<anforande>
<dok_hangar_id>2348336</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0941</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:41 Onsdagen den 5 december</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>41</dok_nummer>
<dok_datum>2001-12-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag inom socialförsäkringsområdet samt senareläggning av premiepensionens efterle-</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9C82ADAE-7EBC-4A79-9367-780DD641E41F</anforande_id>
<anforande_nummer>80</anforande_nummer>
<talare>LENNART KLOCKARE (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det område vi nu debatterar berör den
ekonomiska äldrepolitiken inom utgiftsområde 11,
som berör bl.a. ålderspensionen, efterlevandepensio-
nen och bostadstillägget till pensionärer. Nuvarande
folkpension och pensionstillskott kommer från år
2003 att ersättas av en garantipension, och dessutom
kommer ett äldreförsörjningsstöd att införas som från
samma år ska ingå i utgiftsområdet.
De insatser som har gjorts under 1990-talet för att
sanera statens finanser har även drabbat pensionärer-
na. Emellertid vidtogs åtgärder för att skydda de
pensionärer som har de lägsta inkomsterna genom
förbättringar i bostadstillägget och i pensionstillskot-
tet. Bostadstillägget har mer än fördubblats sedan
1993. Pensionärerna som kollektiv har trots allt klarat
saneringen bättre än andra grupper, t.ex. i jämförelse
med ensamstående med barn, även om det finns en-
skilda pensionärer som har haft det svårt.
Ekonomin för äldre har utvecklats i en positiv
riktning, bl.a. beroende på att nya pensionärer har en
högre ATP. Detta bekräftas av SCB:s stora levnads-
nivåundersökning och nu senast i slutbetänkandet
Välfärdsbokslut för 1990-talet.
Det nya ålderspensionssystemet innebär att kom-
mande generationer kommer att få en pension som är
anpassad till vad ekonomin och demografin tillåter.
Bl.a. innebär det att ATP för ålderspensionärer fr.o.m.
2002 följsamhetsindexeras. Detta innebär att ATP
huvudsakligen ska följa inkomstutvecklingen i stället
för prisutvecklingen.
Fru talman! Jag kan konstatera att åtskilliga för-
bättringar har genomförts under senare år, särskilt för
de pensionärer som har de lägsta inkomsterna. Ut-
skottet anser att det är viktigt att tillgängligt utrymme
för ekonomiska förbättringar används selektivt. Där-
för föreslås i budgeten förbättringar av bostadstilläg-
get och en utvidgning av skattereduktionen.
Följsamhetsindexeringen, som ska börja tillämpas
från årsskiftet, innebär att tilläggspensionen för dem
som är födda 1936 och tidigare räknas upp med
3,28 %. Enbart prisuppräkningen hade medfört en
uppräkning med 2,71 %. Trots förbättringar på många
områden är det viktigt att pensionärernas ekonomiska
förhållanden fortlöpande uppmärksammas.
Regeringen föreslår även att en skattejustering ska
göras så att de med ATP får en skattereduktion. De
som har låg eller ingen ATP får en engångsutbetal-
ning i samband med att besked om slutlig skatt er-
hålls, dvs. som regel i augusti. De kommer att få
1 320 kr som betalas ut åren 2002 och 2003.
Fru talman! Det är några motioner som jag skulle
vilja kommentera. En sådan motion handlar om att
pensionen skulle likställas mellan gifta och ogifta.
Detta skulle beröra dem som är födda 1953 och tidi-
gare samt pensionärer som uppbär garantipension.
En sådan förändring har kostnadsberäknats till
över 5 miljarder kronor. De partier som står bakom
överenskommelsen ansåg att dessa medel borde an-
vändas till mer angelägna delar av grundskyddet i
pensionssystemet.
Jag vill understryka det som partierna bakom
överenskommelsen var överens om, dvs. vikten av att
vårda pensionsöverenskommelsen. Ändringar som
ska göras måste ske i samförstånd mellan de partier
som står bakom överenskommelsen. Om något av
partierna börjar att motionera för   förändringar kan
det lätt börja gunga i en sådan överenskommelse. Jag
tror att alla partier skulle kunna tänka sig att göra
någon justering i det ursprungliga förslaget, men jag
hoppas att vi med den anda och inriktning som har
gällt också kan vårda den här överenskommelsen.
Som jag tidigare har redogjort för har kraftiga
förbättringar gjorts inom BTP, alltså bostadstillägg
till pensionärer. Nu föreslår regeringen att bo-
stadstillägget ska förbättras ytterligare. Det kommer i
huvudsak kvinnor med låga pensioner till del.
Förslaget är att ersättningsnivån i BTP fr.o.m. år
2002 ska vara 91 % upp till en bostadskostnad på
4 500 kr. Det är samma ersättningsnivå som regering-
en föreslagit i propositionen 2000/01:140. Föränd-
ringen innebär en förbättring för pensionärer med
BTP med i snitt 400 kr och som mest 540 kr per år.
Men i stället för att förbättra för den del av pen-
sionärskollektivet som har de lägsta inkomsterna och
uppbär BTP vill moderaterna försämra för de ca 98 %
av de 400 000 pensionärer som har BTP. Den över-
vägande delen av dem är kvinnor.
Moderaternas förslag innebär att taket för den
högsta bostadskostnad som kan godkännas ska sänkas
med 500 kr, alltså från 4 500 till 4 000 kr, samt också
att golvet på 100 kr ska återinföras. Det innebär en
försämring av bostadstillägget med 585 kr i månaden.
Fru talman! Det finns några motioner från den
borgerliga sidan om att fritidsfastigheter inte ska ingå
vid beräkningen av BTP. Frågan har tidigare be-
handlats vid ett flertal tillfällen i denna kammare.
Och av den av riksdagen nyligen beslutade nya BTP-
lagen framgår att stödet är utformat som ett individin-
riktat stöd av grundskyddskaraktär, där bidragstaga-
rens samlade ekonomi ska vara avgörande för rätten
till stöd. Därför anser utskottet att det är rimligt att
inte enbart kapitalavkastningen utan även själva för-
mögenhetsinnehavet påverkar den bidragsberättiga-
des rätt till BTP.
Fru talman! När det gäller efterlevandepensionen
har åtgärden varit nödvändig för att sanera statens
finanser. Utskottet ser positivt på förslaget att höja
åldersgränsen för hemmavarande barn från 18 till 20
år. Detta medför förbättringar för änkor med barn.
Även kompensationsnivån i bostadstillägget medför
förbättringar för änkorna. Regeringen kommer dess-
utom under januari månad nästa år att föreslå ytterli-
gare förbättringar inom änkepensionen.
De förslag till försämringar inom BTP-området
som Moderaterna föreslår skulle innebära ytterligare
försämringar för änkorna utifrån den lagstiftning som
gäller. Moderaterna vill ju i andra sammanhang ge sig
ut för att vara änkornas förespråkare.
Även om Moderaterna skulle få gehör för sitt för-
slag att avskaffa inkomstprövningen, innebär det att
det blir de änkor som i dag har bostadstillägg som
skulle drabbas av Moderaternas förslag, och det är ju
de änkor som har de lägsta inkomsterna. Men det är
kanske helt i sin ordning enligt den moderata politi-
ken att det är personer med låga inkomster som ska
drabbas av deras politik och att mer välbeställda gyn-
nas. En minskning av pensionen för de änkor som har
BTP i dag skulle innebära en försämring med 585 kr i
månaden. Det tycker jag inte är en bra och rättvis
politik.
Utskottet har i ett tidigare betänkande behandlat
omställningspensionen, som kommer att förlängas
från sex till tio månader från 2003 och till tolv måna-
der från 2005. Utskottet förutsätter att regeringen
återkommer med förslag till riksdagen om en tidiga-
reläggning av tolvmånadersperioden om det ekono-
miska utrymmet medger detta.
Jag vill yrka bifall till utskottets förslag på ut-
giftsområde 11 och avslag på samtliga reservationer.
</anforandetext>
<intressent_id>0708483204009</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>146783</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0941/#anf80</protokoll_url_www>
</anforande>
