2348339 GP0944 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:44 Måndagen den 10 december 2001/02 44 2001-12-10 00:00:00 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 7A0A8591-8A6F-4166-99B7-D952A892E7CA 113 PER-SAMUEL NISSER (m) m Fru talman! Det har varit diskussion om fiske och jordbruk. Jag tänkte ta upp en liten del av betänkandet som gäller skogen och de skador som vi sett runtom i landet. Över två miljoner hektar bedöms nu vara smittade med den fruktade greminiellasvampen. Utöver det bedömer man att 300 000 hektar finns i riskzonen. Stora arealer får nu avverkas eller gallras hårt för att få bort de skadade eller döda tallarna. Fru talman! Så är läget i dag vad gäller skadorna på tallskog som är orsakade av svampen i delar av landet. Jag har varit ute och sett på många ställen. Det kanske är flera av oss som har. Om man går i områ- dena är det helt enkelt hemskt att se. Jag är oroad - ja, starkt oroad - för vart det nu är på väg. Den oron delas i dag av många som har berö- ring med skogen - forskare, skogsägare och skogsvårdsmyndigheter. I betänkandet diskuteras även detta problem, och en del motioner tar upp olika åtgärder som skulle kunna vidtas framöver. Utskottet har tagit upp frågan. Men jag anser att utskottet borde varit tydligare i betänkandet till riks- dagen och tagit problemet på ett större allvar. Det behövs en större tydlighet om vad vi kan behöva göra framgent. Det vi vet i dag är att skadorna på tallskogen är långt större än vi anade i början på året eller i början på sommaren. Det är främst ungtallskog i åldern 30- 50 år som är drabbad. Ofta är det de områden som ligger högt och har en stor andel täta och välskötta bestånd. De mest drabbade områdena är i Bergslagen, Värmland-Dalarna och en del i Närke. Men skador finns även i andra delar av landet som i Dalsland, Bohuslän och i östra Småland. De finns även på andra ställen men då kanske i något mindre omfattning. Vad är då orsaken? Är det fel väder, fel proveni- ens, dvs. plantor som kommer från andra områden än dem som de ska planteras i, fel mark, dvs. att man sätter tall där det ska vara gran, eller är det fel skogsvård? Frågorna kring detta är rätt många, men ingen är väl riktigt säker på svaren. Vädret är kanske det viktigaste orsakssambandet, med det väder som har rått under de senaste två åren, dvs. svala och blöta somrar och milda vintrar. Detta har gynnat svampen. Om vädret fortsätter att vara som nu, dvs. varmt och fuktigt, sprids sporer från den här svampen ytterligare till nya områden - och då kanske mer omfattande än tidigare. Vad gäller proveniensen, dvs. området eller ståndorten, så kan en orsak till skadorna vara att man har planterat tall på marker som egentligen passar mer till gran. Detta har gjort att plantorna har blivit stressade och därmed mer mottagliga för sjukdomar. Man har tagit plantor från områden som ligger söder om det område man ska plantera på. Det är områden som är 30-50 år som är de mest angripna i dag, och där vet vi att det är så här det har gått till. Man kanske kommer att ifrågasätta detta sätt att förnya plantor med plantor från andra områden. Har det varit en riktig metod i detta fall? Contortatallen är en tallsort som egentligen inte kommer från Sverige från början. Det kan vara på denna sort som svampen har fått fotfäste och sedan har skapat de skador som nu finns på olika tallsorter, som är hårt angripna. Vi har t.o.m. sett detta på vissa granar. En faktor kan också vara monokulturer. Finns det ensidigt en sort i bestånden så är de monokulturer. När angrepp av svampar eller skadedjur kommer blir dessa mycket hårt angripna. I dag ser vi att det är områden med rätt rena bestånd av tall som är hårt angripna. Den beskrivning jag har gjort nu gäller olika tänkbara orsaker till att vi har de skador som vi har i dag. Forskarna är inte färdiga och kan inte ge de svar som vi så gärna vill ha för att inte begå nya eventuella misstag. Framöver krävs mycket arbete och försiktig- het. Det finns stora risker för ny infektion under kommande säsonger. Man har sett att på de områden som är värst drabbade i dag förekom det relativt stora angrepp två år tidigare. Därför fanns det sannolikt gott om sporer i fjol som kunde infektera såväl träd som drabbats tidigare som tidigare oinfekterade tallar. Det som sker är att sporerna sprids till unga års- skott. Med lämplig väderlek underlättas sedan en infektion som tar död på först årsskotten, sedan gre- narna och till slut - om man har otur - hela trädet. Om man inte tar bort de angripna och döda träden så kommer kanske nya skadedjur att kunna angripa ännu större områden. Det gäller t.ex. märgborren. Med detta i bakgrunden avverkas och gallras det nu för fullt i alla drabbade områden i vårt land. Man kan bara hoppas att man har lyckats med detta så pass bra att vi inte får se en ökning av skador under kom- mande år. Men om det är faktorer som vi inte kan påverka på kort sikt så är jag och många med mig mycket oroade över vad som kan ske under de närmaste åren. Stora värden förstörs. Det är en nationalekonomiskt viktig fråga. Skogen är viktig för vårt lands ekonomi, tillväxt och välstånd. De enskilda skogsägarna kan också drabbas mycket hårt om de har fastigheter i skadeområdena. Det går tyvärr inte att försäkra sig mot dessa skador på ung- och vuxenskog. Det finns alltså stora problem redan i dag. Om den negativa utvecklingen fortsätter med nya och större angrepp så tycker jag att det är viktigt att vi försöker ta ett större ansvar, agerar och tar detta på större all- var. Det är det som vi försöker peka på i den första reservationen. Fru talman! Med detta vill jag instämma i yrkan- det från Carl G Nilsson på reservation nr 1. 0299768872013 N 2010-01-01 00:00:00 147411 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0944/#anf113