2348336 GP0941 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:41 Onsdagen den 5 december 2001/02 41 2001-12-05 00:00:00 Anslag inom socialförsäkringsområdet samt vissa socialförsäkringsfrågor 558627D2-6FE0-42BA-9FF1-82AAA500E8E5 19 BERIT ANDNOR (s) s Fru talman! Målet för den svenska välfärdspoliti- ken är att utjämna skillnader mellan olika samhälls- grupper genom en solidariskt finansierad välfärd som är uppbyggd med generella system. Socialförsäkring- arna ska vara trygga, rättvisa och effektiva. De ska omfördela över livet och utjämna risker mellan olika grupper. Den nedgång som vi har haft under 90-talet i den svenska ekonomin och den höga arbetslösheten har naturligtvis fått konsekvenser när det gäller både välfärdens nivåer och dess fördelning. I det ganska nyligen presenterade välfärdsbokslutet får vi nu ett mycket bra kunskapsunderlag för de fortsatta politis- ka prioriteringarna inom välfärdsområdet. Vi kan konstatera att välfärdssystemen har stått rycken under 90-talet. Samtidigt ser vi också att det krävs ytterligare insatser för att utveckla och förbättra den generella välfärden så att den skapar mer av rätt- visa och jämlikhet. Det har också varit utgångspunk- ten för oss socialdemokrater när vi nu successivt under de senaste åren har kunnat göra rejäla förbätt- ringar för barnfamiljerna och för de pensionärer som har de lägsta inkomsterna. I takt med att vi har fått ordning på ekonomin har vi kunnat tillföra både kommuner och landsting yt- terligare resurser. Detta fortsätter nu. Det blir mer resurser till vården, skolan och omsorgen genom de 9 miljarder som vi har tagit fram genom försvarsbeslu- tet. Vi ger också ytterligare resurser för att öka till- gängligheten i sjukvården. I årets budget finns därutöver ytterligare förbätt- ringar för barnfamiljerna och pensionärer med låga inkomster. Det är förlängd föräldraförsäkring, max- taxa i barnomsorgen, höjd garantinivå i föräldraför- säkringen, höjda bostadstillägg för pensionärer och skattereduktion för alla pensionärer. Det är vad vi behandlar i detta betänkande. Det finns mycket att kommentera. Vi tillför bl.a. ytterligare resurser till försäkringskassans administ- ration. Vi tar nu glädjande nog ett stort steg framåt när det gäller den finansiella samordningen. För att något replikera till Bo Könberg, som tidigare ställde en del frågor till mig, vill jag säga att jag är oerhört glad över att vi har kunnat göra detta ställningstagan- de i utskottet. Det innebär att utskottet gör en klar beställning till regeringen. Vi ger att klart besked om att Socsamlag- stiftningen ska ges rikstäckning och permanentas. Det blir möjligt att utifrån lokala och regionala förhållan- den utforma den samordning som vi vet är så viktig särskilt för de grupper i samhället som är de mest utsatta och som också har sammansatta problem. Det är oerhört viktigt att detta sker. Jag delar Bo Könbergs uppfattning när han säger att vi kan behöva flytta pengar. Visst är det så. Men låt oss ge dem som befinner sig ute i verksamheterna som känner pro- blemen en möjlighet att anpassa sin samordnings- verksamhet utifrån förutsättningarna. Det tycker jag är viktigt. Vi vet att förutsättningarna och behoven varierar över landet. Jag förstår att Bo Könberg har låst sig och blivit något blockerad vid just begreppet Finsam. Jag kan lova Bo Könberg att Socsam kommer att göra mycket stor nytta och bli en mycket bredare och bättre möj- lighet för dem som är ute i verksamheten och vill arbeta med samordning inom de olika sektorerna i välfärdsområdet. Jag hade egentligen tänkt att uppehålla mig kring principerna för socialförsäkringen. Det är här vi ser de betydande skillnader som finns mellan de politiska partierna. Vi socialdemokrater tog tidigt ställning för en generell välfärdsmodell. Det är en modell som bygger på inkomstbortfallsprincipen och ger stan- dardtrygghet. Det är en välfärdsmodell som bygger på att alla är med i ett gemensamt system där alla deltar. Vi har en omfördelning av resurser och risker över livet och mellan olika grupper i samhället. Det är ett system som är solidariskt och rättvist där de som är mer pri- vilegierade än andra solidariskt delar med sig. De som jobbar i arbeten som sliter på kropp och själ har lika möjligheter till ersättning och vård som de som har jobb som är stimulerande och berikande. Det är ett system som omfattar direktörer, vårdbiträden, hemmafruar och IT-experter. Det valet har visat sig vara oerhört framgångsrikt. Av olika jämförelser som vi kan göra i ett internatio- nellt perspektiv kan vi konstatera att det svenska valet av modell är det system som bäst skapar förutsätt- ningar för jämlikhet och jämställdhet. Det är detta val av modell som har haft en avgörande betydelse för välfärdssamhällets framväxt, sysselsättningen och tillväxten. Det valet av principer för välfärdens uppbyggnad kommer också att ligga till grund för det ständigt pågående arbetet med utveckling och förnyelse inom socialförsäkringarna. Vi lever i ett samhälle som ständigt utvecklas och förändras. Villkoren på ar- betsmarknaden förändras. Vi vet hur den demografis- ka utvecklingen ser ut. Det visar hur viktigt det är för oss att hålla fast vid de grundläggande principer som vi har byggt upp för socialförsäkringarna, och där är arbetslinjen en av de mest centrala principerna. Jag sade inledningsvis att vi ser skiljelinjerna mellan de politiska partierna i principerna för social- försäkringarna. Jag har roat mig med att jämföra årets moderata motioner inom detta område med de tidiga- re motioner som lämnats under mandatperioden. Motionerna blir mer urvattnade och mer intetsägande, Margit Gennser. I börjar av perioden talade ni klarspråk. Då krävde ni klart och tydligt att välfärdssystemen ska vara för dem som är verkligt behövande. Det är en grupp som ni definierade som liten, ömtålig och som består av personer om inte av egen förskyllan har försatt sig i en situation där han eller hon inte längre kan försörja sig. För att förverkliga det enligt era grundläggande värderingar och er syn på välfärden föreslog ni också följdriktigt försämringar inom socialförsäkringssys- temet. Det var sänkta sjukpenningsersättningar, av- skaffande av barnbidrag, osv. I den motion som vi nu har att ta ställning till har det skett en del betydande revideringar. Det ni har fört fram är lite mer inlindat och lite mer dunkelt skrivet. Det är fritt från de tidigare kanske lite mer slagkraftiga formuleringarna. Man tvingas att lägga ihop från andra motioner för att få fullständigt klart för sig vad det handlar om. Ett exempel på den moderata dunkelheten är den motion som finns från moderaterna om generella principer för socialförsäkringssystem. Där skriver man: "I Sverige hade socialförsäkringssystemen kun- nat konstrueras efter grundtrygghetsprincipen om skatteuttaget tillåtit detta. Men höga skatter under de senaste decennierna har inte gett människor möjlighet att spara, och därmed skapa individuella försäkrings- lösningar. Därför måste socialförsäkringssystemen under en överskådlig framtid följa inkomstbortfalls- principen." Vad vill moderaterna säga med detta? Att de vill införa en grundtrygghetsmodell i socialförsäkringen? Kanske, men det är inte riktigt säkert. Det kan man inte läsa ut. Man måste nog läsa vidare i en annan motion för att riktigt förstå vad det är ni menar. I en ytterligare motion kräver moderaterna att den sjukpenninggrundande inkomsten ska beräknas på de senaste 24 månaderna, och den ska endast inkomstin- dexeras. Sjukförsäkringen ska i högre grad än i dag kompletteras med avtalsförsäkringar och privata försäkringar. Jag citerar vidare: "Kombinationen lägre skatter och något lägre ersättningar i försäkringar ökar an- svar både för anställda och arbetsgivare genom att de ersätter inkomstborfallet tydligare." Så kommer det: "Lägre ersättningsnivå i en försäkring leder erfaren- hetsmässigt till lägre utnyttjande." När man lägger ihop hela bilden av den moderata politiken kan vi återigen konstatera, även om det kanske inte är så tydligt formulerat, att man vill av- skaffa inkomstbortfallsprincipen i socialförsäkrings- systemet och tvinga ut människor på den kommersi- ella försäkringsmarknaden. Det är en marknad som naturligtvis värnar tryggheten för dem som kan betala för sig men lämnar dem av oss som inte klarar att betala premierna i kylan. Varför säger man då inte det i klartext? Varför hymlar moderaterna i denna fråga? Till skillnad från moderaterna vill vi socialdemo- krater ha en välfärd som är till för alla, inte bara för några, och det är mot den bakgrunden som vi vill höja taken i socialförsäkringssystemen. I år beräknas un- gefär 1 miljon löntagare inte ha rätt till 80 % i sjuker- sättningen, på grund av att deras inkomster ligger över det s.k. taket. Vi vet att denna grupp ökar mer och mer tack vare den goda reallöneutvecklingen. Det är precis som moderaterna säger, att många kompenseras för detta i kollektivavtal - men inte alla, bara några. Det gäller främst LO:s medlemmar, som står utanför detta. För dem innebär en sjukskrivning en rejäl löneförlust. När det gäller ersättningsnivån i föräldraförsäkringen saknas det ett skydd för i stort sett alla. Om vi inte höjer taket för ersättningarna leder det till att inkomstbortfallsprincipen i sjukförsäkringen ersätts med ett grundtrygghetsbidrag. Därmed skulle naturligtvis förtroendet för försäkringen rämna, och vi öppnar fältet för privata sjukförsäkringar. Det är det här som vi socialdemokrater vill för- hindra. Därför är det glädjande att vi tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet har kommit överens om att höja taket, om vi klarar det för eko- nomin, från den 1 juli 2003. Det här är en reform som är helt nödvändig för att behålla legitimiteten för den generella välfärden och minska behovet av privata alternativ, med de ökade sociala klyftor som skulle bli en följd av det. Men här säger moderaterna, som sagt var, klart och tydligt nej. Detta är ett besked till samtliga lönta- garorganisationer som kräver just höjda tak. Det är ett besked också om vad en borgerlig regering skulle göra om olyckan var framme till hösten. Moderaterna är naturligtvis det parti som är störst och därmed också har störst inflytande i en kommande borgerlig regering. Här är skiljelinjen tydlig. Det moderata fältropet är ju och har alltid varit: Några men inte alla. Det står mot det socialdemokra- tiska: Alla, inte bara några. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet SfU1 och avslag på samtliga reserva- tioner. 0332067570917 N 2010-01-01 00:00:00 146722 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0941/#anf19