2348340 GP0945 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:45 Tisdagen den 11 december 2001/02 45 2001-12-11 00:00:00 Näringsliv 3BBF3C5E-ACD0-4EBF-99C2-60F694D51FAB 51 KARIN FALKMER (m) m Fru talman! Gislaved - 774 varsel. Trollhättan - 310 varsel. Trelleborg - 120 varsel. Uddevalla - 75 varsel. Katrineholm - ca 1 500 varsel. Degerfors - 330 varsel. Kumla, Linköping och Gävle - ca 4 000 varsel tillsammans med några fler orter. Arvika - ca 220 varsel. Norrköping - 500 varsel. Karlskrona och Ludvika - 1 700 varsel. 9 300 personer har varslats bara under november månad. Vad tänker regeringen göra? Nu har näringsministern gått. Det som intresserar honom är tydligen bara egenintresset - den egna positionen i Norrbotten. Socialisering av Assi Domän är viktigare för näringsministern än det svenska nä- ringsklimatet. Detta avslöjar hur ihåligt näringsmi- nisterns myckna prat om ett gott näringsklimat är. Att socialisera delar av det svenska näringslivet är inte förenligt med ett gott näringsklimat. Sveriges välstånd är byggt på ett framgångsrikt företagande. Detta är den viktigaste förutsättningen för att skapa välstånd. Mer än hundra svenska företag har lämnat landet. Huvudkontor och företagsledningar har gått i exil. Svenska företag har blivit utlandsägda i en utsträck- ning som saknar motsvarighet i något annat land. Antalet företagare som andel av befolkningen är lägre i Sverige än i andra länder. Nyföretagandet sjunker. Ytterst få små företag växer sig stora i Sveri- ge. Antalet medelstora företag är jämförelsevis få i vårt land. Företag i Sverige läggs ned. 63 000 perso- ner har varslats bara under detta år. Detta är verklig- hetsbilden när vi efter nästan åtta år med en social- demokratisk regering i december 2001 debatterar näringsutskottets betänkande om budget och nä- ringsklimat. Under årens lopp har analysinstitut, internatio- nella jämförelser, näringslivets företrädare och vi i oppositionen enstämmigt gett samma syn på behovet av förändring. Varningssignalerna som kommit från svenska och utländska analysorgan och från djupt bekymrade företrädare för svenskt näringsliv har bemötts med förakt från regeringen. Visserligen star- tade Rosengren en s.k. samförståndsgrupp med nä- ringslivsföreträdare, men den havererade. Näringsli- vets uppriktigt bekymrade företrädare gav upp. De tystnade, och med sorg i mångas hjärtan tog företags- flytten fart. Nu när det börjar gå upp för regeringen hur illa ute vi är säger sig statsministern vilja ha en ny dialog med näringslivets företrädare om företagsklimatet. Nya gruppsamtal är inte vad Sverige behöver, men att det finns stora behov av förändring är uppenbart. När det gäller skapandet av ett gott näringsklimat vet alla sedan länge vad som måste göras. Alla utred- ningar, analysinstitut och internationella jämförelser har samstämmigt pekat på de svaga punkterna. Sveri- ge har också många fördelar och styrkor, men om vi inte tar itu med de svaga delarna blir vi ohjälpligt förlorare. Förändring krävs av skattetrycket, arbets- kraftskostnaderna, den otidsenliga arbetsrätten, den bristande tillgången till kompetens, de betungande regelbördorna samt osäkerheten om EMU. Samspelet och förtroendet mellan politiska före- trädare och näringsliv måste bli bättre i Sverige. Det behövs framför allt en attitydförändring från rege- ringen när det gäller synen på och inställningen till enskilt förtagande och entreprenörskap. När det gäller den för småföretagen så viktiga frå- gan om regelförenkling har regeringen förhalat och fördröjt arbetet under de snart åtta år då man har haft ansvaret. Undersökningar visar att företagen snarare upplever att regelbördan vuxit, och många småföretag är djupt besvikna. De tycker att ministrarna bara pratar. Regeringens regelförenkling havererade innan den kommit i gång, och regeringen själv har krånglat till och hindrat förenklingsarbetet. Organisatorisk form för s.k. Simplex har ändrats fyra gånger. Namnet har ändrats fyra gånger. Ansvarig statssekreterare har ändrats sex gånger. Ansvarig minister har bytts en gång. Minst fyra s.k. nystarter av regelförenklingsar- betet har gjorts. Småföretagsdelegationen, med de 81 förslagen, blev bara en kuliss. Simplex har efter det famösa haveriet och alla turer omstartats igen och blivit en inbäddad del i näringslivsenheten i departementet. Därmed löper Simplex stor risk att fortsätta drunkna i superdepartementets interna motståndsbyråkrati. Regeringens hittillsvarande ambitionsnivå gör det befogat att misstänka att man vill ha Simplex som ännu en kuliss för näringsministrarna att peka på i retoriken. En förutsättning för att regelförenklingsar- betet ska bli framgångsrikt är uppbackning på högsta politiska nivå. Regeringen borde lära sig av länder som Nederländerna och Storbritannien. Regelbördan förorsakar onödiga kostnader, lägre tillväxt och förlorad sysselsättning. De små företag som Sverige är beroende av för förnyelse och utveck- ling förlorar mest. Kostnaderna för regelbyråkrati är högst i Sverige bland 11 undersökta länder enligt en OECD-utredning. Sverige ligger också i Europas topp när det gäller krångel enligt en EU-studie bland ut- ländska företag. Jag frågar de socialdemokratiska företrädarna här: Är det rimligt att det ska kosta 30 000 kr per anställd att hantera regelverket i företag, vilket en OECD- studie visar? Regeringen bör sätta upp mätbara mål för förenklingsarbetet. Delmålet att under en treårspe- riod tydligt minska regelverkens börda för småföreta- gen är alltför vagt. Vad man menar med tydligt är synnerligen otydligt. Regeringen borde här lära av Nederländerna. Nederländerna har ett mätbart mål på 25 % för hur mycket regelkostnaderna ska minskas och ett mätsystem för att mäta hur kostnadsbördan förändras. Nya reglers inverkan och kostnader för småföre- tag måste analyseras på ett tidigt stadium. Kraven på konsekvensanalyser är viktiga, men en förutsättning är förstås att regering och myndigheter följer kraven och att regelverken modifieras med hänsyn till kon- sekvenserna för småföretagen. Hittills har ingen märkt någonting av detta. Krav på konsekvensanalyser är inte något nytt. Enligt verksförordningen från 1995 ska en myndighet noga före ett beslut noga överväga om detta är den mest ändamålsenliga åtgärden och utreda kostnads- mässiga och andra konsekvenser samt dokumentera detta i en konsekvensutredning. Regeringen har alltså med pukor och trumpeter skapat Simplexförordning- en trots att verksförordningen säger samma sak. Var- för? Det ligger nära till hands att tro att regeringen haft behov av ytterligare en kuliss att hålla fram. Liknande krav på konsekvensanalyser finns också i kommittéförordningen. Men här gäller fr.o.m. den 1 januari 1999 att förslag som har betydelse för små- företag ska bedömas bara i förhållande till större svenska företag. Denna begränsning måste tas bort. Statsministerns eget kansli var emot tillskapandet av Simplexförordningen. De tyckte att ytterligare en förordning om konsekvensanalyser var onödigt och olämpligt. Statsrådsberedningen hade rätt. Det skapar onödig byråkrati att ha tre förordningar; verks-, ko- mitté- och Simplexförordningarna, som alla föreskri- ver konsekvensanalyser. Det borde räcka med en. Simplex måste också ta itu med de gamla surde- garna. Detta har regeringen helt missat i Simplexför- ordningens s.k. checklista med 12 frågeställningar. Det behövs en förändring av äldre, omständliga, svårtillgängliga, svårbegripliga och orättvisa regel- verk. De krångliga och småföretagarfientliga 3:12- reglerna, som missgynnar aktivt ägande i småföretag måste avskaffas omedelbart. Andra gamla regler som missgynnar tillväxt måste också rensas bort. För att få en objektiv bedömning av läget har vi moderater föreslagit att regeringen ska låta OECD göra en granskning av det svenska regelförenklings- arbetet. Många länder, Danmark, Nederländerna, England och Mexiko har tagit hjälp av OECD för att få en granskning gjord som ett hjälpmedel i regel- förenklingsarbetet. Näringsministern har vid flera tillfällen lovat att en sådan översyn ska göras, men nu har ministern ångrat sig och vill plötsligt inte lämna in någon ansökan till OECD. Regeringen skyller på EU. Att skylla på EU är patetiskt. Faktum är att de re- kommendationer som har kommit från den s.k. Man- delkerngruppen och eventuella rekommendationer från kommissionen bara stärker behovet av en obero- ende granskning av det svenska regelförenklingsar- betet. Att regeringen nu inte vågar eller vill granska detta tolkar jag som rädsla för ett dåligt resultat. Fru talman! Vi moderater förordar i parti- och kommittémotioner en inriktning av den ekonomiska politiken som syftar till att skapa bättre förutsättning- ar för både företag och enskilda människor att växa. Vi deltar därför inte i utskottets beslut om budgeten inom utgiftsområde 24 Näringsliv utan utvecklar våra förslag i ett särskilt yttrande. Jag står självklart bak- om reservationer med moderat underskrift, men jag nöjer mig att yrka bifall till reservation 1. Jag måste också konstatera en sak till. När jag läste Dagens Industri i morse blev jag oerhört förvå- nad. I dagens Dagens Industri finns en debattartikel där Vänstern lägger fram flera förslag i förenklings- syfte för att förbättra näringslivsklimatet. Samma förslag har Vänstern ständigt röstat emot i riksdagen. Artikeln i Dagens Industri är rena bluffen! Vad är det som gäller, Lennart Beijer? Är Vänsterns politik det som står i artikeln i dagens Dagens Industri eller är det den politik som Vänsterpartiet driver i Sveriges riksdag? 0199809132302 N 2010-01-01 00:00:00 147473 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0945/#anf51