2348336 GP0941 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:41 Onsdagen den 5 december 2001/02 41 2001-12-05 00:00:00 Anslag inom socialförsäkringsområdet 1BB8E89E-C226-4291-A4A9-FEDB89E07B0B 124 INGER LUNDBERG (s) s Fru talman! I motion Sf215 kräver vi socialdemo- krater från Örebro län att riksdagen tar initiativ för att minska antalet hushåll som restförs för underhållsstöd hos kronofogden. Vi markerar speciellt att föräldrar som har låga eller normala inkomster och betalar för många barn har en alldeles orimlig börda. Familjepolitiken är i fokus nu. Unga människor ska både våga och vilja skaffa barn. Barnbidraget har på några år höjts från 650 kr till 950 kr. Förskolan utvecklas. Det genomförs också en stor taxereform, maxtaxan. De stora familjepolitiska reformerna ger ökade möjligheter för de unga familjerna. De minskar också marginaleffekterna för låginkomsttagare. Men det finns en grupp som vi alla glömt bort. Det är föräldrar som har låga eller normala inkomster och betalar underhållsstöd. Det handlar om nästan en kvarts miljon mammor och pappor, och av dem ligger tre av tio med skulder hos kronofogden. Det är ingen glassig grupp. Det är inte en grupp som medierna särskilt ofta gullar med. Före budget- besparingarna på 90-talet hade vi oerhört generösa återbetalningsregler. Ibland var de närmast stötande och lockade till orimliga överenskommelser mellan föräldrarna. Men, fru talman, också i dag har vi orimliga reg- ler. De är orimliga och hårda mot de föräldrar som drabbas. Det blir liksom aldrig lagom. Låt mig ge ett exempel, en ung pappa i Örebro som har fyra barn. Han är lärare och tjänar brutto runt 20 000 kr i månaden. Han betalar för resor till jobbet, och han betalar av på sina studieskulder. Vad tror ni att den här killen betalar i underhållsstöd varje må- nad? Jo, 3 800 kr av skattade pengar. Det är så att den som har tre barn betalar 30 % av sin bruttoinkomst över 6 000 kr i ersättning för un- derhållsstödet. Till det kommer 1 % för varje ytterli- gare barn. Detta betalas med skattade pengar för varje oskattad krona över 6 000 kr i månaden. Hur tror ni att det går? Det går inte alls. Den här killen ligger med en jätteskuld hos kronofogden och har knappast någon marginal att leva på. Det känns inte kul för honom att jobba när han inte har en chans att påverka sin ekonomi. Och nog måste det kännas tungt att träffa ungarna på helgerna när man aldrig har råd med något extra. Han är inte ensam. tre av tio föräldrar, mellan 50 000 och 60 000, finns i kronofogdens register. Några är slarvar, och så har det alltid varit - en eller annan grabb har sått sin säd utan att fundera på fram- tiden. Men de flesta är alldeles vanliga föräldrar, som bryr sig om sina ungar, som har haft en hygglig eko- nomi när de levde tillsammans med barnen men som har tappat greppet för att vi byggt upp regler som bara inte är hållbara. De far illa, och de känner sig bittra på samhället. De blir bittra på sin före detta. Några blockeras i kontakten med barnen, eftersom skulderna känns som berg för dem. Så här får det inte vara, fru talman. Vi måste klara av att ta ett solidariskt ansvar. Vi kan inte ha tuffare återbetalningsregler än att vanliga löntagare klarar av dem. Vi socialdemokrater i Örebro län har drivit den här frågan i flera år. Den är inte ny. Under tiden har en mängd föräldrar byggt upp stora skulder. Vi kom- mer inte att ge oss. Nu har frågan tagit ett steg framåt genom att regeringen bereder Familjeutredningens förslag. Jag är glad över att utskottet markerar att man utgår från att regeringen återkommer med förslag om ändrade återbetalningsregler så snart som möjligt. De här föräldrarna kan inte vänta längre. De har en skuld till staten, men vi har en moralisk skuld till dem. Vi har varit så nitiska i våra regler att vi faktiskt bidragit till att en grupp av pappor och mammor far riktigt illa, vilket också drabbar deras barn. Jag förutsätter, fru talman, att regeringen ser all- varligt på situationen för de här föräldrarna och att den verkligen gör något åt deras situation och gör det snabbt. Det handlar både om regelverket och faktiskt också efter de här åren om att man bör studera möj- ligheten att skriva av skulder som har blivit för orim- liga i ett orimligt system. Det är bråttom. De här för- äldrarna far illa och blir bittra. Det drabbar både deras arbetsvilja och deras förmåga att vara goda föräldrar för sina ungar. Fru talman! När vi från länet har drivit frågan om återbetalningsregler har vi då och då stött på lite "prusseluskiga" uttalanden om "att man minsann ska betala för sina barn". Och visst ska man det. Det tror jag att de allra flesta föräldrar både förstår och vill. Men det måste också vara möjligt. Vi har, fru talman, generösa regler för skilsmässor i Sverige. Det är vik- tigt i ett demokratiskt samhälle. Staten kan inte hindra människor från att gå isär, och även om vi ibland kan tycka att en skilsmässa är tokig, kan vi inte i våra regelsystem moralisera om enskilda familjer. Det skulle bli ett otäckt överhetssamhälle. En man ska inte kunna tvinga sin kvinna att vara kvar i ett för- hållande som inte längre håller och vice versa. Det här betyder också att en aldrig så fin mamma eller pappa plötsligt kan stå där ensam. Mannen eller hustrun har kanske träffat en annan, eller man kanske bara inte längre trivs med sin partner. Så förlorar man sin älskade, och då får man inte leva tillsammans med barnen längre. Kanske är det mamman eller i det här fallet pappan som har varit det bästa för barnen, och som hamnar utanför sin dagliga gemenskap med sina ungar, samtidigt som man kommer in i en alldeles orimlig ekonomisk situation. Så här kan vi inte ha det. Inte i Sverige och inte i dag. Därför tror jag att det är viktigt att vi också fun- derar på att se underhållsstödet som en försäkring, som en garanti för att varken den ensamstående föräl- dern eller den underhållsskyldige ska hamna i en orimlig ekonomisk situation. Det måste vi bara be- redda att betala för, vi som inte drabbats så hårt i kärlekens lotteri. Jag måste säga, fru talman, att det känns som att det är bråttom att regeringen gör något. Det känns också väldigt konstigt att både Moderata samlings- partiet och Folkpartiet vill förse underhållsstödet alldeles för snävt med pengar och med alldeles för ogenerösa regler. Det är ett område där de tror att man faktiskt kan spara in pengar och använda dessa till skattesänkningar eller vad det kan vara. Nog känns väl detta tokigt. Först borde vi väl för- söka laga revorna i välfärden och se till både att vi har ett hållbart underhållsstöd till ensamföräldrarna och att vi inte har orimliga återbetalningsvillkor, som föser föräldrarna i famnen på kronofogden. 0512424416400 N 2010-01-01 00:00:00 146827 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0941/#anf124