2348342 GP0947 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:47 Torsdagen den 13 december 2001/02 47 2001-12-13 00:00:00 Kommunikationer och infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem 4AD1CA52-1DEE-4F89-92CC-49559ED3D724 75 STURE ARNESSON (v) v Fru talman! Som synes har jag redan tomteskäg- get på mig. Jag har inga bekymmer med att komma hem till Värmland och tala om vad som står i den här in- frastrukturpropositionen. Vi satsar 104 miljarder på drift och underhåll av vägar samt på tjälsäkring. Men jag undrar, Jan-Evert Rådhström, om man hemma i Värmland är så glad om du kommer och säger att du vill satsa 30 miljarder i Stockholm. Dessutom åberopades från moderat håll att SIKA sagt att sådana investeringar är pengar i sjön, att de inte kommer att vara till hjälp för trafiken i Stockholm. Tala om det för väljarna hemma i Värmland! De blir nog inte så glada. Nu ska jag säga lite grann om järnvägen. Vi i Vänsterpartiet är stolta över den järnvägssats- ning som görs i infrastrukturpropositionen. Vi har hört många högljudda kritiker, inte minst här i kam- maren i dag. Jag vill ge de skäl som vi i Vänsterparti- et har för att satsa på järnvägen. För detta har vi fyra skäl. För det första: Vi vill överföra gods som fraktas längre avstånd till järnväg. Det sker redan i dag. Gre- en Cargo bedriver en rationell och effektiv järnvägs- trafik. SSAB, Assi Domän och Stora Enso tillhör storkunderna. Propparna i systemet finns inte i Sveri- ge, utan vi har ett effektivt godssystem i Sverige, som dock kan bli bättre. Propparna i dag finns i stället ute i Europa. Det gäller då höga banavgifter i Danmark och Tyskland, dålig teknisk samordning över grän- serna, byråkrati samt nationella järnvägsbolag som har olika regler. Vi i Vänsterpartiet är normalt inte pigga på avregleringar, men en avreglering av lång- väga godstrafik i Europa stöder vi. Det händer stora saker i Europa just nu på det här området. EU:s järnvägspaket slår igenom, åtminstone vad gäller långväga gods. EU:s vitbok har kommit. Trängselproblemen i Europa ska i första hand mötas med satsningar på järnväg. Kilometerskatt är på gång i Tyskland och i många andra länder. En genomsnittslastbil som större delen av året kör på Autobahn kommer att få betala i genomsnitt 200 000 kr i kilometerskatt per år. Schweiz och Ös- terrike har redan höga miljöavgifter på lastbilstrans- porter över Alperna. Idén att varje transportslag ska bära sina kostnader är också på gång inom EU. När allt detta sker ute i Europa, ska vi i Sverige då sitta och titta på? Vi måste ha en beredskap och kun- na öka godsmängderna kraftigt på järnvägen i Sveri- ge. Då handlar det om att eliminera flaskhalsar, om att bygga fler spår där det finns en konflikt mellan godståg och persontång, om att öka längden på tågen, om att kunna ta högre och bredare transporter och om att bygga banorna så att de tillåter högre axeltryck. Exempel på nya banor som vi vill satsa på är ba- nan Kalix-Haparanda och Botniabanan med ett dub- belspår för gods upp till Norrland. Godsstråket väster om Vänern mellan Borlänge och Göteborg avlastar norr om Hallsberg. Vi får ett dubbelspår på sträckan Öxnered-Göteborg i en förtida satsning. Vidare handlar det om ett dubbelspår på sträckan Hallsberg- Mjölby och om en fullt utbyggd västkustbana med gods från Oslo och Göteborg. Kapaciteten i Skåne för att godstågen ska ta sig fram med flera spår är också mycket viktig. För det andra: En fortsatt satsning görs på snabb- tåg, som faktiskt är en succé i Sverige i dag. När det gäller Sundsvall, Gävle, Borlänge, Karlstad, Göte- borg, Linköping och Norrköping åker väldigt mycket folk med X 2000, som tar passagerare från flyget. Det tycker vi är bra. Vidare gäller det Botniabanan med snabbtågstra- fik mellan Sundsvall och Umeå. Östersund ska också knytas till det här nätet. Flaskhalsar ska bort på Ost- kustbanan. Per-Richard Molén, det är inga problem att hitta bra järnvägsinvesteringar! Dessutom har vi sträckan Järna-Skavsta-Gistad - början på en ny snabbjärnväg söderut. Vi har också sträckan Göteborg-Landvetter-Borås - början på en Götalandsbana. Oslo-Göteborg-Köpenhamn - satsning på snabbtåg. Oslo-Stockholm kommer att gå på fyra timmar om cirka tre fyra år. För det tredje: interregional- och regionaltåg. Vi har många bra exempel i dag. Eskilstuna-Västerås - bo där och jobba i Stockholm eller tvärtom, en tim- mes restid, det går alldeles utmärkt. Vi har Pågatågen, Blekinge kustbana, vi har nya Reginatåg, Tåg i Berg- slagen, Västtåg i Västmanland, och fler står på tur. För många glesbygdskommuner, Jan-Evert Rådhström, som tappar sitt befolkningsunderlag är det här faktiskt en överlevnadsfråga. Snabba regio- naltåg gör det möjligt att pendla längre sträckor men bo kvar i glesbygden. Skatteunderlaget blir kvar i glesbygdskommunen. Vi kan bevara service och standard på skola och äldreomsorg. Vi vill fullfölja de här satsningarna, som elektrifieringen av Blekinge kustbana, Hallsberg-Flen, Katrineholm-Stockholm, Nyköping-Stockholm. Men då måste vi naturligtvis, och där är vi eniga, bygga ut getingmidjan i Stock- holm. Vi säger också ja till tunneln i Hallandsåsen under vissa förutsättningar. Det kommer att kunna skapas förutsättningar inte minst för regionaltrafik som inte kan ta sig fram i dag mellan Halmstad, Helsingborg och Malmö. Vi säger jag till Hallandsåstunneln, men miljökraven måste klaras. Vi har en passus om att en oberoende expertgrupp ska följa det fortsatta arbetet vad gäller miljö och säkerhet. Runt Göteborg måste vi bygga mer spår för regio- naltrafiken, jag har nämnt Borås-Göteborg. Alings- ås-Göteborg måste byggas ut. I och med dubbelspår i Öxnared i Göteborg får vi möjligheter till regionaltra- fik Vänersborg-Trollhättan-Göteborg. I Skåne är Citytunneln bra för regionaltrafiken. Vänsterpartiet tycker fortfarande att det är en dyr lösning och att statens andel egentligen blev för stor. Men det här är en förhandlingsuppgörelse, och den ska vi följa. För det fjärde: kollektivtrafiken. Där är jag stolt igen över det investeringsbidrag på 4,5 miljarder till spårbunden trafik som kommer till stånd. Och det behövs, för nu kommer ett litet inlägg där jag inte är så nöjd. Många länshuvudmän är i ett bekymmersamt läge. Upphandling och konkurrens betydde i början av länshuvudmannareformen mycket kraftiga vinster för samhället, men hur ser det ut i dag? Jo, många mindre bussbolag och taxiföretag har slagits ut. Buss- branschen har haft en period med mycket låg lönsam- het. I dag konkurrerar ofta bara två tre stora företag på bussidan när trafikhuvudmän gör sina upphand- lingar. På tågsidan är konkurrensen ännu sämre. Det resulterar nu i anbud som betyder höjningar med 15- 40 %. Jag gillar inte den här utvecklingen, för det är all- tid landsting och kommuner med dålig ekonomi som drabbas värst. Hur ska fattiga Norrlandskommuner och landsting med stor befolkningsminskning kunna satsa på kollektivtrafiken när man har fullt upp med att försöka klara sjukvård, äldreomsorg och skola? Värmlandstrafik, Jan-Erik Rådhström, höjde pri- set på månadsbiljett på tåg med 50 % häromdagen. Det är ingen bra utveckling. Jag har fått brev från ungdomar som jag gärna visar. Det finns ungdomar som tycker att vi ska ha tåg i Värmland också. Även SJ AB, det bolag som sköter persontrafiken, är i kris. Chefen lämnar därför att de inte kan ta an- svar för säkerheten. Underhåll, service och kvalitet är ett bedrövligt kapitel. Vi har försenade tåg, och miss- nöjda resenärer är legio. Den här uppdelningen i en massa bolag och outsourcing av verksamheter i mängd och interndebiteringar kostar pengar. Inte ens departementet kan hålla rätt på SJ:s alla bolag. Jag har i min hand ett yttrande från Statens järnvägar där Justitiedepartementet bett SJ yttra sig över en depar- tementspromemoria om åtgärder mot klotter. SJ:s yttrande lyder: Statens järnvägar, som är en avveck- lingsorganisation, har inga synpunkter på promemori- an. Det var SJ AB som skulle ha haft remissen. I mina mest mörka stunder tror jag att hela SJ är ett avvecklingsbolag. Green Cargo höjer sina anbud kraftigt i glesbyg- den till sågverk och industrier. Vem tar samhäll- sansvaret? Vem tar ägaransvaret? Vem tar ansvaret för att de transportpolitiska målen nås? De socialdemokrater jag möter i Kollektivtrafikut- redningen är bekymrade. Jag hoppas att regeringen också kommer att ägna sig lite grann åt den frågan. Det räcker inte med infrastruktur, vi måste ha trafik på spåren också. Slutligen till frågan om Estonia. Jag har för parti- ets räkning redan deltagit i partiöverläggningar med regeringen, och vi har där sagt nej till en ny haveriut- redning. Det är fortfarande vår uppfattning. Så vill jag rikta ett tack till Per-Richard Molén för en trevlig samvaro. Jag var lite orolig här ett tag vem som skulle kalla oss kommunister i fortsättningen, men Elver Jonsson verkar ta upp Moléns fallna man- tel, så jag tror att det kommer att ordna sig. Tack, fru talman! 0731092390302 N 2010-01-01 00:00:00 147825 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0947/#anf75