<anforande>
<dok_hangar_id>2348341</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0946</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:46 Onsdagen den 12 december</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>46</dok_nummer>
<dok_datum>2001-12-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Regional utjämning och utveckling samt en politik för tillväxt och livskraft i hela landet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D853607D-E9F9-4059-B566-746F46F3F6E6</anforande_id>
<anforande_nummer>40</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet ULRICA MESSING (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag vill börja med att tacka utskottet
för behandlingen av propositionen En politik för
tillväxt och livskraft i hela landet.
Det finns stora skillnader i förutsättningarna för
tillväxt mellan olika delar av Sverige. Under de se-
naste åren har storstäderna nästan exploderat av nya
företag, och entreprenörer har i vissa fall kunnat lan-
sera nästan vilka idéer som helst och ändå fått banker
och riskkapitalister att satsa på dem.
Förra veckan träffade jag Peter Egardt som är vd
för Stockholms Handelskammare. Han berättade om
en undersökning som de gjort och som visar att 53 av
de största företagen i Sverige har startats här i Stock-
holm. Han berättade också att samma undersökning
visar att de flesta företag som har sitt huvudkontor
här i Stockholm ändå har majoriteten av sina anställ-
da i resten av landet. Han menade att detta visar att
varje ny arbetsplats i Stockholm genererar drygt en
arbetsplats utanför Stockholm. Riktigt så enkelt är det
kanske inte, även om han säkert har rätt i sina siffror.
Jag kan ändå hålla med Peter Egardt om att det är
viktigt för hela Sverige att tillväxten är hög i Stock-
holm. Men ännu viktigare är att vi ser till att inte bara
Stockholm utan hela landet har goda förutsättningar
för tillväxt. Så är det inte i dag.
När jag rest runt i vårt land och träffat företagare
har jag hört många beskrivningar av hur banken sagt
till dem att de kan få lån om de flyttar till Stockholm.
Med ett sådant förhållningssätt ges inte de bästa för-
utsättningarna och de bästa chanserna för utveckling
och tillväxt i vårt land.
Vi lever i en globaliserad värld, i en värld där
händelser på andra sidan jorden påverkar både vår
ekonomi och våra tankar på bara tiondelen av en
sekund. Oavsett om vi vill det eller inte måste både
företag och människor ta hänsyn till konkurrenter och
nya idéer som finns i hela vår värld. Då kom-
mungränser och nationsgränser spelar en allt mindre
roll ökar våra möjligheter, samtidigt som vi utsätts för
en ökad konkurrens.
Vårt land präglas av både likheter och olikheter.
Här finns vitt skilda geografiska förutsättningar, olika
befolkningsstrukturer, skilda näringslivsstrukturer
och en mängd av både möjligheter och problem.
Ambitionen med politiken är att anamma olikhe-
terna. Vi vet att de berikar oss. Ambitionen är också
att fånga och uppmuntra den kraft som finns i den
lokala utvecklingen. Det är kraften hos enskilda
entreprenörer, hos politiker, hos innovatörer, ideella
ledare, kooperatörer och byautvecklare. Det är män-
niskors vilja att förändra som i sig är förutsättningen
för utvecklingen. Det är livskraften och livslusten
som gör skillnaden i Sveriges kommuner, skillnaden
mellan om det finns en framtidstro eller inte.
Huvudtemat i propositionen för regional tillväxt
och livskraft i hela landet är att varje region måste ges
förutsättningar att utvecklas. Vi utgår från männi-
skornas och företagens behov och vardag. Kommu-
nerna måste ges ekonomiska möjligheter att ge sina
invånare en väl fungerande skola, vård och omsorg.
Det måste finnas till tillgång till kommunikationer
som fungerar, till utbildning och kompetensutveck-
ling.
Det bästa sättet att skapa förutsättningar för lik-
värdig service i hela landet är det kommunala utjäm-
ningssystemet. Det kommunala utjämningssystemet
är grunden för ett sammanhållet Sverige. Men med en
befolkningsutveckling vi ser i dag räcker inte det. Vi
måste göra än mer. Vi föreslår därför ett extra stöd till
de kommuner som tappat allra flest invånare.
Vi erbjuder också att staten kan ta ett än större an-
svar för de tomma lägenheter som finns runtom i vårt
land. I dag är kostnaderna för de tomma lägenheterna
en tung ekonomisk börda för många kommuner. För-
valtandet av tomma lägenheter tar mycket tid och
kraft. Det är tid och kraft som i stället skulle kunna
ägnas åt utveckling och att skapa en beredskap för
den framtida utvecklingen. Genom att staten erbjuder
sig att ta en del av ansvaret ger vi kommunerna en
möjlighet att lägga energin på utvecklingsfrågor.
Vi fortsätter också de senaste årens historiska
satsningar på utbildning. Våra regionala högskolor
och våra universitet är viktiga motorer runtom i vårt
land. De är viktiga för enskilda personer, näringslivet
och för den lokala dynamiken. Vi tredubblar nu pri-
slappen på distansutbildningsplatser. Vi stöttar kom-
munerna i uppbyggnaden av lärcentrum. Vi föreslår
pengar för mer samarbete mellan kommuner, hög-
skolor och näringsliv.
Trots de stora skillnader vi ser mellan olika plat-
ser i vårt land finns det ändå likheter mellan det som
växer och utvecklas. Det är i miljöer där innovatörer-
na, entreprenörerna, eldsjälarna och politikerna sam-
arbetar och bygger nätverk som idéerna också får en
chans att utvecklas. Det är där man har och får förut-
sättningar för samarbete som det önskvärda också blir
möjligt.
Vi tillsätter nu en arbetsgrupp med uppgift att pre-
sentera ett förslag till lånegarantisystem som gör det
möjligt för små företag att få tillgång till pengar för
investeringar så att de kan göra det önskvärda möj-
ligt. Vi föreslår att de framgångsrika kluster som
finns kring biltestverksamheten i Norrlands inland,
träförädling och mineralutvecklingsindustrin ges stöd
i sitt utvecklingsarbete.
Vi vill också göra en stor satsning på den näring
som växer allra snabbast i vårt land, nämligen turist-
näringen. Vi vill förädla och utveckla våra starka
varumärken. Vi vill locka fler att komma hit och njuta
av det som är unikt för just oss. Vi vet att turistnä-
ringen är en viktig tillgång också för den regionala
utvecklingen.
En stor tyngd i propositionen lägger vi vid de re-
gionala tillväxtavtalen, eller tillväxtprogrammen, som
de kommer att heta från nästa period. De regionala
tillväxtprogrammen är en modern arbetsform. Det är
ett sätt att samarbeta för tillväxt och utveckling mel-
lan statliga myndigheter, kommuner, länsstyrelser
eller regionledningar, näringsliv, fackliga organisa-
tioner och andra aktörer på den lokala och regionala
nivån.
Trots den regionala utvecklingen är viljan till
samarbete och förmågan att tänka nytt oerhört vikti-
ga. Med de förslag vi nu presenterar ger vi nya verk-
tyg för lokal utveckling. Vi tror inte att tillväxten
skapas via politiska beslut. Men vi vet att besluten
kan avgöra förutsättningarna. Vi vet att tillväxten
skapas lokalt. Vi vet att det runtom i vårt land finns
en otålighet och en väntan på att få chansen att för-
verkliga idéer.
Vi vill uppmuntra och uppmana till samarbete.
Det är samarbete mellan enskilda personer och före-
ningar, mellan föreningar och kommuner, mellan
kommuner och län, och mellan många andra. En
politik för tillväxt och livskraft handlar om de gene-
rella förutsättningar och om att livsvillkoren måste
vara rimliga. Ingen av oss tjänar på ökade klyftor vare
sig de är regionala eller sociala.
Nu ställer vi stora krav på politiken. Vi stöttar
eldsjälarna och idéerna. Vi föreslår en politik för
regional tillväxt som utgår från hela landet.
</anforandetext>
<intressent_id>0165732384110</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>147640</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0946/#anf40</protokoll_url_www>
</anforande>
