<anforande>
<dok_hangar_id>2348337</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0942</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:42 Torsdagen den 6 december</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>42</dok_nummer>
<dok_datum>2001-12-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts.) Hälsovård, sjukvård och social omsorg (forts. SoU1)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>89C5D365-E1FF-4D47-8027-A3487B43B8DD</anforande_id>
<anforande_nummer>205</anforande_nummer>
<talare>KENNETH JOHANSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! I mitt anförande tog jag upp de soci-
ala geografiska hälsoklyftorna och att hälsan är
ojämlikt fördelad. Det finns många exempel på hur
hälsovillkoren varierar mellan kommuner, län och
regioner. Det skiljer också beroende på om man är
arbetare eller tjänsteman, man eller kvinna och bero-
ende på utbildningsnivå och etnisk bakgrund. Så ser
det ut i Socialdemokraternas Sverige.
Jag saknar en hälsostrategi från regeringen, en
strategi som hälso- och sjukvården är en mycket vik-
tig del av. Men det finns så mycket mer.
Jag skulle vilja höra hur Susanne Eberstein funde-
rar när det gäller just att vi har hälsoklyftor och hur
man kan hela dessa klyftor.
Min andra fråga handlar förstås om finansiell
samordning. Min raka och enkla fråga är: Hur kan de
socialdemokratiska ledamöterna i utskottet stillati-
gande åse hur miljarderna rullar, överenskommelser-
na sviks, vårdköerna växer och sjukskrivningarna
ökar?
</anforandetext>
<intressent_id>0327857385513</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>147116</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0942/#anf205</protokoll_url_www>
</anforande>
