<anforande>
<dok_hangar_id>2348340</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0945</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:45 Tisdagen den 11 december</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>45</dok_nummer>
<dok_datum>2001-12-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Energi </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DB15DB79-A994-450A-946A-4893D057D994</anforande_id>
<anforande_nummer>81</anforande_nummer>
<talare>INGER STRÖMBOM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Om man ska sammanfatta betänkan-
det kan man konstatera att inte mycket har hänt sedan
förra året. Det är inte mycket nytt i regeringens ener-
gipolitik i år, men det är mycket som utreds.
Näringsutskottet kommer i betänkandet fram till
att det delar regeringens bedömning att de villkor som
sattes upp 1997 för en stängning av Barsebäck inte är
uppfyllda och att en ny prövning ska göras. Vi krist-
demokrater anser att det var en skandal att det inte
gjordes någon som helst miljökonsekvensanalys och
samhällsekonomiska analyser innan Barsebäck 1
stängdes. Stängningen ledde som vi vet till att svensk
energiförsörjning, miljön, ekonomin och det svenska
industriklimatet har försämrats.
Vi accepterar inte att misstaget upprepas utan krä-
ver att konsekvenserna ska tydliggöras i god tid innan
ett beslut om stängning av Barsebäck 2 över huvud
taget kan föras upp för en seriös diskussion. Energi-
marknaden är inte längre enbart en nationell angelä-
genhet. Beslut i Sverige får konsekvenser även utan-
för vårt lands gränser på samma sätt som vi påverkas
av andra länders energipolitik. Sverige har dessutom
gjort internationella åtaganden som påverkar den
energipolitik som vi kan föra i Sverige.
Kristdemokraterna vidhåller att Sverige behöver
en ny långsiktig och medveten energipolitik med
fasta spelregler där inhemska förnybara energikällor
och bränslen utgör en växande bas. Målet för oss är
ett ekologiskt uthålligt energisystem utan drastiska
och ryckiga politiskt skapade prisförändringar. Vi vill
ha ett elsystem utan risk för elbrist och därmed ytter-
ligare påfrestningar för vår välfärd och sysselsättning.
Industri och hushåll måste garanteras säkra elleveran-
ser till fortsatt konkurrenskraftiga och rimliga priser.
Fru talman! Vad som har hänt sedan förra året är
att energiförbrukningen har ökat och att trenden hål-
ler i sig. Även för ett normalår bedöms importbehovet
av el vara betydande även om vi behåller Barsebäck
2. Importbehovet är till stor del ett resultat av att
Sverige lider av effektbrist. Stängningen av Barse-
bäck 1 ökade risken för effektbrist i södra Sverige.
För att inte företag och samhälle ska drabbas vid kalla
perioder måste regeringen ta ansvar och se till att vi
får en permanent lösning så att effektbalansen kan
upprätthållas. Det är inte ansvarsfullt mot vare sig
näringsliv eller samhälle att vi ska vara beroende av
scheman eller tillfälliga kontrakt för elavstängning
utifall effektbrist skulle uppstå.
Utöver det faktum att Barsebäcks produktion be-
hövs i södra Sverige är det en stor kapitalförstöring
att stänga av väl fungerande kraftproduktion så länge
som den är säker och ekonomiskt försvarbar. Så länge
den kraft som tillförs för att ersätta kärnkraften inte
baseras på förnybara energislag är det ett direkt hot
mot kommande generationer och de villkor och den
miljö som de ska leva i.
Regeringen har tyvärr konsekvent motsatt sig att i
EU-arbetet driva kravet på en gemensam miniminivå
för koldioxidavgifter. Vi kristdemokrater anser att en
sådan allvarlig miljöfråga som utsläpp av koldioxid
som skapar gränsöverskridande problem måste kunna
undantas från regeringens principiella inställning att
skattefrågor ska vara en nationell angelägenhet.
Fru talman! Regeringens resultatredovisning i
propositionen visar att arbetet med omställningspro-
grammet tyvärr inte leder till de många mål som man
har satt upp. Bidragsfloran har inte nyttjats på det sätt
som var tänkt. Vi konstaterar att omställningspro-
grammet inte fungerar i dag på den avreglerade el-
marknaden.
Energihushållningsprogrammen har ännu inte fått
någon större effekt. Jag tror att en viktig förklaring är
att den villaägare som investerar i åtgärder för ener-
gibesparing straffas av höjda taxeringsvärden och
ökad fastighetsskatt. Detta är ohållbart. Vi kristdemo-
krater vill som bekant avveckla fastighetsskatten.
Oavsett som vi får makten och kan genomföra detta
eller inte efter nästa val borde det vara ett s.k. allmänt
angeläget intresse att se till att skattebestraffningen
för energibesparingsåtgärder tas bort. Dagens system
är helt enkelt kontraproduktivt.
Fru talman! Energimyndigheten lägger ned den
avdelning som har gjort Sverige världsledande i att få
ut energisnåla produkter som kylskåp, lysrör och
värmepumpar på marknaden. Det kunde vi nyligen
läsa om i Dagens Nyheter. Där stod att avdelningen
för byggnader och tillhörande infrastruktur, kallad för
Bygg, som har legat långt framme med att använda
teknikupphandling som ett medel för effektivisering
ska läggas ned.
Man har arbetat med att samla flera kunders olika
krav på ny teknik. Sedan har man utlyst tävlingar att
ta fram produkter som motsvarar kraven. Tillverkarna
har fått löfte om att kunderna ska köpa ett antal en-
heter av den produkt som bäst uppfyller kraven och
att den vinnande produkten ska marknadsföras. Re-
sultatet har enligt artikeln blivit, och såvitt jag har
förstått av andra signaler från bl.a. Energimyndighe-
ten, att produkter som är 20-50 % energisnålare än
tidigare teknik har nått marknaden upp till sju år
tidigare än vad de annars skulle ha gjort.
Den här metoden har fått gehör och är numera
spridd både i Europa och i USA. Internationella ex-
perter anser att teknikupphandlingarna fungerar bra
och är mer kostnadseffektiva än direkta statliga stöd
förutsatt att de som sköter upphandlingarna har stora
kunskaper.
Men nu läggs avdelningen ned. Man undrar var-
för. Det finns enligt alla experter fortfarande en
mycket stor effektiviseringspotential. Ska vi inte
arbeta för att ta vara på den potentialen? Det är ett av
de förslag som vi hittar i grönboken Mot en europeisk
strategi för trygg energiförsörjning.
Fru talman! Så till Vattenfall. Vattenfall har ut-
vecklat en ny strategi för sin verksamhet. Företaget
expanderar kraftigt framför allt i Tyskland och i Po-
len. Samtidigt har anläggningar avyttrats utomlands
runtom i världen och i Sverige. Kapitalbehovet är
stort. Vi kristdemokrater vill markera att vi anser att i
stället för eventuellt ägartillskott bör privatisering
övervägas. Vi anser att delar av Vattenfall med fördel
kan privatiseras, och det ganska snart.
Det finns inga svenska samhällsintressen i att
Vattenfall numera koncentrerar sina affärssatsningar
på bl.a. brunkolsbrytning i östra Tyskland. Vattenfall
står nu inför att utplåna en liten kulturellt mycket
värdefull sorbisk by. Visserligen bryter inte Vatten-
fall mot tysk lag om det låter maskinerna dra fram
och ödelägga byn. Men för oss handlar det till mycket
stor del om etik.
Många av de stora svenska privata företagen som
är verksamma internationellt har - tvärtemot vad
Lennart Värmby anser - insett att det inte räcker med
att följa lagen. De har därför utvecklat etiska och
sociala principer för sitt uppträdande och för verk-
samheten, och de ställer också krav på underleveran-
törerna. Vi ser alltmer inte bara i Sverige utan runtom
i hela världen att kunderna och det moderna samhället
ställer krav som ibland går långt utöver lagens krav.
Därför anser vi kristdemokrater att om det inte
finns en etisk policy i vart och ett av de statligt ägda
företagen som växer och strävar efter internationell
samverkan bör regeringen visa ansvar genom att
snarast i ägardirektiv kräva en sådan. Den öppenhet
som vi i Sverige alltid hävdar leder vidare till att
företagens etiska policy ska redovisas i årsberättelsen
och i regeringens årliga redogörelse av de statligt
ägda företagen på samma sätt om man nu nämner
miljöarbetet, mångfalden och jämställdheten.
Fru talman! Kristdemokraterna deltar inte i be-
slutet om budgeten inom utgiftsområde 21. Vi har
utvecklat vårt budgetalternativ i en särskild reserva-
tion. Vi kristdemokrater står naturligtvis bakom
samtliga våra reservationer, men jag nöjer mig med
att yrka bifall till reservation 3 som ger vår syn på
riktlinjerna för energipolitiken.
</anforandetext>
<intressent_id>0330714384902</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>147503</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0945/#anf81</protokoll_url_www>
</anforande>
