<anforande>
<dok_hangar_id>2348339</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0944</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:44 Måndagen den 10 december</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>2001-12-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DC3AACC0-4B65-4302-8657-2059D5A0FCE6</anforande_id>
<anforande_nummer>117</anforande_nummer>
<talare>JONAS RINGQVIST (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det finns inte så mycket nytt i bud-
geten att ta upp i den här debatten. De väsentliga
förändringar som görs vad avser anslaget till djur-
skyddsmyndigheten och återföringen av handelsgöd-
selskatten beslutades ju redan i ekonomiska vårpro-
positionen. Orsaken till att mer inte görs nu är inte
underlåtenhet att vidta nödvändiga åtgärder, utan
snarare att tidsplanen för större förändringar inte har
medgett några förändringar nu. Vi har däremot vä-
sentliga frågor framför oss, och det är de som jag har
tänkt ta upp i mitt anförande.
Den första frågan som jag vill tala om är jordbru-
kets miljöstöd. Det pågår en översyn av dessa för
eventuella förändringar inför 2003. Jag anser att det
viktigaste att utgå ifrån i den översynen är jordbrukets
betydelse för att de nya miljömålen ska nås. Det är
framför allt delmål, som i dag inte är tillräckligt am-
bitiösa, mot övergödning och mot anläggning av
våtmarker. Jag tog upp detta också i debatten om
miljömålen här i riksdagen den 22 november.
Jag anser att det är nödvändigt med förstärkningar
av miljöstöden som möjliggör en ambitionshöjning på
just dessa områden. Det kan handla om förlängt vall-
stöd, ökade anslag till kantzoner och mer pengar för
anläggning av våtmarker. Ett sätt att delvis finansiera
detta kan vara genom modulering, dvs. att vi flyttar
pengar från de generella stöden till riktade åtgärder.
När det gäller miljöstöden är det nu också hög tid
att fundera över hur de ska se ut efter nuvarande pro-
gramperiod. För denna fortsättning ska självklart en
fortsatt ökande ekologisk odling vara ett huvudmål.
Vi har också en reservation som tar upp ett mer lång-
siktigt mål för ekologisk odling, nämligen 30 % till år
2010. Jag yrkar bifall till den reservationen.
Det är naturligtvis inte tillräckligt att den ekolo-
giska arealen fortsätter att öka. Vi måste också arbeta
med miljöanpassningen av det övriga jordbruket.
Miljöstöden bör därför anpassas så att de bättre kan
möjliggöra även för det konventionella jordbruket att
ta viktiga steg mot ett mer uthålligt jordbruk.
Vi har i en motion från allmänna motionstiden
förordat ett system där stöden baseras på att man kan
ta olika steg mot ett ekologiskt jordbruk, t.ex. odling
utan bekämpningsmedel, odling med balans mellan
växtodling och djurhållning eller odling utan konst-
gödsel. Man kan sedan som jordbrukare välja hur
långt man vill gå, och den som odlar ekologiskt kan i
princip uppfylla samtliga kriterier och få fullt stöd. På
så sätt skulle stödet underlätta en omställning av hela
jordbruket till ekologiskt hållbara jordbruksmetoder.
Även resten av jordbruksstöden behöver förändras
på sikt. En total revidering av målen för EU:s gemen-
samma jordbrukspolitik är helt nödvändig. Nya mål
som inkluderar miljö- och djurskydd bör ligga till
grund för förändringar av stöden. Vi skulle helst se att
mer makt över stöden flyttas till de enskilda med-
lemsländerna och att de fokuserar på ersättningar för
miljöinsatser, landsbygdsutveckling och stöd till
mindre gynnade områden.
En annan fråga inom det budgetområde som vi
diskuterar i dag är djurskyddet. Vi har i budgeten
pengar till en ny djurskyddsmyndighet. Vi anser att
det bör skapas en ny myndighet som samlar de olika
verksamheter som i dag arbetar med djurskydd. Ett av
problemen i dag är att frågorna handläggs på alltför
många olika ställen. Ett av de alternativ som diskute-
ras är att inrätta en ombudsman för djurskyddsfrågor-
na. Detta skulle snarare öka på den uppsplittring av
djurskyddsfrågorna som redan i dag är ett problem.
Vi avfärdar därför den tanken och anser att vi ska
skapa en ny myndighet som kan samla kompetensen
på området.
Vi har ytterligare en reservation. Den handlar om
jordbruksforskningen. Vi föreslår att ett grundanslag
ges till jordbruksforskningen vid Institutet för biody-
namisk forskning. Vi anser att den verksamhet som
bedrivs där är av stor betydelse för den ekologiska
odlingen, och för att de ska kunna arbeta på likvärdi-
ga villkor med andra forskningsinstitutioner bör de ha
ett grundanslag. Vi anser att regeringen ska återkom-
ma till denna fråga i kommande budgetförslag.
Jag yrkar bifall till förslaget till riksdagsbeslut i
betänkandet förutom under punkt 10, där jag yrkar
bifall till reservation 6, och under punkt 13, där jag
avstår från yrkande för att spara tid vid voteringen.
</anforandetext>
<intressent_id>041424287315</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>147415</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0944/#anf117</protokoll_url_www>
</anforande>
