2348340 GP0945 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:45 Tisdagen den 11 december 2001/02 45 2001-12-11 00:00:00 Näringsliv EF470937-9C51-4C26-BBB7-BDBB90756DE0 78 VIVIANN GERDIN (c) c Fru talman! Den fria företagsamheten har en av- görande betydelse för arbetstillfällen runtom i landet. Det torde vid det här laget vara väl känt för de flesta att småföretagen bidrar till landets välfärd. Ett bra företagsklimat ska präglas av förståelse för innovatö- rer. Men ett bra företagsklimat ska också präglas av ett positivt tänkande för småföretag. De har andra förutsättningar, men de har också andra möjligheter än de stora företagen. Den svenska näringslivspolitiken har under lång tid inriktat sig på stora företag och deras behov. Det har bidragit till att små och medelstora företag har hämmats i sin utveckling. Viljan att växa bland små- företagare har inte varit så stor. Många anger att krångliga regler och höga skatter riktade till ägarna av företaget har varit orsaken. Det är mycket svårt att förstå den motvilja som finns mot att ekonomiskt stimulera fler att vilja bli företagare. I stället har för- slag kommit om att företagandet har lyfts fram som en lösning för människor som blivit arbetslösa. Samhällets beslutsfattare måste skapa villkor som är överblickbara och långsiktiga. Positivt uttalade attityder till företagandet från regeringen måste följas av handling för att bli trovärdiga. För den som satsar tid och riskerar sina lånade pengar måste det vara tillåtet att tjäna pengar. De flesta företagare pantsätter ofta sina tillgångar för att kunna erhålla fördelaktiga lån. De förväntar sig naturligtvis att få avkastning på insatt kapital, precis som LO-facket förväntar sig avkastning på sina medlemmars placerade kapital. Det behövs förbättringar inom flera olika områden för småföretagarna. Ett förenklat regelverk har myck- et hög prioritet, därför att en hög administrativ be- lastning är en tung börda för de allra minsta företa- gen. Simplexgruppen, som tillsattes för att minska regelverket, har trots att det gått flera år ännu inte kunnat uppvisa något resultat. I stället får vi informa- tion om att reglerna har fortsatt att öka, enligt upp- gifter med ca 2 % per år. Det finns också andra skillnader som innebär ne- gativ särbehandling av småföretagare, exempelvis nivåerna på sjukpenning, föräldrapenning och ersätt- ning vid arbetslöshet för den som nyligen startat sitt företag. En soloföretagare utan anställd riskerar med dagens system hela företaget och familjens ekonomi om han eller hon skulle bli sjuk under några veckor efter att man startat företaget. En småföretagare med anställd kan ta sjukledigt, men han erhåller en lägre ersättning därför att beräkningsgrunderna är till före- tagarens nackdel. Företagarens sjuklön beräknas på sju dagar per vecka, och den anställdes sjuklön be- räknas på fem dagar per vecka. Många företagare som blir sjuka och begär ersättning från försäkrings- kassan drabbas dessutom av att de ska inkomma med deklarationer, från upp till fem år tillbaka. Utöver det här har också enmansutredarens för- slag om att förlänga arbetsgivarinträdet skapat stor oro för småföretagarna. Alla företagare borde kunna känna en trygghet i samhället att de, precis som andra, har ett ekonomiskt skyddsnät. De som startar företag borde kunna få ta med sig det sjukförsäkringsskydd som de haft i en tidigare anställning. Det borde vara möjligt under några år. Sverige har ett av världens högsta skattetryck, så- väl för löntagare som för företagare. Centerpartiet har därför föreslagit en generell sänkning av arbetsgivar- avgifterna med 10 % för de allra minsta företagen. Vi anser också att de s.k. 3:12-reglerna, som har nämnts här tidigare, för fåmansbolag bör avskaffas. Skattemässigt missgynnas i dag ägare till icke börs- noterade företag, t.ex. vid uttag av vinster. Att tillåta vinster är fullt acceptabelt då det gäller börsnoterade aktieägare. Dagens regler innebär att ägare av få- mansbolag tvingas till inkomstbeskattning för en del av kapitalvinsten. Det borde alltid löna sig att arbeta. Den som är aktiv och satsar pengar i ett eget företag bör inte be- skattas hårdare än den som är passiv ägare av kapital. Nuvarande regler anser jag diskriminerar ägande av onoterade aktier. Det förslag som regeringen nu läg- ger angående 3:12-reglerna anser vi inom Centerpar- tiet ger fel signaler till landets företagare. Vill vi verkligen att det ska bli fler småföretagare, anser jag att vi också ska vara öppna för att pröva nya företagsmodeller. Vi bör också utöka möjligheten till kreditgivning på landsbygden. För att det ska fungera bättre bör det finnas tillgång till nya kreditinstitutio- ner, som kan komplettera bankernas och Almis lag- och regelstyrda kreditgivning. Ett alternativ kan vara regionala aktiesparfonder, som endast investerar inom den region där sparandet sker. En sparform inom regionen eller länet som kanaliserar kapital till de onoterade företagen har goda förutsättningar att samla en region och skapa nya tillväxtområden. Bl.a. en utredning från Kanada visar att endast projekt där lokalbefolkningen tagit ansvar för genom- förandet hade givit bestående positiva resultat ute på landsbygden. Lokala ledargestalter inom näringslivet, facket och kommunen har samverkat. Detta har ska- pat en mycket positiv utveckling, där andra kreditgi- vare inte har vågat gå in. Där har man kunnat få den- na programverksamhet. Med detta vill jag avsluta med att instämma i Centerpartiets reservationer. 019623784404 N 2010-01-01 00:00:00 147500 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0945/#anf78