<anforande>
<dok_hangar_id>2348339</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0944</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:44 Måndagen den 10 december</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>2001-12-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Internationell samverkan </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>744E3822-EE66-4808-8873-1307DBDC058C</anforande_id>
<anforande_nummer>4</anforande_nummer>
<talare>GÖRAN LENNMARKER (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det tragiska med Lars Ohlys resone-
mang är att det blir ett nollsummespel. Om man inom
befintlig ram ska börja prioritera mellan olika ambas-
sader handlar det om huruvida vi ska lägga ned den
eller den. Från moderat och övrigt borgerligt håll har
vi menat att i en värld som blir mer globaliserad finns
det anledning för Sverige att ha ökad närvaro både i
och utanför Europa. Det måste vi erkänna. Det vore
en något egenartad situation om vi skulle dra ned på
vår diplomatiska närvaro i en tid när våra kontakter
med alla världsdelar och praktiskt taget alla länder
faktiskt ökar.
Det är det som ligger till grund för både den mo-
derata och den borgerliga synen: Sverige måste ha en
samlad idé om hur vi ska vara representerade utom-
lands. Förmodligen handlar det om att vi måste vara
representerade på fler ställen, inte färre. Det är det
som ligger bakom både vår position och den borgerli-
ga positionen: Vi måste ha en politik och en strategi
för Sveriges närvaro som kräver en ökad kostym. Där
måste riksdagen nog komma in.
</anforandetext>
<intressent_id>0739152363302</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>147302</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0944/#anf4</protokoll_url_www>
</anforande>
