2348336 GP0941 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:41 Onsdagen den 5 december 2001/02 41 2001-12-05 00:00:00 Totalförsvarsbudgeten för år 2002 2A6C99D4-A3D4-4724-8406-D86FDABCDD4A 139 ÅKE CARNERÖ (kd) kd Fru talman! I det här betänkandet behandlas alltså utgiftsområde 6 Totalförsvar med de två politikområ- dena försvarspolitik och skydd mot olyckor. Jag yrkar redan nu bifall till reservation 2. Margareta Viklund kommer senare att behandla bl.a. Kustbevakningen. Det vidgade säkerhetsbegreppet ger nya förutsätt- ningar för svensk försvars- och säkerhetspolitik. Kra- vet på handlingsfrihet kommer i fokus. Vårt moderna men sårbara samhälles motståndskraft mot nya typer av hot kräver god krishanteringsförmåga utmed hela skalan fred, kris och krig. De nya säkerhetspolitiska hoten måste tas på allvar, vilket terrordåden i New York och Washington den 11 september har visat. I betänkande FöU2 som behandlas senare i dag ut- vecklar vi de förslag som vi framfört för att möta olika hot från terrorism. Sverige tar ett nödvändigt steg från storskalig in- vasionsplanering till en bredare utgångspunkt för försvars- och krisplanläggning. Av geografiska skäl är den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet viktigast, men genom terrordåd och den snabba IT- utvecklingen får vi även ett "globalt närområde". Samtidigt innebär globaliseringen, de nya säkerhets- politiska hoten och politisk instabilitet att oroligheter och kriser i omvärlden kan få direkta konsekvenser för Sveriges och medborgarnas säkerhet. En av de viktigaste försvarspolitiska frågorna framöver är därför hur vi skapar balans mellan upp- gifter och resurser för att ett svenskt folkförankrat försvar ska utgöra ett effektivt och flexibelt säker- hetspolitiskt instrument. Av geografiska skäl är det naturligt att Östersjöre- gionen och det övriga närområdet är de områden där Sverige kan bidra mest och ta ett större ansvar för en fortsatt fredlig utveckling. Att stärka det regionala samarbetet och att inlemma Östersjöområdet i en alleuropeisk och transatlantisk säkerhetsordning är därför en hörnsten i Sveriges säkerhetspolitik. Här spelar EU och östutvidgningen en viktig roll liksom det säkerhetsskapande PFF-samarbetet. Säkerheten i Europa bör främst lösas med en gemensam säkerhets- och försvarspolitik inom ett utvidgat EU. Trots vissa positiva tendenser utgör Ryssland alltjämt en osäkerhetsfaktor i det svenska närområdet, inte minst avseende NBC-stridsmedel, där Rysslands innehav utgör de enda permanent stationerade i nä- rområdet. Ett öppet och nära samarbete med Nato är och bör vara en naturlig del av svensk säkerhetspolitik. Sveri- ges medlemskap i EU utgör i sig en säkerhetspolitisk fördel för vårt land. Sveriges framtida säkerhet måste tryggas tillsammans med andra fria och demokratiska nationer i Europa. Fru talman! Försvarsmaktens utveckling från ett stort invasionsförsvar till ett modernt, högteknolo- giskt och flexibelt insatsförsvar med hög personell och materiell kvalitet och god anpassningsförmåga mot nya hot och risker innebär en genomgripande förändring i Försvarsmakten. Samordnade insatser kräver hög lednings, informations- och underrättelse- förmåga på alla nivåer. Omställningskostnaderna beräknas till ca 11 500 miljoner kronor för åren 2000-2004. Inte kunde jag ana dessa höga kostnader den 12 januari 1999 när jag lämnade Kristdemokraternas avvikande mening i Försvarsberedningens rapport Förändrad omvärld - omdanat försvar. Vi skrev där: "Att på kort tid ge- nomföra en planerad ominriktning och reduktion av Försvarsmakten inför ett nytt försvarsbeslut innebär stora kostnader." Även om det ekonomiska utfallet av verksamhe- ten på Försvarsmaktens olika anslag sammantaget hållits har ett överskridande på förbandsverksamheten av besparingsskäl nu lett till omfattande neddragning- ar på verksamheten i år. Detta urholkar Försvars- maktens förmåga att vara ett effektivt och aktivt sä- kerhetspolitiskt instrument när det gäller vårt natio- nella försvar liksom för att medverka i internationella fredsfrämjande operationer och att anpassa försvaret i händelse av en försämrad säkerhetspolitisk omvärlds- utveckling. Kristdemokraterna anser att det allvarliga över- skridandet av anslaget Förbandsverksamhet måste leda till en översyn av den ekonomiska styrningen och uppföljningen av verksamheten i syfte att skapa stabilitet i den framtida verksamheten. Det är även viktigt att det ställs tydliga krav på redovisningssys- tem och faktureringsrutiner i den nya organisa- tionsenheten FMLOG, så att det blir som försvarsut- skottet betonade, nämligen "att de mycket stora för- ändringar som nu sker inom underhållsorganisationen verkligen leder till avsedda effektivitetsvinster och kostnadsreduceringar". Så fort som möjligt måste regeringen se till att Försvarsmakten skapar säkra metoder för ekonomiredovisning och ekonomistyr- ning som ett enhälligt utskott skriver. Fru talman! I en svårförutsebar omvärldsutveck- ling är det nödvändigt att ha beredskap också för att dagens gynnsamma säkerhetspolitiska läge kan komma att försämras. Vi måste därför fortsatt ha en betryggande försvarsförmåga för att kunna möta både närtida hot mot vårt land och framtida hot vid om- världsförändringar. De säkerhetspolitiska övervägandena och hot och risker mot Sverige ligger till grund för försvarets huvuduppgifter. Genomgående för försvaret ska vara dess flexibilitet och förmåga att verka i olika situatio- ner och med olika grad av insatser. Kristdemokrater- na anser att de krav på grundläggande försvarsförmå- ga och grundberedskap som riksdagen fattade beslut om i mars förra året ska ligga fast och inte urholkas genom resursbrist. Fru talman! Det som är mest oroande inom politi- kområdet försvarspolitik är den mycket låga för- bandsverksamheten. Regeringen bedömer i budget- propositionen att Försvarsmaktens operativa förmåga utifrån de fyra huvuduppgifterna är godtagbar. Sam- tidigt anges att övningar med kompletta förband har måst inskränkas till samövning av funktioner samt att officerarnas förmåga att leda sammansatta större förband i komplexa stridssituationer inte har förbätt- rats. I propositionen nämns bl.a. följande: En reduce- ring av all påverkbar förbandsverksamhet har skett, övning av underhålls- och sjukvårdssystem och kompletta underhållskedjor har endast genomförts i begränsad omfattning, arméstridskrafternas förband har endast nått utbildningsmålen på grupp- eller plu- tonsnivå. Detta är inte bra. Den grundläggande försvarsförmågan som, enligt Försvarsberedningens bedömning, motverkar ett invasionshot under överskådlig tid har under de se- naste åren urholkats genom den ekonomiska situatio- nen. Eftersom de flesta av oss vill kunna försvara vår demokrati även efter 15-20 år gäller det att planera långsiktigt. I modern krigföring är det alltmer väsentligt att kunna uppträda integrerat och samordnat med utnytt- jande av alla stridskrafter. Förmågan till väpnad strid på alla konfliktnivåer och utnyttjande av förband i behovssammansatta operativa insatsstyrkor är den verksamhet som Försvarsmaktens resurser ska kraft- samlas till. Detta kräver mycket god samverkansför- måga. Dessa förmågor är nödvändiga för att vi ska ha beredskap att kunna möta angrepp i samband med kriser som kan utvecklas ur nuvarande omvärldsläge och för att vi ska kunna vidta rimliga anpassningsåt- gärder. Det är därför viktigt att samordna övningsverk- samheten, så att förbandsverksamheten alltmer kan inriktas mot övningar av operativt sammansatta in- satsstyrkor för att på så sätt utveckla personalens kompetens. Försvarsmaktens anpassningsförmåga ligger bl.a. i övningsverksamheten som är helt nödvändig för att behålla och inspirera kvalificerad personal. Att öva med hela typförband och ge officerarna möjlighet till praktisk chefsträning är ett måste. Det räcker inte att lära sig plutons ram. Hela denna situation med nästan obefintlig öv- ningsverksamhet handlar ju också om förtroendet för Försvarsmakten bland de anställda. Att t.ex. endast få tanka fordonet men inte få köra tär på förtroendet. Vi kristdemokrater instämmer till fullo med utskottets markering: "En fortsatt sådan utveckling får allvarliga konsekvenser för Försvarsmaktens förmåga." Rege- ringens ambitioner på papperet är godtagbara, men de måste snarast konkretiseras. Dyrt förvärvad kompe- tens får inte slösas bort. Det tar tid att bygga upp förmåga. Fru talman! Ominriktningen från ett invasionsför- svar till en insatsorganisation med hög kompetens, kvalitet och flexibilitet kräver en förstärkning av utbildnings- och övningsverksamheten. En väl ut- vecklad förbandsverksamhet ger den kompetens som krävs för att förbanden ska kunna nå hög operativ förmåga i framtida insatsmiljöer. Vi kristdemokrater satsar därför offensivt och avsätter 500 miljoner kro- nor till förstärkt förbandsverksamhet under 2002 som framgår av reservation 2. I reservation 5 framför vi betydelsen av en grundläggande och kontinuerlig förbandsverksamhet som vidmakthåller och utvecklar den grundläggande försvarsförmågan, grundberedskapen och anpass- ningsförmågan. Fru talman! I flera år har det nu redovisats pro- blem inom helikopterförbanden. Krigsförbandens förmåga har inte ökat jämfört med föregående år. Låg flygtidsproduktion, brister i materieltillgänglighet och ett besvärande vakansläge har bidragit till allt färre övningar. Följden har blivit att förbandens förmåga har minskat ytterligare. Alla helikopterbesättningar uppfyller inte de krav som ställs, och detta har lett till att alla flyguppdrag inte kan lösas. Helikopterförbanden är en viktig del i insatsorga- nisationen eftersom deras styrka är god operativ rör- lighet och förmåga att samverka med mark, sjö- och flygstridskrafter samtidigt som de utgör en värdefull samhällsresurs. Kristdemokraterna anser liksom ut- skottet att fortsatta åtgärder måste vidtas som säker- ställer helikopterförbandens fältduglighet och till- gänglighet på helikoptrar. Fru talman! I budgetpropositionen föreslås nu ett anslag med rubriken Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. för att skapa en större flexibilitet i planeringen och användningen av resurser när avvägningar ska göras mellan interna- tionella insatser och övrig verksamhet. För år 2002 har regeringen beräknat ca 1,2 miljarder kronor för fredsfrämjande truppinsatser under det nya anslaget. Dessutom tillägger regeringen att om svensk medver- kan med trupp under år 2002 inte skulle rymmas inom de ekonomiska ramarna, kommer den att över- väga att snabbt omfördela medel för detta ändamål. För att kunna vidmakthålla den grundläggande försvarsförmåga som beslutats krävs en stabilitet i förbandsverksamheten - jag vill återigen betona det- ta. Deltagandet i internationella fredsfrämjande insat- ser får inte urholka det nationella försvaret. Kostna- den för den svenska ambitionsnivån att uthålligt per- sonalförsörja förband vid internationella insatser på ca 1 500 personer och under kortare perioder ca 2 000 personer kan uppskattas till mellan 1,5 och 2 miljar- der kronor. Denna summa för fredsfrämjande insatser bör därför på sikt finnas tillgänglig. Kristdemokraterna har krävt att det klart ska framgå hur stor del av anslaget som är beräknat för fredsfrämjande truppinsatser. Jag kan nu konstatera att vårt krav kommer att bli tillgodosett med utskot- tets skrivningar. Fru talman! Det moderna öppna samhällets sår- barhet har ägnats allt större uppmärksamhet under senare år. För att vi ska kunna skapa ett tryggare och säkrare samhälle med stor motståndskraft mot svåra påfrestningar krävs en djupare samverkan mellan olika sektorer i vårt samhälle. Krav på omedelbar förmåga har ökat inom flera samhällsviktiga verk- samheter. Att kunna hantera och förmedla informa- tion mellan olika myndigheter blir därmed avgörande för en snabb och effektiv insats. I moderna mobilra- diosystem är det nu möjligt att olika användargrupper kan fungera oberoende av varandra, samtidigt som det finns stora möjligheter till samkommunikation när man så önskar. I flera länder i Europa pågår nu arbe- tet med att införa ett nytt kommunikationssystem typ TETRA. För att Sverige ska få en bättre katastrofberedskap är det viktigt för medborgarnas trygghet att den statli- ga och kommunala räddningstjänsten, polisen, sjuk- vården, tullen, kustbevakningen och Försvarsmakten har väl fungerande kommunikationer vid akuta insat- ser. Kristdemokraterna anser att regeringen därför snarast bör utarbeta ett förslag till upphandling av ett nationellt radiokommunikationssystem baserat på TETRA-standard. Vårt motionsyrkande tillstyrks nu delvis. Ett enigt försvarsutskott framförde i våras i ett tillkännagivande att tiden är lämplig för att införa ett gemensamt system för många användare. Den svens- ka polisen har nu påbörjat en egen upphandling efter- som inga besked har getts om ett nationellt kommu- nikationssystem. Utskottet är återigen enigt i denna fråga och anser att polisens system ska byggas på så sätt att det på sikt kan utvecklas till ett landstäckande gemensamt system för alla samhällsviktiga verksam- heter. Erfarenheterna visar att goda möjligheter till kommunikation är en avgörande faktor för en fram- gångsrik insats. Ytterst handlar det om människors säkerhet, och ett nationellt TETRA-nät kommer att öka möjligheterna att rädda liv. 079223680900 N 2010-01-01 00:00:00 146842 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0941/#anf139