<anforande>
<dok_hangar_id>2348343</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0948</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:48 Fredagen den 14 december</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>2001-12-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Internationellt bistånd </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4D79E167-1419-4B07-8F7F-CBB7CD92DA87</anforande_id>
<anforande_nummer>16</anforande_nummer>
<talare>BERTIL PERSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Då tror jag faktiskt att vi är väldigt
överens. Det där felcitatet handlar i själva verket om
att vi säger att det under de här 40 åren på många håll
har gått mycket bra, och på andra håll har det inte alls
gått bra. Vi ska naturligtvis lära av de länder där det
har gått bra.
Jag pekade nu i debatten på skillnaden mellan
Ghana och Sydkorea. Biståndsinsatserna i Sydkorea
har varit extremt lyckosamma. Där har man nu en
levnadsnivå i paritet med och i vissa fall över Sveri-
ge. Man var på exakt samma nivå som Ghana 1950.
Det går alltså.
Vi ska därför koppla in de länder som har lyckats,
låta dem ge de erfarenheter de har i trepartssamarbete
i biståndet, så att vi drar nytta av de lärdomar som 40
år har gett, så att vi kan få samma goda utveckling, så
att vi kan få lysande exempel på framgångar även i
Afrika. Det kräver insatser, och det kommer att kräva
insatser över 20, 30 år till, utan tvivel.
</anforandetext>
<intressent_id>0336920874106</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>147958</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0948/#anf16</protokoll_url_www>
</anforande>
