2348336 GP0941 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:41 Onsdagen den 5 december 2001/02 41 2001-12-05 00:00:00 Totalförsvarsbudgeten för år 2002 C9BCEE22-300D-40C0-B1B6-B9367904AB80 134 BERIT JÓHANNESSON (v) v Fru talman! De nedskärningar som nu sker inom det militära försvaret är ett första steg mot en mindre försvarsram, mer anpassad till den breddade hotbil- den och det sårbara civila samhällets behov av resur- ser. Vi har dock förslag till förändringar inom ramen redan i dag, även om vi har ställt oss bakom den ram som i dag finns. Det första området är Kustbevak- ningen som vi föreslår får en förstärkning med 25 miljoner kr. Vi föreslår att pengarna tas ur materie- lanslaget. De uppgifter som Kustbevakningen genom- för har inte minst på det förebyggande området också en mycket stor betydelse för Sveriges säkerhet i ett bredare perspektiv. Kustbevakningen har fått alltmer uppgifter och bredare verksamhetsområde - uppgifter som man hittills klarat suveränt på ett rationellt och effektivt sätt. Men man behöver mer resurser framgent för att klara uppgifterna på grund av bl.a. EU-medlemskapet och utvecklingen i länderna kring Östersjön. På grund av dess breda roll och mångfasetterade uppgifter präglas Kustbevakningen av och har ut- vecklat ett brett samarbete med olika myndigheter i Sverige men också alltmer internationellt. Detta är nödvändigt för att få en helhetssyn och för att resur- ser, kunskaper och kapacitet ska användas på ett rationellt sätt. Genom skarp verksamhet dagligen och genom re- gelbundna kontakter med internationella myndigheter har man byggt upp ett nätverk som smidigt, handläg- gare till handläggare, ger information och underlag för arbetet. Sveriges havsgräns utgör yttergränsen inom Schengen. Vi i Vänsterpartiet är ju, som ni vet, inte positiva till Schengenavtalet. Men avtalet ställer mycket höga krav på åtgärder för att leva upp till de åtaganden som vi har gjort när vi nu har skrivit under avtalet. Kustbevakningen har ansvar för och befogenheter att i enlighet med avtalet utföra personkontroll till sjöss. Samtliga resande ska underkastas in- respektive utresekontroll. Det går naturligtvis inte att kliva om- bord på alla båtar och göra en fysisk kontroll. I stället gör man hundratusentals dataslagningar kombinerat med fysisk kontroll vid behov. Det är då besättnings- listorna som används som underlag. Som alla förstår är detta arbete mycket personalkrävande. Kustbevakningen har också nyligen fått i uppgift att samordna de civila behoven av sjöövervakning och av sjöinformation till alla berörda myndigheter. Syftet är att information som finns i olika system kan göras tillgänglig för myndigheter som behöver den och gör att man inte får en dubblering av system som är kostnadskrävande. För att kunna bevaka vår långa kust behöver Kustbevakningen fler båtar och flygplan som är väl anpassade till behoven. Detta är väldigt viktigt. Det är i första hand två nya ur serien KBV-201 för patrulle- ring på västkusten och Norrlandskusten. Dessutom erfordras en modifiering av ett stort antal fartyg samt ett tredje flygplan utöver de två som resurserna från regeringen ger möjlighet till år 2004. Det behövs naturligtvis också fler besättningsmän för att kunna utnyttja båtar och flygplan på ett rationellt sätt. Vänsterpartiet anser att regeringens förslag när det gäller resurser för oljebekämpning är bra och ett nöd- vändigt tillskott. Det är också tillfredsställande, tyck- er vi, att Kustbevakningen har fått 50 miljoner kronor för 2004 för övervakning till sjöss och ökad satelli- tövervakning. Men Kustbevakningen behöver också mer resurser i närtid. De behov som jag har räknat upp omfattar ungefär 70 miljoner kronor på årsbasis, och det är en ganska stor summa. Därför har vi inte föreslagit att Kustbe- vakningen ska få detta ett år, utan att man gör en successiv upptrappning av budgeten med 25 miljoner för 2002. Även här vill vi att resurserna tas av materi- elanslaget. Sedan bör regeringen komma tillbaka med förslag om hur man ska klara detta under åren 2003 och 2004. Utskottets majoritet tycker också att Kust- bevakningen behöver mer resurser men inte för 2002. Detta är alltså de förslag som regeringen kommit med och som är bifallna av utskottet. Men vi delar inte utskottets syn utan anser att Kustbevakningen behöver mer resurser redan i dag. Fru talman! Helikopterverksamheten är också viktig ur många aspekter, inte minst som stöd för samhället i fred. Regeringen skrev i propositionen Det nya försva- ret angående helikopterverksamheten: "Räddnings- funktionen enligt avtalet mellan Sjöfartsverket och Försvarsmakten bör enligt regeringens mening upp- rätthållas inom ramen för den nya organisationen." Man förespeglade alltså att verksamheten skulle fort- sätta med den ordning som var. Det tyckte vi var utmärkt. Försvarsutskottet uttryckte i samband med detta att utskottet förutsatte - och det hade man sagt redan 1997 - att medverkan i räddningstjänst även i framti- den skulle vara en viktig uppgift för Försvarsmaktens helikoptrar och att samhällets möjlighet att utnyttja de militära helikopterresurserna i fred inte borde försäm- ras. Man påpekade också att Sjöfartsverket sedan juni 1998 hade ett avtal med Försvarsmakten om helikopt- rar i beredskap på fem orter i landet. Och det var detta som vi fattade beslut om den 30 mars 2000. Sedan blev det tyvärr en kraftig personalreduce- ring med upp till 20 %. Detta innebar i sin tur att Försvarsmaktens avtal med Sjöfartsverket måste förändras, så att man inte nu längre kan bemanna de fem platser som förutsattes i avtalet med Sjöfartsver- ket utan på sikt endast fyra. De närmaste åren kom- mer man att minska antalet platser till tre. I budgetpropositionen säger regeringen: "De två helikopterbataljonerna och helikopterskvadronen genomför ett omfattande stöd till samhället inom ramen för avtalet med Sjöfartsverket om helikoptrar för beredskap för räddningstjänst och avtalet med Västerbottens läns landsting om sjuktransporter." Vidare skriver man att detta stöd till samhället med helikopterresurser bör begränsas. Vi delar inte den synen. Dels anser vi att de förut- sättningar som fanns när beslutet fattades har ändrats. Dels tycker vi dessutom att det är oerhört betydelse- fullt med helikopterstöd till det civila samhället. Vi anser därför att man bör utveckla helikopterverksam- heten successivt. Vi tycker att det är oerhört viktigt att man har denna verksamhet. Dessutom är den be- tydelsefull för att det gynnar helikopterkompetensen och håller organisation och personal i god trim när man gör den här servicen till samhället. När man inte kan ställa upp för samhället i fred är det också så att människor i allmänhet tycker att det är konstigt att man föreslår begränsningar i stället för att utveckla verksamheten på ett konstruktivt sätt. Vi har förståelse för att det är brist på navigatörer och tekniker och att det är ett problem. Därför har vi inte föreslagit mer pengar. Vi föreslår i stället att man ska göra en utredning så att man kan få fram hur de fem räddningsbaserna fortsättningsvis ska kunna beman- nas. Vi vill också se hur man ska kunna ställa upp verksamheten med ambulanshelikoptrar. Utskottet avslog det här förslaget till utredning, men jag tror att det hade varit viktigt att man ställt sig bakom det för att ytterligare trycka på i fråga om betydelsen av att öka stödet till samhället. Fru talman! En annan fråga som rör helikopter- verksamheten är behovet av ny hangar på Säve. Se- dan flera år finns det planer på en ny hangar. Den gamla är i uruselt skick och fungerar inte längre. Personalen har en dålig arbetsmiljö. Dessutom får helikoptrarna ofta stå ute i väder och vind. Det är inte bra. Den här nya helikopterhangaren var avsedd att sambrukas med polisen och verksamheten med heli- kopterambulans. När fler sambrukar är ju det till fromma för skattebetalarna. Nu diskuterar i stället Försvarsmakten reparation av den gamla hangaren. Detta är ingen långsiktig lösning. Om det blir reparation innebär det att också andra byggnader måste rustas upp för att få en fullgod funktion. En ny hangar skulle kosta 70-80 miljoner kronor. Sambruket innebär att hyreskostnaden kan delas mellan tre. Det här är väldigt fördelaktigt. Det blir också bättre arbetsmiljö för Försvarsmaktens personal, och det är inte oväsentligt för att hålla kvar personalen hos Försvarsmakten. Då säger utskottet att det är den rådande ekono- miska situationen som gör att Försvarsmakten före- slår reparation i stället för nyinvestering. Det är för att undvika den här kortsiktiga lösningen som vi föreslår att man ger ett investeringsstöd. Vi anser att det här kan ske genom att man omfördelar inom förbands- verksamheten. Fru talman! Vänsterpartiets krav på uttalande om minröjningsverksamhet genom utbildning av minröja- re, genom prioriteringar av den internationella verk- samheten och genom utveckling och inköp av min- röjningsmaterial har bemötts relativ positivt av ut- skottet. Det är vi mycket glada för. Vi har sett en utveckling, och intresset för minröjningsverksamhe- ten har ökat. Det är vi väldigt glada för. Regeringen har i det senaste regleringsbrevet till Försvarsmakten ålagt denna att fortsätta utvecklingen inom området. Vi tycker att frågan är av stor betydel- se. Vi kommer nogsamt att följa utvecklingen, och vi återkommer vid behov. Därför har vi bara ett särskilt yttrande i den här frågan. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till Väns- terpartiets reservationer 3 och 6. 0928223863802 N 2010-01-01 00:00:00 146837 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0941/#anf134