2348336 GP0941 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:41 Onsdagen den 5 december 2001/02 41 2001-12-05 00:00:00 Anslag inom socialförsäkringsområdet samt vissa socialförsäkringsfrågor D91FA9E6-EEAD-4301-B0C8-5B33C5FC9F86 8 BIRGITTA CARLSSON (c) c Fru talman! Centerpartiet vill ha en total översyn av hela socialförsäkringssystemet. Många står utanför dagens socialförsäkringssys- tem. De som inte kommit in på arbetsmarknaden har vare sig rätt till sjukpenning, a-kassa eller tjänstepen- sion. Socialförsäkringssystemen är inte anpassade till de tillfälliga och mer osäkra anställningsformer som har blivit allt vanligare under 1990-talet. Många utri- kes födda är diskriminerade på arbetsmarknaden. Även studenter måste, under de perioder de står till arbetsmarknadens förfogande, kunna få en grundläg- gande ekonomisk trygghet. Samtidigt som många står utanför de generella transfereringssystemen förekommer ett överutnytt- jande. En utredning bör göra en genomgripande analys av framtidens behov och ge förslag till nödvändiga förändringar för att socialförsäkringarna ska anpassas till den nya tiden. Centerpartiet anser att trygghetssystemet bör byg- ga på följande principer. En grundläggande ekonomisk trygghet bör ga- ranteras samtidigt som personen stimuleras att klara sin egen försörjning. En stor del av tryggheten ska ligga i systemets konstruktion med enkelhet, hållbar- het, tydlighet och förutsägbarhet. Ett långsiktigt och hållbart trygghetssystem bör skapas som ger männi- skor stort utrymme att påverka sin egen livssituation. Risker som inte går att påverka måste spridas mellan individer så att alla människor kan få en ekonomisk trygghet utifrån sina egna villkor. Ett långsiktigt hållbart trygghetssystem ska inte påverkas av hög- eller lågkonjunktur eller vara käns- ligt för demografiska förändringar. Detta är särskilt viktigt med hänsyn till den budgetlagstiftning som reglerar nivån på de statliga utgifterna genom utgift- staket. För att ett framtida ekonomiskt trygghetssystem ska vara långsiktigt hållbart förutsätts att det finns en bred politisk majoritet, i likhet med den överens- kommelse som ingicks i samband med reformeringen av pensionssystemet. Trygghetssystemet ska bygga på arbetslinjen och ställa krav på att de som får ersättning aktivt ska söka arbete för egen försörjning. Det måste skapas ekono- miska incitament för båda parter, och den nödvändiga aktiviteten ska sättas in i ett tidigt skede. Genom att renodla trygghetssystemets olika ersättningsnivåer och skapa ett enhetligt system bli det också mer för- utsägbart för såväl den enskilde som för staten. Alla människor ska garanteras en ekonomisk grundtrygghet som kompletteras med en obligatorisk inkomstbortfallsförsäkring. Det måste också finnas en koppling mellan den insats i form av avgifter som den enskilde betalar in i systemet och den ersättning man får ut när man anlitar försäkringen. Fru talman! Inom utgiftsområde 10 finns det an- ledning att känna oro för den enorma ökningen av kostnaderna för sjukskrivningarna. I år beräknas sjukförsäkringen ersätta kostnaden för över 100 mil- joner sjukskrivningsdagar, och detta är mer än en fördubbling av kostnaderna sedan 1997. Bara ökning- en det senaste året motsvarar 35 000 arbetstillfällen. Denna utveckling ger verkligen anledning att känna oro. En av Sveriges ledande stressforskare, Lennart Levi, sammanfattar i fem punkter hur det goda arbetet ska vara utformat för att undvika stressrelaterade sjukdomar. · Arbetet ska vara meningsfullt och utvecklande. · Man ska ha en rimlig arbetsbelastning. · Man ska känna trygghet, tillit, rättvisa och re- spekt. · Det ska vara lagom medbestämmande, "vardagsmakt". · Det ska vara en belöning som motsvarar den an- strängning man gör. En av de viktigaste utmaningarna för framtidens arbetsliv och samhälle handlar därför om att stödja individen och att skapa balans mellan stress och åter- hämtning. Det handlar om att stärka individens makt över vardagen, om att kunna styra över sin tid, om att begränsa andras makt och inflytande över det egna livet. Under de senaste åren har vi sett hur sjukskriv- ningarna har ökat och att alltfler har drabbats av långvarig frånvaro från jobbet. Vi har på några år gått från hög arbetslöshet till hög sjukfrånvaro. Kostna- derna ökar, vilket i sig är bekymmersamt. Men det är också bekymmersamt att så få människor får rehabi- litering och att antalet långa sjukskrivningar ökar. Dessutom ökar förtidspensioneringarna i en takt som inte har upplevts på länge. Rehabiliteringsreformen som genomfördes i bör- jan av 90-talet hade till syfte att minska sjukfrånvaron och få till stånd tidiga och aktiva rehabiliteringsinsat- ser. Reformen har inte åstadkommit det som var av- sikten. Arbetsgivaren har ett stort, men otydligt, an- svar för de anställdas rehabilitering, och i praktiken har ansvaret flyttats från arbetsgivaren till fyra olika sektorer, som i sin tur har olika finansiärer; hälso- och sjukvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Eftersom rehabiliteringsansvaret har blivit otydligt och sektoriserat har de gemensam- ma målen blivit oklara. Den enskilde individen har klämts mellan olika regler och finansieringskällor. Individen har inget inflytande över rehabiliterings- processen. Det är nödvändigt att individen får rehabi- litering mycket tidigare än i dag och dessutom möj- lighet att själv vara med och påverka rehabiliterings- åtgärderna. Fru talman! När vi förra året debatterade det här utgiftsområdet hade vi förhoppningar att det skulle ske förändringar till det bättre under det här året, att vi under 2001 skulle få förslag på våra bord till en möjlighet att i hela landet införa finansiell samord- ning enligt modell Finsam. Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet hade en uppgörelse med regeringen om en handlingsplan som var ett viktigt steg mot finansiell samordning. Rege- ringen hade krav på sig att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag till finansiell samordning av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och socialför- säkringen i syfte att underlätta samarbete för att åstadkomma ökad hälsa och färre sjukskrivningar. Lokala lösningar skulle uppmuntras. Finansiell sam- ordning vet vi ger möjlighet att använda samhällets totala resurser på ett effektivare sätt till fördel för den enskilde och för samhället som helhet. Centerpartiet känner stor besvikelse över att rege- ringen har förhalat frågan trots att både Landstings- förbundet och Försäkringskasseförbundet har uttalat sig för den finansiella samordningen. Båda dessa aktörer vet vad de talar om. Trots den positiva utvärderingen av försöken med finansiell samordning, trots den stora ökningen av sjukskrivningarna - dessutom ett sviket löfte, en uppgörelse, med tre andra partier - verkar det som om socialdemokraterna gör allt för att förhala att lägga fram ett förslag till riksdagen. Vad är det som har gjort att Miljöpartiet har valt att acceptera att skjuta på genomförandet? Finns det något som talar för att vi den här gången kan lita på en beställning till regeringen att återkomma med förslag? Här finns alltså många frågetecken. Det finns många områden som kan lyftas fram inom socialförsäkringsområdet, fru talman. Socialför- säkringarna måste på ett bättre sätt än i dag vara jäm- lika mellan anställda och företagare. Under de första åren för en egenföretagare handlar det mycket om att etablera sig på marknaden. Om företagaren blir sjuk eller väljer att bilda familj under de första åren kan detta slå hårt mot företagaren. Företagaren befinner sig i ett känsligt uppbyggnadsskede samtidigt som det är ett bekymmer att ersättningen beräknas annorlunda för företagaren än för anställda. Det är viktigt att det finns både ekonomisk trygghet och rättssäkerhet för företagaren. Det kan åstadkommas om företagaren får förmåner på lika villkor som anställda. Fru talman! Jag står självklart bakom alla våra re- servationer, men jag yrkar bifall endast till reserva- tionerna 2, 9 och 13. 0673622610409 N 2010-01-01 00:00:00 146711 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0941/#anf8