<anforande>
<dok_hangar_id>2348336</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0941</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:41 Onsdagen den 5 december</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>41</dok_nummer>
<dok_datum>2001-12-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag inom socialförsäkringsområdet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>9D42C7D9-AB0F-4ACE-A496-CF9FA87BEFA1</anforande_id>
<anforande_nummer>125</anforande_nummer>
<talare>CECILIA MAGNUSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Så skönt att höra en socialdemokrat,
Inger Lundberg, beskriva den här situationen som jag
så många gånger har beskrivit här i kammaren! Jag
håller helt med Inger Lundberg om att detta är ett
orimligt system. Redan när det infördes för fyra år
sedan var det orimligt, och det är än mer orimligt i
dag. Mycket av de konsekvenser som påpekades i
anförandet instämmer jag i, och jag kan bidra med
fler exempel.
Det som jag undrar över är Inger Lundbergs för-
slag till hur vi ska förändra reglerna. Har man tittat på
hur exemplet med den här mannen och hans familj
skulle ha påverkats, om man hade gått den civilrätts-
liga vägen? Mycket av det här beror på att man inte
tar hänsyn till båda föräldrarnas försörjningsbörda.
</anforandetext>
<intressent_id>0522460069116</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>146828</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0941/#anf125</protokoll_url_www>
</anforande>
