2348341 GP0946 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:46 Onsdagen den 12 december 2001/02 46 2001-12-12 00:00:00 Regional utjämning och utveckling samt en politik för tillväxt och livskraft i hela landet AA2B10F0-5159-4E20-A39A-414952D9F0A1 21 ESKIL ERLANDSSON (c) c Fru talman! Jag tänkte i mitt anförande uppehålla mig kring betänkandet En politik för tillväxt och livs- kraft i hela landet, NU4, där jag inledningsvis vill yrka bifall till reservation nr 3. Fru talman! Under en lång följd av år har stora delar av landet inte getts likvärdiga möjligheter att ta del av den högkonjunktur eller fått del av den tillväxt som vi totalt sett har haft i vårt land. Det har lett till en social och regional klyvning. Det har slagit hårt mot många individer, kommuner och regioner i vårt land. Jag tycker att det är förvånansvärt att regeringen i den proposition som ligger till grund för nämnda betänkande inte har tagit chansen att ta ett helhets- grepp om den här problematiken. Man har ej heller gjort det i andra propositioner under hösten, lika litet som utskottsmajoriteten i det här utskottet eller i något annat utskott har tagit några initiativ för att göra någonting åt den klyvning som vi nu ser påtag- ligt i vårt land. Det är nämligen så att i ungefär 200 av landets 289 kommuner står utvecklingen stilla eller går till- baka. Jag tycker alltså att det är förvånansvärt att man inte genom att ge likvärdiga möjligheter i alla delar av landet har gjort några generella förändringar kring de områden som är så betydelsefulla för att vi ska få utveckling och tillväxt i alla delar av landet. Man har, för att ta några exempel, inte i något betänkande under hösten sett till att infrastruktursitu- ationen förändras, att kommunikationerna blir bättre, så att människor, företag och områden i vårt land får förutsättningar att utvecklas. Man har inte sett till, trots ett stort antal proposi- tioner och förslag kring förändringar i vårt utbild- ningsväsen, att kunskapen kan komma alla till del på ett bättre sätt än vad som är fallet i dag, kunskapen som är en viktig generell förutsättning för att man ska kunna utvecklas som människa och för att bygder och regioner ska kunna utvecklas. Man har inte tagit fasta på kulturen som en motor för att få fart på tillväxten i alla delar av landet. Man har därtill avstått ifrån att ge de ariella nä- ringarna likvärdiga förutsättningar, de ariella näring- arna som är betydelsefulla för sysselsättning och utkomstmöjligheter i skilda delar av landet. De här och några till generella förändringar av politiken i Sverige behövs alltså för att likvärdighet ska uppnås och förutsättningar ges för tillväxt i alla delar av landet. Därtill behövs också ett antal riktade insatser för särskilt utsatta grupper och regioner. Jag tycker alltså att det är beklämmande och be- klagligt att det mest bestående både intrycket och resultatet av den proposition som föregår betänkandet kommer att bli det s.k. bostadsavvecklingsbidraget. Det tycks vara det som utgör grunden för regeringens sätt att hantera förslag för att utveckla hela vårt land. Låt mig i sammanhanget också, eftersom jag kän- ner på mig att jag kommer att få någon replik på mig annars, säga att en annan förutsättning för att männi- skor, bygder och regioner ska utvecklas är att männi- skor känner trygghet. En viktig förutsättning för till- växt och livskraft i hela landet är att vi har ett skatte- utjämningssystem som utgör grunden för att männi- skor ska känna trygghet i hela landet. Det är alltså en förutsättning som skapar likvärdiga möjligheter för alla kommuner som bedriver kommunal verksamhet. Det innebär i sin tur att den enskilda människan, individen, känner trygghet och får förutsättningar att utvecklas, vilket i sin tur leder till att bygder, regioner och områden utvecklas i vårt land. Låt mig också säga, fru talman, att det självklart måste löna sig att arbeta. Då är det viktigt att vi har ett skattesystem som uppmuntrar människor att arbe- ta. Vi har från Centerpartiets sida under hösten lagt fram förslag om ett nytt inkomstskattesystem som innebär att förutsättningarna för såväl regional ut- veckling som enskilda individers utveckling i landet blir bättre och innebär att det på ett bättre sätt lönar sig att arbeta, speciellt för låg- och medelinkomstta- gare. Den skattesänkning som vi föreslår i detta skatte- sänkningsförslag bidrar till att vi ökar köpkraften och gör det mest i svaga och utsatta regioner av landet. Det visar de undersökningar som vi har gjort kring det skatteförslag som vi har lagt fram. Men vi säger också i vår skattemotion på det här området att det är viktigt att företag får bättre förut- sättningar att anställa arbetskraft. Med i den tidsålder vi är inne i, där harmoniseringen är omfattande, måste vi anpassa våra arbetskraftskostnader inom det områ- de som vi nu jobbar, nämligen inom den europeiska unionen. Vi måste alltså harmonisera vårt skattetryck med övriga delar av Europa, och då är en generell sänkning av arbetsgivaravgiften nödvändig. Vi har föreslagit en sådan sänkning, vilken i sin tur kommer att leda till att förutsättningarna för utveckling i alla delar av landet blir bättre. Det vi ser nu är nämligen att många av de företag som vi har och som är betydelsefulla i stora delar av landet slås ut, beroende på att arbetskraftskostnaden är för hög i Sverige. Vi måste alltså göra någonting åt detta för att utvecklingen ska bli en annan i alla delar av landet. Tillgången till infrastruktur och utbildning är en avgörande faktor för att utveckling ska ske i hela landet. Infrastrukturen bidrar till att de lokala arbets- marknaderna förstoras, vilket var ett av de stora re- sultat som vi kom fram till i den regionalpolitiska utredningen. Tillgången till utbildning är, som alla känner till, en nödvändighet. Vi måste som individer ha ett livslångt lärande. Då måste tillgången till ut- bildning finnas i alla delar av landet. Det var också något som vi slog fast i den regionalpolitiska utred- ningen. Då är det viktigt att vi decentraliserar utbild- ningen på allt tänkbart sätt och att vi bidrar från vår sida till att göra utbildning tillgänglig på distans. Utbildning och infrastruktur är också en del av den grundläggande service som vi slog fast i utred- ningen behövs för att människor ska känna trygghet och för att områden och regioner ska få förutsättning- ar att utvecklas i alla delar av landet. Staten har här ett särskilt ansvar för att myndig- heter, verk och statliga bolag tillhandahåller den här grundläggande servicen i de andra delarna också. Det kan alltså inte bara vara så att den allmänna och grundläggande servicen ska vara lika på utbildnings- och infrastrukturområdena, utan det måste gälla ett antal andra områden också. Jag vill, fru talman, avslutningsvis än en gång yr- ka bifall till reservation 3. 0465398691116 N 2010-01-01 00:00:00 147621 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0946/#anf21