontroll och uppföljning av dessa koder. Regeringen bör också ta initiativ till en samordning på europeisk nivå. Det kanske största praktiska problemet för många utvecklingsländer är de enorma skulderna. Skuldbör- dan begränsar och ibland t.o.m. förhindrar deras möj- lighet att utvecklas. I många fall överskrider enbart räntekostnaderna för lånen intäkterna från dessa län- ders export. Skuldavskrivningen är nödvändig för att dessa länder ska ha möjlighet till tillväxt och utveck- ling. Det som har skett hittills räcker inte. Sverige bör vara ett föredöme och leda den globala opinionen när det gäller skuldavskrivningen. Vi kristdemokrater har under de senaste tre åren anslagit 1 345 miljoner kronor mer än regeringen inom detta område. Fru talman! Vi kristdemokrater vill betona att främjandet av mänskliga rättigheter och en demokra- tisk samhällsutveckling ska ingå i den övergripande målsättningen. En tillfredsställande levnadsnivå byg- ger givetvis i grunden på materiellt välstånd men kan inte till fullo uppnås utan möjligheten att få leva i frihet och värdighet. Inom biståndspolitiken är mänskliga rättigheter såväl ett mål som ett medel. Relationen mellan mänskliga rättigheter och utveck- ling är en allians som ger både styrka och energi. Ekonomisk och social utveckling är nödvändig för att kunna uppleva mänskliga rättigheter, och mänskliga rättigheter är en förutsättning för tillväxt och utveck- ling. Vi kristdemokrater vill ytterligare lyfta biståndet till mänskliga rättigheter och föreslår därför en ny delpost som bör heta mänskliga rättigheter och de- mokrati. Fru talman! Naturkatastrofer och konflikter har under senare år visat på behovet av en väsentligt stärkt beredskap för stora humanitära kriser och hu- manitärt bistånd. Kapaciteten för att hantera katastro- ferna i de särskilt drabbade länderna behöver stärkas. Vi behöver göra mer i fråga om forskning om natur- katastrofer och deras orsaker. Och vi behöver få en bättre beredskap och organisation för det internatio- nella samfundet när det gäller hjälp i dessa situatio- ner. Vi kristdemokrater menar att de enskilda organi- sationerna är en ytterst viktig del av det bilaterala biståndsarbetet. De har en unik kompetens om lokala förhållanden och en position som vi skulle kunna tillvarata ännu bättre i det svenska utvecklingssamar- betet, även om det sker mycket samarbete på den nivån. Fru talman! Vi kristdemokrater har vid flera till- fällen beklagat att det oberoende sekretariatet för analys och utvärdering av det svenska utvecklingsbi- ståndet som instiftades under fyrpartiregeringen lades ned. Det behövs enligt vår mening ytterligare en utvärderingsnivå utöver Sidas egen för att med obe- roende beslutsunderlag bedöma och redovisa resulta- tet av utvecklingssamarbetet. En extern oberoende analys och utvärdering av det svenska biståndet är angelägen för att det ska ställas utom allt tvivel att biståndsresurserna hanteras på ett effektivt sätt och för att säkerställa att svenskt bistånd lever upp till ställda kvalitetskrav. Det är angeläget att vi snarast når upp till enpro- centsmålet. Det är beklagligt att vi nått det bara två gånger sedan riksdagen fastslog det 1968. I det för- slag som vi lägger fram kommer vi att nå 1 % av BNI år 2005. Fru talman! En viktig uppgift tror jag kan vara att vi verkar för att också EU:s bistånd ökar. Till slut vill jag instämma i det tack som har rik- tats till Viola Furubjelke och säga att vi kristdemo- krater har uppskattat hennes arbete och hennes goda insatser som utrikesutskottets ordförande. Och vi önskar henne lycka till på vägen till Damaskus och de viktiga uppgifter som väntar där. 0457213878205 N 2010-01-01 00:00:00 147949 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0948/#anf7