<anforande>
<dok_hangar_id>2348338</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0943</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:43 Fredagen den 7 december</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>43</dok_nummer>
<dok_datum>2001-12-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utbildning och universitetsforskning, hög- skolan samt likabehandling av studenter i hög-</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>0FC006CC-DAF8-4FAD-8F37-A06CDC2D4646</anforande_id>
<anforande_nummer>107</anforande_nummer>
<talare>CATHARINA ELMSÄTER- SVÄRD (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! I det lilla barnet finns så mycket
framtid, liksom det hos dess föräldrar finns ett oerhört
stort hopp om att kunna ge barnet det bästa. För mig
är det viktigt att kunna verka för att enskilda männi-
skor ska kunna förverkliga sina drömmar och ideal.
Många politiska företrädare, även i denna kamma-
re, betonar vikten av mångfald och valfrihet. Men
många gånger uppfattar jag att vi ändå menar så oli-
ka. Med utgångspunkt i just valfrihet och mångfald är
det några delar i detta betänkande som jag vill ta upp.
Låt mig börja med våra yngsta medborgare - det
lilla barnet som nyfött ligger i de stolta föräldrarnas
famn. Alla föräldrar har olika ambitioner och visioner
för just sitt barn. Snart kommer tiden då de ska börja
göra sina första val. Ska man fortsätta att vara hemma
med barnet ett tag till eller ordna barnomsorg, och hur
ska den i så fall se ut?
Min utgångspunkt är att det är föräldrarna utifrån
sina ambitioner och möjligheter som vill göra valet
och vi som politiker som ska ge dem förutsättningar-
na.
Herr talman! Därför har jag några frågor till mi-
nistern när det gäller mångfald och valfrihet. På vilket
sätt ökar småbarnsföräldrarnas valfrihet när enbart
vissa får mer ekonomiskt utrymme och andra inget
alls genom genomförandet av maxtaxan? Vad är
poängen med att undergräva förutsättningarna för
alternativ, t.ex. föräldrakooperativ? På vilket sätt
kommer kvaliteten i verksamheten att tryggas när
barnen stannar längre på dagis, fler söker sig dit och
allt förre förskollärare finns att få tag på?
Nej, maxtaxan är fel åtgärd för att komma till rätta
med familjers, som man säger, trånga ekonomi. Jag
känner full sympati för alla de småbarnsföräldrar som
kämpar ekonomiskt och som knappt har pengar kvar
till månadens slut. Men då är det skatterna som ska
sänkas så att fler kan leva på sin lön i stället för på
bidrag och subventioner.
Vi moderater har gemensamt med de övriga bor-
gerliga partierna föreslagit ett barnkonto, särskilda
grundavdrag för varje barn i familjen och avdrag för
styrkta barnomsorgskostnader. På så vis ges alla, inte
bara vissa, möjlighet att själva påverka sin omsorg
efter just sina egna drömmar och visioner.
Men, herr talman, barnen har en förmåga att växa,
och nu är det snart dags för dem att börja i skolan.
Just möjligheten att vara delaktig påverkas i allra
högsta grad när vi får välja skola. Om detta har To-
mas Högström tidigare talat, liksom om vikten av att
resurserna följer eleven. Jag ska därför i stället ta upp
en annan del, nämligen skolans utveckling.
Skolutvecklingen gagnas av att alternativ pedago-
gik utvecklas. Om detta är de flesta överens. Om vi
menar allvar med att det behövs olika pedagogiker i
förskolan och i grundskolan är det, anser jag, an-
märkningsvärt att regeringen ännu inte löst frågan om
examinationen av Waldorflärare. När ska regeringen
se till att de som utbildas vid Rudolf Steiner-
högskolan får en erkänd lärarexamen?
Herr talman! Inom skolan måste elever, efter sina
drömmar, kunna få en chans att förverkliga sig. För
några tar det lite längre tid. Somliga kräver ju särskilt
stöd såväl ekonomiskt som personellt. Men gemen-
samt för alla elever är att de, om de ges chansen att
välja en skola där de själva anser sig kunna utvecklas
mest, känna trygghet och få kvalitet, trivs och gör
resultat. Därför är det anmärkningsvärt att blinda och
synskadade elever med multifunktionshinder i dag
saknar tillräckligt bra möjligheter att studera vidare
efter grundskolan. Det är viktigt att det som ett alter-
nativ inrättas ett riksgymnasium för just dessa barn.
Av samma anledning kvarstår vårt krav om att
riksdagen bör upphäva beslutet om att avveckla
Ekeskolans fasta skoldel. Vi menar att staten i vissa
fall behöver ta ett större ansvar för svårt funktions-
hindrade elever; detta för att minimera risken att
eleverna inte ges tillräckliga möjligheter utifrån sina
speciella förutsättningar. Dessa barn har ju också
drömmar.
Herr talman, låt mig avsluta med att ta upp något
som berör alla inom förskola och grundskola.
· Om det ska finnas en mångfald och om det är
viktigt med valfrihet, behövs det då inte fristående
alternativ?
· Om vi vill ha en kvalitativ skola och erfarenheter-
na säger att fristående skolor procentuellt sett sat-
sar mer på lärarlöner och läromedel än de kom-
munala skolorna, behövs då inte friskolor?
Jag vet, herr talman, att det till våren blir en sär-
skild debatt med anledning av regeringens friskole-
proposition, men jag har en fråga som jag skulle vilja
ställa i detta sammanhang - om det nu finns någon
kvar här i kammaren som kan svara på just den frå-
gan: Kommer det en proposition à la Ringholms se-
naste utspel om att sänka arbetsgivaravgiften i kom-
mun och landsting - något som i så fall i allra högsta
grad skulle påverka skolors ekonomi och som, fram-
för allt, skulle innebära en orättvisa mellan skolor?
Ett sådant socialdemokratiskt förslag kommer i
alla fall vi att avvisa. Jag hoppas att skolministern
också har insett situationen - om hon nu menar allvar
med detta med valfrihet och mångfald - och går till-
baka och ger finansministern en rejäl politisk
bakläxa!
</anforandetext>
<intressent_id>064601872511</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>147286</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0943/#anf107</protokoll_url_www>
</anforande>
