2348341 GP0946 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:46 Onsdagen den 12 december 2001/02 46 2001-12-12 00:00:00 Regional utjämning och utveckling samt en politik för tillväxt och livskraft i hela landet 7E9ECB5C-0BA5-48C2-ADDF-325B9669879C 7 GUNILLA WAHLÉN (v) v Fru talman! Syftet med en regional utvecklings- politik är att få starkare kommuner och regioner, att öka sysselsättningen, kompetensen och kunskapen, att stärka företagsamheten och lokal utveckling och att skapa attraktiva miljöer och god servicenivå i hela landet. Denna regionala utvecklingspolitik ska gälla för hela landet, såväl skärgården, landsbygden, Norr- lands inland, Bergslagen, kusten, fjällfärden, gles- bygden som Småland och Södermanland. Den forskning som bedrivs i samband med den regionalpolitiska utredningen och i andra samman- hang visar ett klart samband mellan lokal livskraft, förnyelse, engagemang och tillväxt i regioner i hela landet. Målet för den regionala utvecklingspolitiken ska vara väl fungerande och hållbara arbetsmarknadsre- gioner i hela landet. Människor måste kunna bo kvar på mindre orter och ändå ha tillgång till arbete och utbildning. Det krävs en väl fungerande offentlig sektor och ett näringsliv som erbjuder arbeten med stor variation inom olika branscher. En politik för livskraft i hela landet kan från stat- ligt håll genomföras via regional utvecklingspolitik, men också via näringspolitik, via arbetsmarknadspo- litik, via utbildningspolitik, via transportpolitik, via de delar av forskningspolitiken som avser utveckling av innovationssystem samt via landsbygdspolitik och kulturpolitik. Min uppräkning visar att det inom alla områden krävs att staten arbetar för att skapa en regional ba- lans och sysselsättning och tillväxt i hela landet. Politiken ska också bidra till en hållbar utveck- ling, ökad jämställdhet, mångfald och integration. Den hållbara utvecklingen omfattar såväl ekologiska som sociala och ekonomiska aspekter. Jämställdhets- politikens mål innebär exempelvis att kvinnor ska ha samma tillgång till företagande, lån, arbete och ut- bildning och samma ansvar för barn och ungdom som män har. Fru talman! Sverige är ett land med en mångfald av etniciteter, kulturer, religioner, språk och livserfa- renheter. Denna mångfald och kraft ska tas till vara för att skapa välfärd och tillväxt i hela landet. Vad finns det då för verktyg för att uppnå denna viktiga och goda intention? Infrastrukturen är ett av de viktigare instrumenten, men den kommer att be- handlas i ett kommande betänkande. Men infrastrukturen i utbildningspolitiken är av- görande för att det ska ske regional utveckling. Ut- bildning på olika nivåer måste nå människor där de bor och verkar. Därför görs det en rejäl satsning på distansutbildning och lärocentrum. Staten kommer att ta ett större ansvar för att nå dem som kommer från studieovana miljöer och som av praktiska eller soci- ala skäl inte har möjlighet att bo på högskoleorter. Förstärkning och utveckling av företag och entre- prenörskap behövs i hela landet. Insatserna riktas till företag och företagare i tidiga skeden - till grupper som har högre trösklar gentemot företagande och till företag i regioner där marknaden inte fungerar som i storstäderna. Exempel på åtgärder för att uppnå denna tillväxt är den 15-procentiga nedsättningen av de sociala avgifterna i stödområde A, affärsrådgivning till kvin- nor, kooperativ utveckling och lokala och regionala resurscentrum. Turistbranschen är en bransch med goda tillväxt- möjligheter. Den näringen omfattar en rad olika fö- retag i en massa olika branscher - företrädesvis i små företag på mindre orter. För att stimulera denna näring finns många viktiga förslag, bl.a. om forskning gällande turismen. Fru talman! Den kulturella infrastrukturen är ock- så en viktig bas för regionernas utveckling. Statens bidrag till teater, dans, musik, regionala museer, arkiv och länskonstnärer syftar till att ge livskraftiga regio- ner och attraktiva miljöer för företag och människor. Det är viktigt att kommuner som har en kraftig be- folkningsminskning får ett tillskott, så att också de har möjligheter att utveckla ett näringsliv och attrak- tiva miljöer och behålla service i kommunen. I hela landet finns ett stort engagemang och många eldsjälar. Det finns byalag som vill göra mycket för att deras orter eller byar ska leva och behålla en offentlig och kommersiell service. Dessa grupper och ideella organisationer kommer att få små ekonomiska medel för att förverkliga sina idéer. Tillväxtprogrammen är väldigt viktiga för att ska- pa tillväxt. Även småföretagare, kvinnor, ungdomar, invandrare och andra grupper måste få vara delaktiga redan från början för att tillväxtprogrammen ska nå målen, dvs. att det ska vara de lokala förutsättningar- na för att skapa tillväxt som ska vara avgörande i arbetet. Då man studerar de borgerliga partiernas särskilda yttrande kan man konstatera att samtliga borgerliga partier vill förändra anslagen. Man föreslår alltifrån 790 miljoner mindre till 138 miljoner mer än vad regeringen föreslår. Moderaterna, kd och Folkpartiet vill framför allt dra ned på anslagen inom anslagsområde 33:1 och 33:7. Det innebär bl.a. reducerade landsbygdsbidrag, reducerat regionalt utvecklingsbidrag, minskad sådd- finansiering och minskade resurser för att öka IT- användningen och skapa en entreprenörsutbildning och kommunala lärocentrum. Anser dessa partier att det inte existerar en regio- nal obalans vad gäller sysselsättning och kostnader på grund av geografiskt läge? Hur kan Centerpartiet tänka sig att bilda regering med partier som så kraf- tigt vill dra ned på regionala stimulansåtgärder? Vart har Centerns förslag om landsbygdsavdrag tagit vä- gen? Gemensamt för samtliga dessa partier är att de vill behålla transportstödet, samtidigt som alla partier utom Moderaterna vill ta bort anslaget för IT- infrastruktur och regionala transportnät. Då det gäller EG:s strukturfonder och framtida re- gionalpolitik slår de borgerliga partierna, inklusive Centern och Miljöpartiet, samfällt redan nu fast att det enbart är regioner med låg levnadsstandard och medelinkomst som ska kunna få regionalpolitiskt stöd. Enligt Vänsterpartiet och Socialdemokraterna måste EG:s struktur- och regionalpolitik förändras. Avståndet mellan de fattigaste och de rikaste regio- nerna inom EU kommer att öka markant i och med utvidgningen. Vi anser att man redan nu noga måste studera konsekvenserna av utvidgningen och först därefter i dialog förändra EG:s struktur- och regio- nalpolitiska program. Vi vill ha ett program för att skapa sysselsättning och höja utbildningsnivån och därmed minska de ekonomiska och sociala skillna- derna. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1 i näringsutskottets betänkande nr 2. Avslutningsvis vill jag säga att det finns starka skäl för att förändra möjligheterna att använda byg- demedel. De bygder i älvdalarna som har tillgång till dessa medel ska kunna använda dem mer flexibelt. Men framför allt finns det ett akut behov av medel och riskkapital för att skapa sysselsättning och till- växt i dessa regioner. Det behövs starka regionala fonder. Vänsterpartiet anser att vi inte längre behöver motivera och förtydliga varför dessa fonder behövs. Inte bara vi anser att det är hög tid att besluta om vilken metod som är lämpligast för att återföra en del av vattenkraftsvinsterna. En utredning bör snarast tillsättas för att ta reda på vilken metod som är lämp- ligast. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reserva- tion 15 i näringsutskottets betänkande nr 4. 0814945477312 N 2010-01-01 00:00:00 147607 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0946/#anf7