2348342 GP0947 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:47 Torsdagen den 13 december 2001/02 47 2001-12-13 00:00:00 Ytterligare förlängd tid för statliga garanti- er för att återställa försäkringsskyddet för flyg- 79B31F83-A1D9-4D94-B8A8-0EB81CB4DE2A 176 BIRGITTA WISTRAND (m) m Fru talman! Nu övergår vi till något som också är ganska hett. Det är betänkande TU7, som handlar om förlängd tid för statliga garantier för att återställa försäkringsskyddet för flygbranschen. Jag börjar med att yrka bifall till reservation nr 1. Det är nu faktiskt tredje gången på tre månader som regeringen återkommer till riksdagen med för- slag om statliga garantier för att återställa försäk- ringsskyddet som med hänsyn till händelserna den 11 september i New York begränsades dramatiskt i och med att försäkringsbranschen vägrar att leva upp till utställt försäkringsskydd på upp till 150 miljoner US- dollar. Regeringen har handlagt frågan på ett sätt som förtjänar allvarlig kritik. Jag har i ett tidigare skede KU-anmält näringsministern. Men Näringsdeparte- mentet fortsätter att handlägga frågorna på ett lika undermåligt sätt. Till skillnad från de andra skandinaviska länderna kunde inte den svenska regeringen i september 2001 redovisa ett eget och berett förslag, utan i stället uppmanade man riksdagen att med mycket kort varsel och på egen hand "processa" igenom statliga garanti- er, som om de skulle falla ut skulle leda till statliga utgifter på i varje enskilt fall 18 miljarder svenska kronor. Den proposition som regeringen överlämnade i oktober var så försenad att den då rådande garantiti- den hade löpt ut, vilket föranledde regeringen att uttala att de i oktoberpropositionen föreslagna garan- tinivåerna skulle gälla retroaktivt. Situationen var densamma i november 2001, när regeringen för en tredje gång vände sig till riksdagen. De statliga garantiåtagandena gällde enligt riksdags- beslutet i oktober 2001 fram till kl. 24.00 den 23 november. Regeringens proposition med en begäran om förlängning lades på riksdagens bord först den 27 november, trots att den är undertecknad den 22 no- vember. I dag är det den 13 december. Det är alltså flera veckor som vi nu ska fatta retroaktivt beslut om. Jag menar att regeringen med det här visar non- chalans inte bara mot riksdagen utan också mot flyg- branschen. Fru talman! Vad vill då regeringen? Ja, regeringen vill att de statliga garantiåtaganden som är kopplade till flygbranschens försäkringsskydd ska förlängas en tredje gång och gälla fram till utgången av januari 2002. Regeringen överväger denna gång att begränsa garantierna för flygbolagen mellan 150 och 750 mil- joner US-dollar. Inget flygbolag har nu gått upp till de 18 miljarder kronorna. Man kan konstatera att egentligen har inget nytt och väsentligt hänt sedan riksdagen i slutet av oktober beslöt att förlänga det statliga garantiåtagandet vad gäller försäkringsskyddet för flygbranschen. Vad som hände i New York var att de amerikans- ka försäkringsföretagen ensidigt ändrade på gällande försäkringsvillkor och friskrev sig från risker vid krigshandlingar, terrorattacker och liknande händel- ser. Det gav belägg för att flygbranschens försäk- ringsskydd, utarbetat i samarbete mellan dem och försäkringsbranschen, inte fungerade. Detta har varit anledningen till att många stater har tvingats ställa upp med statliga garantier, som kompenserade för de åtaganden som försäkringsbranschen tidigare utfäst. Vi som har kunnat studera försäkringsbranschen under den här tiden kan se att där råder en stark oli- gopolsituation. Kanske fungerade inte heller flygför- säkringsbranschen före den 11 september. Det vet vi inte så mycket om, eftersom vi då inte hade tittat närmare på det, vilket vi nu har fått möjlighet att göra. Av naturliga skäl sker det nu en anpassning till de nya förhållanden som råder efter den 11 september. Vi ser också, vilket framgår av Riksgäldskontorets kommentarer, att nya aktörer kommer fram som är beredda att teckna försäkringsavtal med flygföreta- gen. 275 flygföretag har redan tecknat försäkrings- avtal. Den ursprungliga garantin på 1 750 miljoner US-dollar har krympt, och regeringen överväger nu att begränsa den aktuella garantin mellan 150 och 750 miljoner US-dollar. Fru talman! Enligt vår principiella mening bör förlängning av statliga garantier för återställande av försäkringsskydd inom flygbranschen ske endast i de fall och i den omfattning det inte är möjligt att teckna rimliga försäkringar på den reguljära marknaden. Det är också i sammanhanget angeläget att den avgift som svenska flygföretag betalar till Riksgäldskontoret för att täcka statens finansiella risk och administrativa kostnad ligger på en nivå som är konkurrensneutral i förhållande till vad andra flygföretag betalar för sitt försäkringsskydd. Det finns nämligen också en rad andra orsaker till att vi har fattat det beslut som vi har reserverat oss för i utskottet. Det är att vi ser att fram till mars månad 2002 kommer det att vara väldigt svårt att få en fun- gerande flygförsäkring. Både USA och Japan har ställt upp med garantier för sina flygföretag, och det gör att det är svårt att få en fungerande konkurrens. USA har t.ex. utställt 18 biljoner dollar till sina flyg- bolag, varav 3 biljoner är för säkerheten. Liknande har även den japanska staten gjort. Dessutom har vi en rad exempel från andra länder, som inte bara har ställt ut garantier utan också har givit subventioner till sina flygbolag. Vi menar att inte förrän i slutet av mars nästa år kan en flygmarknad och flygförsäkringsmarknad komma i gång på allvar. Fru talman! Det är väldigt otillfredsställande att en rad medlemsländer inom EU inte i full utsträck- ning respekterar de inom Ekofin och av EU:s trans- portministrar uttalade rekommendationerna. De risk- premier som är kopplade till de utställda statliga ga- rantierna och som flygbolagen faktureras varierar nu från 0 kr i ett land till uppemot 32-33 kr per passage- rare i ett annat land. Dessa former av förtäckt sub- ventionering av de nationella flygföretagen hämmar enligt vår uppfattning en nödvändig konkurrens till flygbolagens fromma. Sverige bör verka för att EU med kraft kontrollerar efterlevnaden och utfärdar sanktioner mot de länder inom den europeiska unio- nen som inte respekterar utfärdade guidelines. Här måste jag faktiskt säga att Bosse Ringholm på ett mycket bra sätt har företrätt de svenska synpunk- terna i Ekofinrådet. Där framställde han att ministrar- na nu snabbt skulle ta bort garantierna och också följa reglerna när det gällde att betala vad det kostade att få de statliga garantierna. Det är självklart att enskilda stater själva och i samverkan inom EU, ICAO och WTO kraftfullt ska medverka till att vi så fort som möjligt kan återgå till förhållanden där marknaden helt och fullt kan erbjuda försäkringar som täcker de olika risker som är kopp- lade till privat flygverksamhet. Den svenska rege- ringen uppmanas att i de forum där de aktuella pro- blemen hanteras kraftfullt agera för en snabb återgång till förhållandena före den 11 september 2001 och att de utställda garantierna därför återtas så fort som möjligt. Från moderat sida är vi övertygade om att så fort som försäkringsmarknaden och flygbranschen får klart för sig att de inte framöver kan påräkna statliga garantier kommer kravet på marknadslösningar att uppfyllas. Det är därför som vi har reserverat oss. Vi anser nämligen att om man ger regeringen ett uppdrag att fortsätta att förlänga de här garantierna finns det en risk att man inte ens efter mars 2002 kommer att försäkra sig på marknaden. Men det finns möjligheter. I det här läget borde det kunna finnas möjligheter för den svenska rege- ringen och för de europeiska flygföretagen att se över hur de ser ut och hur de fungerar. Marknaden i Euro- pa är väldigt splittrad. De flesta flygbolag har dålig likviditet - de är alldeles för små. Det här skulle alltså kunna vara en möjlighet att avreglera flygmarknaden och med kraft göra det så att statligt ägda flygbolag runtom i världen kunde privatiseras. Då skulle vi plötsligt kunna få en ordentlig konkurrens. Statliga subsidier bör inte utgå till flygföretag som i dag drabbas av en minskning i resandet bara på grund av den rådande konjunkturnedgången. Det ser vi nämligen också. I EU pågår för närvarande en diskussion om hur många dagar ett flygbolag ska få ersättning av sin stat. Just nu räknar man med fyra dagar, men det finns en diskussion om att det ska bli ännu längre tid. Jag menar att flygföretagen måste lösa detta själva. Med hänsyn till den här marknadssituationen inom det internationella flyget och risken för att dessa brister permanentas bör riksdagen i samband med behandlingen av regeringens proposition besluta att tillhandahålla statliga garantier i första hand begrän- sade till belopp mellan 150 och 750 miljoner US- dollar. En uttalad strävan måste vara att de ska gälla längst till den 31 mars 2002. Tiden fram till dess bör Sverige använda för att i första hand inom den nor- diska marknaden, i andra hand inom den europeiska och ytterst på den internationella flygmarknaden tillsammans med EU:s övriga medlemsländer och inom ramen för ICAO och WTO utarbeta internatio- nella regler som tillgodoser rimliga krav på konkur- rensneutralitet vad gäller statliga garantier och andra former av statliga subventioner. Det finns kanske också möjlighet att i det här lä- get titta på de gällande principerna för slottider, som ytterst också leder till konkurrensbegränsningar och svårigheter för nyetablerade flygföretag att få rimliga tidtabeller. Jag bör kanske, fru talman, sluta mitt anförande med att säga att vad jag som arbetar med flyg hoppas är att vi ska få i gång flyget. Det är viktigt att vi får i gång flygförsäkringsmarknaden. Efter ett besök på några av världens stora flygplatser den senaste tiden tycker jag att det är tragiskt att i första hand se kpistar och inte passagerare. Jag vill se fler flygpassagerare. 0834800011503 N 2010-01-01 00:00:00 147926 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0947/#anf176